Debatt

SSR: "Förslaget stärker inte samernas rättigheter"

DEBATT. De nordiska staternas ambitioner att stärka det samiska självbestämmandet är ytterst begränsat – det framgår av förslaget till Nordisk samekonvention som nyligen lades fram. Svenska samernas riksförbund har beslutat att inte acceptera förslaget, skriver förbundsjurist Jenny Wik-Karlsson.

Jenny Wik-Karlsson är förbundsjurist på Svenska samernas riksförbund.
Jenny Wik-Karlsson är förbundsjurist på Svenska samernas riksförbund.Foto: SSR
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Av: Jenny Wik-Karlsson
förbundsjurist, Svenska samernas riksförbund

Under flera års tid har Sverige, Norge och Finland förhandlat om att få till stånd en Nordisk samekonvention. Frågan om en konvention mellan länderna initierades av Samerådet (en paraplyorganisation för samer i Norge, Finland, Ryssland och Sverige) och flera samiska organisationer ställde sig bakom initiativet.

Stora förhoppningar

Den bakomliggande tanken var förstås att stärka samiska rättigheter i samtliga nordiska länder samt att så långt som möjligt harmonisera de tre ländernas lagstiftning gällande dessa rättigheter. Från samiskt håll har förhoppningarna på konventionen varit stora.

Fjorton års förhandlingar

Fredagen den 13 januari 2017 presenterades så det slutliga förslaget, efter nästan 14 års förhandlingar. Ett förslag som inte stärker samiska rättigheter vare sig nationellt eller internationellt, utan snarare befäster staternas ensidiga beslutanderätt i frågor som berör och påverkar oss samer.

SSR kräver omförhandlingar

Svenska Samernas Riksförbunds (SSR) landsmöte beslutade den 1 juni 2017 enhälligt att inte acceptera föreliggande förslag till Nordisk samekonvention. Istället kräver SSR omförhandling av nuvarande utkast till Samekonvention.

SSR:s beslut att inte ställa sig bakom det av staternas lagda förslag grundar sig i att förslaget inte stärker samiska rättigheter vare sig nationellt eller internationellt, utan snarare befäster staternas ensidiga beslutanderätt i frågor som berör och påverkar oss samer.

Politikerna undviker samiska frågor

Samiska rättigheter har under lång tid varit en fråga som svenska politiker inte velat ta tag i, trots upprepad kritik från flertalet internationella organ. Framförallt i frågor som är kopplade till renskötsel, naturresursutvinning och rättigheter knutna till land och vatten. Något som också lyser igenom i förslaget till nordisk samekonvention.

Vid en första genomläsning av konventionsförslaget kan det upplevas att staterna har en ambition att stärka och bekräfta det samiska folket möjligheter att bevara och utveckla sin kultur. I den inledande texten framgår att staterna erkänner samerna som ett folk och ett urfolk, och i egenskap av detta har samerna ett eget samhällsliv, en egen kultur och egna språk som sträcker sig över landgränserna. Det framgår också i den inledande texten att staterna ska beakta samers rätt till självbestämmande.

Begränsade ambitioner

Vid en närmare genomläsning och granskning av artiklarna i konventionen så framgår det med stor tydlighet att staternas ambition att stärka det samiska självbestämmande är ytterst begränsat. Av konventionsförslaget framgår att självbestämmande är att likställa med konsultation (artikel 4.2 och 18), en rätt som vi redan idag har.

Många svaga formuleringar

Det nu lagda konventionsförslaget innehåller också väldigt många svaga och oprecisa formuleringar avseende staternas åtaganden gällande skydd för samiska rättigheter, vilket medför att de samiska rättigheterna på intet sätt stärks utan snarare upprätthåller och i vissa fall försvagar det skydd som finns idag, i vart fall på svensk sida.

I konventionstexten används begrepp som; ”främja”, ”sträva efter”, ”uppmuntra”, ”verka för” eller liknande. Genom att använda sig av sådana begrepp så har staterna helt undanröjt möjligheten att ställa länderna till svars om de skulle bryta mot konventionen. Att rättsligt bevisa att en stat inte har ”uppmuntrat” eller ”verkat för” samiska rättigheter är i princip omöjligt.

Vackra ord måste få reell betydelse

Staternas åtagande begränsas också i konventionstexten genom uttryck som; ”så långt som möjligt”, ”om det finns skäl för det” och så vidare. Genom att använda dessa begrepp så faller det sig naturligt att tro att staterna försöker friskriva sig sitt ansvar gentemot urfolket samerna. Något som vi samer känner igen oss i genom historien. Det som var tänkt att bli ett stort steg framåt i frågan om staternas syn på samer och samers rättigheter blev inget mer än ytterligare en skrivbordsprodukt.

Frågan om en konvention är fortfarande aktuell, men vi kommer aldrig att acceptera en konvention som inte tillvaratar våra rättigheter. Om Sverige vill stärka våra rättigheter måste också de vackra orden få en reell betydelse. Ett första steg för att lyckas är att arbeta tillsammans med oss i det fortsatta förhandlingsarbetet.

Dokumentation

Debatt på Altinget

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Vill du medverka i debatten? Kontakta debattredaktör Ola Hjalmarsson på [email protected]


Nämnda personer

Jenny Wik Karlsson

Verksamhetschef och förbundsjurist Svenska samernas riksförbund

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00