Svensk sjöfart och Destination Gotland: Näringen vill öka hållbar sjöfart

DEBATT. Ökad sjöfart kräver att avgifterna som sjöfarten betalar för användande av farleder och hamnar minskar. Detta för transportköparnas och resenärernas skull, skriver Rikard Engström och Christer Bruzelius.

Rikard Engström
Vd Svensk sjöfart
Christer Bruzelius
Vd Destination Gotland

 

Att Gotland är en ö visste du. Men har du också reflekterat över att Sverige som helhet i praktiken är att betrakta som en ö i många sammanhang?

Över 30 miljoner passagerare reser till, från och inom Sverige på färjor varje år. Ungefär 85 procent av exporten och importen transporteras på köl. Dessa transporter sker på allt mer hållbara sätt. De negativa konsekvenserna minskar när stordriftsfördelar används och när rederierna investerar i nya fartyg och bygger om befintliga.

Brist på biogas

Flertalet av oss som besöker Almedalen under den intensiva politikerveckan har kommit hit med båt. Vissa med fritidsbåt men det stora flertalet har kommit med gotlänningarnas livsnerv nummer ett – med Destination Gotland.

Hade du turen att få åka med den nya gasdrivna färjan Visborg så har din resa hit, och allt det gods som transporterades tillsammans med dig, nära nog haft en obefintlig påverkan på miljön avseende utsläpp av partiklar, svavel och kväveoxid.

Resan har dock resulterat i utsläpp av koldioxid till följd av att driften till största delen sker med naturgas i brist på biogas. Därför är det avgörande att produktionen av biogas ökar dramatiskt i framtiden – efterfrågan från sjöfarten är omfattande redan i dag och kommer att bli än större.

Meningslös jämförelse

Under våren rapporterade SVT att Naturvårdsverket konstaterat att den inrikes sjöfarten släpper ut mer än flyget. Vi har ingen anledning att betvivla att det inte skulle stämma, men man glömmer i sammanhanget den viktiga volymparametern varför jämförelsen blir meningslös.

För att vi inte ska gå vilse i verkligheten måste man sätta utsläpp i relation till transportarbete – exempelvis genom vikt eller volym. Det missar dessvärre SVT i sin rapportering. Vi i sjöfartsbranschen har länge vetat om att statistiken varit undermålig varför vi välkomnar ett bättre underlag. Svensk Sjöfart, Sveriges hamnar och Skärgårdsredarna efterlyste detta i våras i Sjöfartsnäringens färdplan för fossilfri konkurrenskraft.

Svensk sjöfart i fronten

Ingen ska tvivla på det klimat- och miljöengagemang som finns inom den svenska sjöfartsnäringen. Satsningarna är mycket stora och för att vara bättre avseende hållbarhetsparametrarna än vad regelverket kräver blir rederiernas nya fartyg ungefär 20 procent dyrare än vad som krävs för att uppfylla regelverket.

Bakgrunden till ovan nämnd färdplan togs för fyra år sedan när Svensk sjöfart, som första redarförening i världen, utvecklade en klimatfärdplan med en vision om noll CO2-utsläpp till år 2050. Med denna och rederiernas engagemang som grund konstaterar bland annat ITF-OECD att svensk sjöfart ligger i den absoluta fronten avseende utvecklandet av hållbar sjöfart. 

Som ytterligare ett led i denna strävan har Svensk sjöfart under våren förnyat vår forskningsstrategi. Den tydliggör bland annat ambitionen om att nå en mer hållbar sjöfart och att vi gör detta genom breda utvecklingsinsatser inom såväl tekniska, beteendemässiga som regelmässiga områden.

Piskor och morötter 

Det finns flera utmaningar kopplade till skapandet av den än mer hållbara sjöfarten. Dessa är dels av teknisk karaktär men kanske är de framförallt av annan karaktär såsom regelverk, finansiella instrument och utbudet av rena bränslen. Men det är också viktigt att se över såväl de piskor som de morötter som finns för att sjöfarten ska kunna användas i ökad omfattning för att avlasta vägar och järnvägar.

Ökad sjöfart kräver inte minst att avgifterna som sjöfarten betalar för användande av farleder och hamnar minskar. Inte för rederiernas skull utan för transportköparnas och resenärernas skull. Det ska vara lätt, och ekonomiskt fördelaktigt, att göra rätt.

Påskynda utvecklingen 

Gotland, Sverige och världen behöver mer sjöfart och i synnerhet mer hållbar sjöfart. Under de senaste åren har stora framsteg gjorts. Men transportnäringen kan, i likhet med de allra flesta näringar, göra mer för ökad hållbarhet.

Detta arbetar sjöfarten med dag och natt, såväl på existerande fartyg som vid nybeställningar. Det handlar bland annat om teknik, beteende och att skapa rätt förutsättningar.

Vi rör oss definitivt i rätt riktning och vi ser hur den maritima näringen har en given plats i regeringens permanenta världsutställning. Låt oss påskynda denna utveckling. Näringen vill nå de politiska målen, vill politiken?

Forrige artikel Djurens rätt: Kommunpolitiker måste våga vego Djurens rätt: Kommunpolitiker måste våga vego Næste artikel EEF: EEF: "Dumt och dyrt att bygga ut elnätet i onödan"
FN ställer in årets klimatmöte

FN ställer in årets klimatmöte

CORONAKRIS. Det blir inget globalt klimattoppmöte i år – FN skjuter fram förhandlingarna till år 2021. Ett väntat beslut, enligt miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP).