Torftigt mottagande av effektivaste klimatåtgärden

KLIMAT. Förslaget att lägga stora ytor torvmarker under vatten som en klimatåtgärd stöter på patrull bland remissinstanserna. Men i övrigt får utredaren Åsa-Britt Karlssons 52 förslag på kompletterande klimatåtgärder många tummar upp.

Att lägga 100 000 hektar skogsmark och 10 000 hektar tidigare jordbruksmark på torvmark under ytan kan minska växthusgasutsläppen med nära tre miljoner ton årligen år 2045. Det är slutsatsen i utredningen som ska dra ut ”Vägen till en klimatpositiv framtid”, med förslag till kompletterande åtgärder för att nå de svenska klimatmålen.

Åtgärden anses vara den mest effektiva av de 52 som presenteras i utredningen, och förordas dra igång så fort som för att uppnå största möjliga effekt.

Men när remisssvaren nu trillat in till miljödepartementet är tongångarna annorlunda. Förvisso är det flera som håller med om åtgärdens fördelar och vill snarast se mer av varan.  ”Ambitionerna måste skalas upp” skriver bland andra Naturskyddsföreningen.

Men samtidigt möter förslaget att avsätta ytterligare 125 miljoner kronor årligen till ändamålet mothugg från flera instanser.

Det vetenskapliga underlaget är alltför svagt och osäkert, enligt bland andra LRF Skogsägarna, Svebio, Svensk torv, Kungliga skogs- och lantbruksakademin samt även till viss del Sveriges lantbruksuniversitet.

Login