Skydda skogen: Skogsstyrelsen vill ytterligare montera ner miljötillsynen

SLUTREPLIK. Det framgår tydligt i Skogsstyrelsen utredningar att det finns ett opinionstryck mot nyckelbiotoper från delar av skogsnäringen, och att det har påverkat, skriver Elin Götmark från Skydda skogen.

Elin Götmark
Talesperson, föreningen Skydda skogen


Nu har beslutet fattats – Skogsstyrelsen ska på sikt upphöra att inventera och registrera nyckelbiotoper i avverkningsanmälda skogar.

Enligt Göran Rune från Skogsstyrelsen lades förslaget helt på myndighetens eget initiativ. Men det framgår tydligt i myndighetens utredningar att det finns ett opinionstryck från delar av skogsnäringen mot nyckelbiotoper och att det har påverkat utredningarnas slutsatser.

Stötta de anställda

Tydligen är detta opinionstryck i vissa fall så starkt att myndigheten anser att handläggare som meddelar en nyckelbiotopsregistrering får dålig arbetsmiljö, och att detta är ett skäl att upphöra med registreringen.

Men det finns många sammanhang där en myndighet meddelar information eller ett beslut som går någon emot. Exempelvis när någon får avslag på en ansökan om bygglov, eller när en myndighet meddelar ett företag att utsläppen från deras fabrik överskrider de tillåtna värdena för något giftigt ämne.

Med Skogsstyrelsens argument så skulle alla dessa typer av beslut och information behöva upphöra, och det är knappast rimligt – en myndighet ska ju inte agera på beställning efter den näring de är satta att utöva tillsyn över. I stället borde Skogsstyrelsen stötta sina anställda och införa rutiner som gör att de kan genomföra sina arbetsuppgifter utan att må dåligt.

Spara dessa skogar

Enligt Göran Rune var nyckelbiotoperna bara menade som ett kunskapsunderlag, och det var aldrig meningen att de skulle få konsekvenser som att skogsägaren får svårt att sälja virket från skogen. Men det är helt rimligt att ett kunskapsunderlag får konsekvenser – annars hade det ju varit bortslösad tid och pengar att ta fram det.

Syftet med nyckelbiotopsinventeringen var ju ändå att dessa skogar på något sätt ska sparas, antingen genom formellt skydd, på frivillig väg eller via marknadsmekanismer.

Kritiken mot beslutet

Av de 21 Länsstyrelserna har 17 svarat på remissen, varav 15 är kritiska. Även inifrån Skogsstyrelsen har det kommit kritiska synpunkter.

Kritiken handlar exempelvis om att Skogsstyrelsen inte tar tillräcklig hänsyn till miljömålen och att de allt för mycket tar skogsnäringens perspektiv, att Skogsstyrelsens egna utredningar inte stödjer deras slutsats, att stödet till certifieringen genom nyckelbiotopsinventeringar är helt i linje med vad som bör förväntas av Skogsstyrelsen som myndighet och att utvecklingen av en ny metod är onödig och kommer att ta mycket tid och pengar i anspråk.

Kritiken handlar även om Skogsstyrelsens slutsatser om tillsyn. Enligt 12 kap 6 § i Miljöbalken ska samråd ske bland annat innan åtgärder i områden som har mycket stor betydelse för flora och fauna, vilket Skogsstyrelsen länge tolkat som ekvivalent med nyckelbiotoper. Alltså är det relevant att göra en sådan inventering.

Mycket märklig tolkning

Tillsynen av skogsbruket enligt Miljöbalken är i dag mycket svag.

Enligt Skogsstyrelsen så räcker det att en avverkningsanmälan har kommit in för myndigheten ska anse att ett samråd enligt 12 kap 6 § har ägt rum – detta helt oavsett om skogsägaren känner till de höga naturvärdena i skogen, eller om Skogsstyrelsen själva reagerar och inventerar skogen. En mycket märklig tolkning.

Montera ner miljötillsynen 

Om en markägare vill avverka skog för att exempelvis anlägga en golfbana så måste hen först göra en miljökonsekvensbeskrivning och sedan söka tillstånd. Varför är miljötillsynen så mycket svagare i skogsbruket? Och varför vill Skogsstyrelsen ytterligare montera ner den genom att sluta inventera och registrera nyckelbiotoper vid tillsyn?

Forrige artikel "Därför hänger skogspolitiken i luften" Næste artikel SD-ledamot: Sluta svartmåla svensk stålindustri SD-ledamot: Sluta svartmåla svensk stålindustri
FN ställer in årets klimatmöte

FN ställer in årets klimatmöte

CORONAKRIS. Det blir inget globalt klimattoppmöte i år – FN skjuter fram förhandlingarna till år 2021. Ett väntat beslut, enligt miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP).