Stater slipper ansvar för törstiga EU-medborgare

KOMMISSIONSFÖRSLAG. 23 miljoner européer saknar tillgång till rent dricksvatten. Men EU-kommissionens förslag på åtgärder sätter alldeles för liten press på medlemsstaterna, anser kritikerna.

Foto: Ishwah Murthi/ Wikimedia
Jacob Hederos

Översynen av dricksvattendirektivet kommer som en följd av det första lyckade medborgarinitiativet, som avslutades för fyra år sedan. Där samlades över 1,6 miljoner personer i unionen bakom krav på bland annat att rent dricks- och sanitetsvatten skulle bli en rättighet i EU.

Och även om delar av förslagen från EU-kommissionen välkomnas, så beklagar ledningen för medborgarinitiativet att det inte föreslås bli en rättighet med rent dricks- och sanitetsvatten.

I lagtexten föreslås det nämligen att medlemsländerna främst ska identifiera de grupper som saknar tillgång till rent vatten och utvärdera vilka insatser som skulle krävas för att ge dem det. Men det föreslås inte någon skyldighet för medlemsstaterna att säkra medborgarnas tillgång till dricksvatten.

– Jag är besviken över att EU missade att bli en världsledare genom att erkänna den här rätten i sitt förslag, kommenterade Right2water’s viceordförande Jan Willem Goudriaan.

Det är snart tjugo år sedan dricksvattendirektivet kom på plats. När nu översynen läggs fram så föreslås medlemsländerna också få krav på sig att uppmuntra användningen av kranvatten i bland annat offentliga miljöer och restauranger, med målet att få ner användningen av buteljerat vatten. Men att ställa krav på dessa åtgärder ska införas anses dock inte möjligt. Ambitionen är dock att de föreslagna åtgärderna ska leda till en 17-procentig minskning av användningen av vatten på flaska.

PFAS tas in

Bra att kommissionen också anser att PFAS är viktiga ämnen att följa upp

Sandra Strandh
Statsinspektör, Livsmedelsverket

Utöver de andra initiativen, så föreslås också kontrollen av vattenresurser skärpas, utifrån Världshälsoorganisationen WHO:s rekommendationer. Riskerna för spridning av bly och legionellabakterier pekas ut som särskilt viktiga att övervaka, men nationella myndigheter föreslås också få krav på sig att rutinmässigt kontrollera förekomsten av även 16 andra förorenare, bland annat klorat, krom, hormonstörande ämnen såsom bisfenol A och PFAS.

Just det senare uppges i kommissionens förslag ha lyfts in efter att det uppmärksammats av svenska myndigheter. De har fått arbeta mycket med frågan efter de uppmärksammade fallen i Uppland och Blekinge, där brandskum från försvaret har förorenat vattentäkter.

– Vi får en hel del frågor från andra medlemsländer omkring det här. Framför allt för att vi har kommit ganska långt i vårt arbete och infört en åtgärdsgräns, alltså en rekommendation om vilka halter som man bör ligga under i dricksvatten. Det är det inte så många andra länder som har gjort, vad jag vet, så det är bra att kommissionen också anser att det är viktiga ämnen att följa upp, säger Sandra Strandh vid Livsmedelsverket till Altinget.

Flera svenska förslag väntas också

På svensk front pågår samtidigt den slutliga beredningen av förslagen från utredningen ”En trygg dricksvattenförsörjning”, som lämnades till regeringen år 2016.

Läs mer: Kommuner ska pressas till mer vattensamarbete 

Den 20 mars är det planerat att regeringen ska lägga fram förslagen, men redan nu har vissa resultat sipprat ut. Regeringen vill bland annat att det ska bildas ett nationellt råd för att säkra dricksvattentillförseln. Livsmedelsverket ska därför få en större samordnande roll, för att bland annat se till att förebygga de vattenbristssituationer som uppmärksammats de senaste åren.

Passande nog kommer liknande tongångar också från EU-kommissionen, som föreslår att det ska ställas ytterligare krav på medlemsländerna att arbeta mer riskbaserat för att övervaka vattenkvaliteten.

Utöver förslag på krav till mer samordning i sina kontrollinsatser, föreslås vattenmyndigheterna också få krav på sig att kontrollera mikroplastnivåerna i vattnen framöver.
– Det finns inga säkra bevis för att det skulle vara ett hot mot vattentillgångarna, men vi vill vara på den säkra sidan, kommenterade miljökommissionär Karmenu Vella förslagen.

Läs mer: Livsmedelsverket ska kontrollera mikroplastnivåer i dricksvattnet

Dokumentation

Branschen önskar mer standarder



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00