Torftigt mottagande av effektivaste klimatåtgärden
KLIMAT. Förslaget att lägga stora ytor torvmarker under vatten som en klimatåtgärd stöter på patrull bland remissinstanserna. Men i övrigt får utredaren Åsa-Britt Karlssons 52 förslag på kompletterande klimatåtgärder många tummar upp.
Foto: Robin Haldert / TT
Jacob Hederos
Redaktör och reporterDet finns forskare som menar att det här kan bli en metangasbomb.
Ingrid Kyllerstedt
Politik och kommunikationsansvarig vid Svensk Torv
Skogsstyrelsen instämmer i att det finns stora områden med dikad torvmark som kan återställas genom permanent återvätning. Detta skulle generera betydande årliga utsläppsminskningar av växthusgaser på såväl kort som medellång sikt.
Att lägga 100 000 hektar skogsmark och 10 000 hektar tidigare jordbruksmark på torvmark under ytan kan minska växthusgasutsläppen med nära tre miljoner ton årligen år 2045. Det är slutsatsen
Inte bara skog- och markåtgärder
Förutom åtgärder för att öka kolsänkan inom skog- och mark, föreslår negativa utsläpps-utredningen samtidigt åtgärder för avskiljning, transport och lagring av koldioxid (CCS) samt verifierade utsläppsminskningar i andra länder. Utredningen tittade även på potentialen för andra tekniska åtgärder för upptag av växthusgaser.
Flera av lagstiftningförändringarna som föreslås fokuserar på att bereda marken för CCS-tekniken – och berör framför allt åtgärder för att stimulera bio-CCS. En av dessa är en omvänd auktionering, där industrier föreslås tävla om att få leverera störst utsläppsinbindning till lägst pris och därefter få ett garanterat stödbelopp från Energimyndigheten.
–– Omvänd auktionering är ett intressant möjligt sätt att skapa incitament för infångning av biogen koldioxid men det löser inte hela utmaningen med att få betydande investeringar på plats. Utredningen lägger fram flera viktiga förslag på förändringar som vi efterfrågat för att vi skall kunna närma oss en möjlig investering i koldioxidavskiljning hos oss, säger Karin Comstedt Webb vid Cementa – som välkomnar flera av utredningens förslag.
Saknat perspektiv
En myndighet höjer dock ett varningens finger i sitt remissvar för att de satsningar som ska göras på CCS-teknik. Kemikalieinspektionen saknar en konsekvensanalys av påverkan på målet om en giftfri miljö.
– Vi är övergripande positiva till förslaget och strategin och handlingsplanerna. Men vi lyfter liksom flaggan här och säger att när man går vidare med det här, så tänk på kemikaliesperspektivet och på att vi försöker att uppnå en cirkularitet i det vi gör. Vi ska inte bygga in oss i något som gör att vi ökar användningen av särskilt farliga kemikalier, säger Ing-Marie Olsson Ressner vid Kemikalieinspektionen till Altinget.
De aktuella klimatmålen
- Etappmålet 2030 innebär att utsläppen utanför utsläppshandeln ska minska med minst 63 procent. Åtta procentenheter av dessa, eller 3,7 miljoner ton, får uppnås genom kompletterande åtgärder.
- Växthusgasutsläppen i Sverige i ESR-sektorn bör senast år 2040 vara minst 75 procent lägre än utsläppen år 1990. Högst två procentenheter, eller 0,9 miljoner ton, av utsläppsminskningarna får ske genom kompletterande åtgärder.
- År 2045 ska utsläppen i Sverige ha minskat med minst 85 procent relativt nivåerna 1990 enligt riksdagens antagna klimatmål. Resterande 15 procent för att nå upp till nettonollutsläpp får nås genom olika former av kompletterande åtgärder.
Miljö och Energi
