Skydda skogen: Regeringens miljöpolitik består av fantasier och populism
I stället för en kunskapsbaserad miljöpolitik lär vi få förslag som gynnar industrin och leder Sverige djupare in i den återvändsgränd som vi har hamnat i. Det skriver Elin Götmark, Ida Sellstedt och Ulf von Sydow, talespersoner Skydda skogen.
Elin Götmark, Ida Sellstedt och Ulf von Sydow
Talespersoner Skydda skogenNu har Ulf Kristersson (M) presenterat sina ministrar. Miljödepartementet läggs ner och klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari (L) kommer att bli inneboende på näringsdepartementet och lyda under näringsminister Ebba Busch (KD). Förvisso så har näringspolitik länge ansetts viktigare än miljöpolitik, men att regeringen lägger ner miljödepartementet får ändå ses som ett statement. Att detta sker mitt i klimatkrisen och krisen för den biologiska mångfalden gör saken än värre. Hur Liberalerna kan ställa upp på en avveckling av alla miljöambitioner är en gåta.
Farlig miljöpolitik
Varken Pourmokhtari eller Busch är kända för några djupare kunskaper om miljöns tillstånd. Detta är allvarligt eftersom det krävs just goda kunskaper i sak för att hålla borta den alternativa fakta som näringslivet strör omkring sig. Busch har till exempel pläderat för att bromsa klimatomställningen i trafiken. Att KD och M vill sänka drivmedelspriser har beskrivits som farligt av klimatforskare. Även vad gäller skogen står Busch på industrins sida, då hon motsätter sig ett starkare skydd, något som skulle behövas för att nå miljömålen. Hennes kunskaper om skogen totalsågades av en skogsägare. I stället för en kunskapsbaserad politik lär vi få förslag som gynnar industrin och leder Sverige djupare in i den återvändsgränd som vi hamnat i.
Efter år med drivmedelspopulism och kärnkraftsfantasier behöver nu Kristerssons lag ta sig an verkligheten.
Föreningen Skydda skogen stödjer den internationella forskarkåren som anser att 30-50 procent av all natur behöver skyddas. I Sverige ligger siffran på ungefär 12-13 procent, men i den produktiva skogen nedanför fjällen är det bara några få procent som har skyddats. Kruxet är att det är i den produktiva skogen som den största biologiska mångfalden finns. En mångfald som är hårt trängd av skogsbruket, vilket redovisas i en ny genomgång av Skogsstyrelsen. Enligt SLU behöver skogsbruket ställas om helt för att någonsin kunna bli hållbart.
Industrin pumpar ut felaktiga budskap
Även för att hejda klimatförändringarna behöver skog undantas från avverkning. Inlagring av kol i levande växter är det enda beprövade sättet för att avlägsna koldioxid från atmosfären. En vetenskaplig artikel från forskare vid Umeå universitet och Mittuniversitet visar tydligt klimatnyttan med minskad skogsavverkning. Samtidigt behöver förstås utsläpp från andra källor såsom förbränning och från utdikade våtmarker fasas ut. Föreningen Skydda skogen har sedan många år en informationssajt om klimatet och skogen som motpol till industrins felaktiga budskap som går ut på att hugga mera skog för att rädda klimatet.
Efter år med drivmedelspopulism och kärnkraftsfantasier behöver nu Kristerssons lag ta sig an verkligheten. Miljöfrågan är långt mycket större än kärnkraft och energislag. Dit hör exempelvis skogsbrukets negativa påverkan på skogsekosystemen och utarmningen av biologisk mångfald. För att angripa dessa problem finns EU:s strategi för biologisk mångfald som vi förutsätter att regeringen kommer att anamma. EU:s nyss antagna förslag mot avskogning borde förstås leda till att Sverige fasar ut kalhyggesbruket. Tänk på att åtta av tio svenskar vill ha mer skyddad natur. Att skydda och restaurera mer skog kommer således uppskattas av befolkningen samtidigt som det ger stora vinster för klimatet och den biologisk mångfalden.