Stoppa EU från att sabotera för svensk skogsnäring, Strandhäll

Sverige har i många år haft en skogspolitik som har kombinerat ett aktivt skogsbruk med högt satta krav på miljöskydd och värnandet av biologisk mångfald. Växande skog spelar stor roll för att ta upp koldioxid från atmosfären och minska växthuseffekten. Samtidigt blir produkter från skogen allt viktigare för att minska koldioxidutsläpp genom att ersätta fossilbaserade produkter med långsiktigt hållbara byggnadsmaterial, fiberbaserade förpackningar, bioenergi och andra skogsprodukter.  Den svenska skogens tillväxt och virkesförråd har mer än fördubblats, samtidigt som skogsnäringens betydelse för sysselsättning och Sveriges ekonomi har vuxit betydligt.

Svensk skogspolitik i fara

Det svenska skogsbruket är bra, men inte perfekt. Det finns ett systematiskt arbete på plats för att genomföra förbättringar i flera led. Hållbar utveckling kräver att vi ständigt anpassar vår verksamhet till ny kunskap och förändringar i omvärlden, vilket sker systematiskt i skogsbruket i dag. Det är ett målmedvetet arbete som drivs från allra högsta ledningsnivå hos företag som producerar skogsråvara och skogsprodukter till företag som köper råvaran för att använda den i produkter som till exempel sågade trävaror. I det ingår att skapa förutsättningar för biologisk mångfald, naturvård och att värna skogens alla nyttor för samhället. Skogen ska användas ansvarsfullt för att lagra kol, såväl i träden, i marken som i produkterna som råvaran används till men också för att ersätta fossila produkter med biobaserade.

Men tiden då Sverige styrde inriktningen för vår nationella skogspolitik riskerar att vara förbi. Det senaste året har EU-kommissionen kommit med en lång rad förslag som riskerar att kraftigt begränsa svenska skogsägares möjlighet att bidra till att nå våra gemensamt uppsatta klimatmål. Kommissionen har presenterat en skogsstrategi med ogenomtänkta förslag som inkräktar på medlemsstaternas rätt att själva fatta beslut om sin skog. 

”Kreativ klimatbokföring”

Till de mest allvarliga delarna hör revideringen av EU:s reglering av landanvändning och skogsbruk – den så kallade ”LULUCF-förordningen”. Skogarna i EU:s medlemsstater tar redan i dag upp betydligt mer koldioxid än de släpper ut. Den föreslagna förändringen innebär att denna kolsänka ska öka kraftigt. Kommissionen gör i sitt förslag en rejäl tankevurpa och tar inte hänsyn till att produkter från skogen samtidigt har en allt viktigare roll att spela i klimatomställningen genom att ersätta fossilbaserade produkter.

Dessutom har kommissionen föreslagit att just Sverige ska ha en större ökning av kolsänkan än alla andra länder, baserat på inaktuella mätningar av det tidigare upptaget i svenska skogar. Med kommissionens förslag riskerar den svenska skogen att användas för att andra sektorer, däribland jordbruket i andra EU-länder, inte ska behöva minska sina utsläpp. Det är kontraproduktivt för klimatarbetet och i praktiken en kreativ klimatbokföring.

Kommissionen har presenterat en skogsstrategi med ogenomtänkta förslag som inkräktar på medlemsstaternas rätt att själva fatta beslut om sin skog.  

Förslaget skulle få allvarliga konsekvenser för Sveriges skogsnäring och tar inte hänsyn till att skogsbruk har vitt skilda förutsättningar i olika länder och klimatzoner. Hållbart brukad skog i nordliga skogar ger betydligt större klimatnytta jämfört med skog som brukats i mindre utsträckning, visar en färsk studie. Den internationella forskargruppen bekräftar att den svenska och nordiska modellen för ett aktivt, hållbart skogsbruk bidrar till att minska utsläppen.

Stoppa förslag som skadar skogsbruket

Den svenska skogen har en positiv årlig klimateffekt på 93 miljoner ton koldioxidekvivalenter. LULUCF-förordningen och andra pågående EU-processer riskerar att begränsa denna nytta och därmed leda till en förlust för klimatet.

Nu är det allvar. Regeringen behöver agera kraftfullt tillsammans med andra medlemsstater med erfarenhet av en välfungerande skogspolitik. Det behövs ett intensivt arbete för att granska och komplettera EU-kommissionens konsekvensanalyser. Länderna behöver föra fram gemensamma ståndpunkter om att justera eller stoppa förslag som skadar skogsbruket och klimatarbetet.

Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll, näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson och landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg behöver agera nu för att säkra ett hållbart svenskt skogsbruk och ett EU-samarbete där skogens klimatnytta används fullt ut för Europas klimatomställning och konkurrenskraft.