SD svänger om kilometerskatten

EUROVINJETT. Regeringens linje för en avståndsbaserad skatt på den tunga lastbilstrafiken får stöd från Sverigedemokraterna. Men för att ge full uppbackning kräver partiet vissa förändringar i förslaget.

Foto: Mauro Bottaro © European Union , 2017 / EC
Jacob Hederos

– Det måste finnas ett system som gör det möjligt för polisen att hantera problemen. Då funkar det inte om vi har flera olika system, utan vi måste ha samma eftersom det är en internationell marknad. Då är det avståndsbaserade systemet bäst, säger Peter Lundgren, SD-parlamentariker i EU-parlamentet till Altinget och fortsätter:
– Vi är annars i många lägen kritiska till EU. Men det finns också områden där vi är pragmatiska och ser att vi måste ha ett samarbete. Miljön är ett, den internationella brottsligheten ett annat. Den här frågan landar främst i miljöaspekten, då det handlar om hur vi ska tillåta andra länders fordon att agera på våra vägar.

Hett debatterat

Debattvågorna om vägavgifternas framtid i Sverige har gått höga sedan Vägslitageskattekommitténs förslag presenterades år 2017. Efter vårens promemoria och remissinstansernas inlägg i debatten så utlovas det nu en inriktningsproposition från regeringen före valet.

Läs mer: Regeringens förslag får blandat mottagande

Ambitionen är att lägga om dagens eurovinjettsystem, som avgiftsbelägger tyngre fordon utifrån den tid de befinner sig på vägarna, till ett avståndsbaserat system där antalet körda kilometer ska styra vilken avgift som fordonsägaren ska betala för slitaget på vägarna.

Regeringens linje rimmar väl med den som diskuteras på EU-nivå, i ett av de stora reformförslag som just nu diskuteras för att få mer ordning på transportmarknaden i unionen. EU-parlamentet och EU-kommissionen backar båda upp en övergång till att alla länder med vägavgifter ska ha ett avståndsbaserat system.

Läs mer: Trycket på kilometerskatt ökar från Bryssel

Det skulle inte skulle vara första gången i historien som EU landar i en position som är helt annan än den ursprungliga

Anders Åkesson
Centerpartiet

Men i ministerrådet är tongångarna mer skeptiska. Det är först efter sommaren som förhandlingarna förväntas dra igång på riktigt, men flera medlemsländer har redan sagt att de själva vill kunna bestämma vilket system de ska ha. Ett av dem är Sverige, där oppositionen i riksdagen har givit regeringen i uppdrag att kämpa med näbbar och klor för att få behålla makten att bestämma själva.

Öppningar i oppositionen

Frågan är dock om tongångarna kommer att vara samma i höst när ämnet än en gång sägs komma upp på tapeten i riksdagen.

Vi kan inte vara en isolerad ö när resterande EU går vidare mot en annan lösning

Peter Lundgren
SD-parlamentariker

– Vi får vara pragmatiska. Vi hade varit glada om den här frågan gick att lösa nationellt men här har vi en internationell trafik och då behöver vi också en internationell gemensam lösning. Vi kan inte vara en isolerad ö när resterande EU går vidare mot en annan lösning, säger Peter Lundgren.

Förespråkarna i Sverige menar dels att en avståndsbaserad avgift skulle vara mer träffsäker på att ta in miljöskadorna, dels att det skulle kunna leda till en ökad överflyttning av transporter till järnväg och sjöfart vilket skulle leda till lägre utsläpp.

Efterfrågar förändringar för att backa upp förslaget

Hos motståndarna har kritiken främst riktats mot att ett avståndsbaserat system skulle drabba svensk industri hårt, då de längre avstånden i Sverige skulle göra att den svenska industrin får högre kostnader jämfört med industrin på kontinenten. De är även kritiska till möjligheten att flytta över mer gods på en överbelastad järnväg.

En annan kritik som återkommer hos flera riksdagspartier är att det också kommer att krävas ytterligare satsningar på trafikpoliser. Detta gäller även om det föreslagna kontrollsystemet som baseras på GPS-övervakare av fordonen införs med en avståndsbaserad avgift, menar SD:s talesperson för yrkestrafik Thomas Morell.

– Även om vi får till GPS-övervakning så rör det sig bara om ettor och nollor. Det finns redan nu verktyg för att kunna justera dessa på det sätt som man önskar, så vi behöver även annan kontroll, säger Thomas Morell till Altinget och fortsätter:
– Men tillsammans med mer poliser och kraftiga böter så kommer det att kunna bli ett välfungerande kontrollsystem. Se bara i Tyskland, tas du fast där så kommer du inte ur fläcken innan allt är ordnat. I dag så är situationen i Sverige nästan den motsatta. Många fall läggs till och med ned hos åklagare, trots polisens insatser, eftersom det anses svårt att få till fällande domar, samtidigt som straffvärdet är lågt.

Skatteväxling?

En annan punkt som återkommer hos kritikerna bland remissinstanserna och även hos vissa riksdagspartier är att det också ska ske en skatteväxling vid en övergång.
– För att vi ska ställa oss bakom ett avståndsbaserat system så behöver vi också få till en skatteväxling. Dagens drivmedelskatt behöver sänkas för de svenska åkerierna, då den innehåller en del av en gammal kilometerskatt, säger Peter Lundgren.

Lundgren hänvisar till att det under tidigt 1990-tal avskaffades en stämpelskatt på dieseldrivna fordon, efter att det bland annat avslöjats hur enkelt det varit att fuska med denna. Istället genomfördes en höjning av drivmedelsskatten.

Men enligt de uppgifter som Altinget fått från tjänstemän på finansdepartementet så fasades den andelen ut ur drivmedelskatten redan år 1995.
– Det verkar röra sig om ett missförstånd, säger en tjänsteman till Altinget.

Regeringen: Frågan bereds

Hur SD:s krav tas emot hos regeringen är oklart. Finansmarknadsminister Per Bolunds (MP) presssekreterare meddelar att ministern inte vill kommentera oppositionens invändningar för tillfället, utan hänvisar till att frågan fortsatt bereds på Regeringskansliet med planen att kunna lägga fram en inriktningsproposition före valet.

I Alliansen står man kvar i stora delar av sin tidigare kritik mot en övergång till en avståndsbaserad skatt. Moderaterna befarar att kostnadsläget för en pressad bransch ska öka generellt med en avståndsbaserad skatt, även om den skulle vara mer träffsäker mot utländska förare. De anser vidare att regeringens promemoria mest kan uppfattas som en ytterligare skattepålaga och oroas därför av SD:s öppning för ett avståndsbaserat system.
– De partier som öppnar den dörren utifrån regeringens besked tycker jag är lite illavarslande, eftersom regeringen egentligen bara beskriver detta som en ny skatt, och inte talar om en skatteväxling. Men vi är absolut öppna för att diskutera andra modeller och göra en helhetsöversyn av hur skatter tas ut på svenska vägar. Vi tycker dock inte att regeringen gör detta i sin promemoria, säger Moderaternas trafikpolitiska talesperson Jessica Rosencrantz och fortsätter:
– Även om det lutar mot en förändring på EU-nivå så är det för tidigt att säga vad det blir för svensk del. Det skulle i alla fall inte vara första gången som vi får undantag på grund av våra nationella förhållanden, se bara i frågan om tyngre lastbilar där vi har andra regler än nere på kontinenten. Jag tror att det finns en möjlig väg framåt även i den här frågan. Men gör det inte det så får vi ta den diskussionen då.

L: Avståndsbaserat mer träffsäkert

Även hos Liberalerna anses det problematiskt att gå över till ett avståndsbaserat system, framför allt utifrån konkurrensmässiga skäl.
– Ur ett europeiskt perspektiv så skulle det leda till en konkurrensnackdel för framför allt norra Sverige, där vi har längre avstånd än nere på kontinenten. Det kan vi inte acceptera, säger Lars Granath, utredare i transportfrågor för Liberalerna.

I regeringens promemoria från i våras försöker de åtgärda detta genom att dra upp riktlinjerna för att vägslitageavgiften inte ska tas ut i områden där det saknas alternativa färdmedel, såsom tåg- och sjöfart, vilket framför allt gynnar inlandet i Norrland. Liberalerna håller med om att det kan vara möjligt att tekniskt åstadkomma detta, men ser flera frågetecken kring hur det ska kunna genomföras lagtekniskt.

Skulle dock konkurrensproblematiken kunna lösas ut på ett tillfredställande sätt, så menar de också att ett avståndsbaserat system skulle vara mer träffsäkert ur ett miljöperspektiv.
– Men då är det viktigt att det är utsläppen som avgiftsbeläggs och inte transporterna i sig, fortsätter Lars Granath.

C: För tidig debatt

Centerpartiets Anders Åkesson menar dock att det är för tidigt att dra igång den här diskussionen.
– Regeringen har först och främst inte något mandat att driva frågan om ett avståndsbaserat system, då det finns ett riksdagstillkännande emot detta. Likväl gör de detta, samtidigt som EU håller på att se över ramverket. I värsta fall är det rent meningslöst, då det inte skulle vara första gången i historien som EU landar i en position som är helt annan än den ursprungliga, säger Anders Åkesson till Altinget och fortsätter:
– Givet att det i slutändan ändå landar i att det på EU-nivå beslutas att alla ska ha ett avståndsbaserat system, så är det kanske först om tre år eller så som vi måste se över detta. Under tiden får vi försöka se till att det, om det blir ett avståndsbaserat system, i så fall sker med ett så stor hänsynstagande som möjligt till de olika nationella förutsättningarna, säger Anders Åkesson.

V: Måste vara träffsäker

Även hos Vänsterpartiet återkommer det kravet. Partiet har nämligen justerat sin positon något inför valet, och förespråkar nu mer specifikt en ”träffsäker” avståndsbaserad skatt.
– Vi tycker att det är särskilt viktigt att avgiften ska ta hänsyn till de regioner och branscher där det saknas alternativ, säger partiets nya trafikpolitiska talesperson Birger Lahti till Altinget.

För Centerpartiets del så skulle de hellre se en ordning på marknaden genom att GPS-övervakningen införs och läggs på nuvarande tidsbaserade vägavgifter.
– Då får vi ju klart för oss vart fordonet befunnit sig. Det stora fusket lär ju vara kopplat till att förare inte heller följer cabotagereglerna, som säger hur länge du får köra i ett land. Med GPS skulle du ju avslöja att du uppehåll dig för länge i Sverige, samtidigt som du körde för mycket på vägarna, säger Anders Åkesson.

Dokumentation

Inriktningsförslag lämnar flera frågor öppna


Nämnda personer

Peter Lundgren

Europaparlamentariker (partilös)
Grundskola (1979)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00