Kilometerskatten får draghjälp från parlamentet

VÄGSLITAGE. Trots motstånd i Sverige ökar trycket på EU-nivå för att det framöver ska vara kilometerskatter som gäller för att sätta ett pris på vägtrafiken.

Transportutskottet i EU-parlamentet har enats brett om hur de anser att den framtida utformningen av vägavgifter i unionen ska se ut. Genom att ställa sig bakom och skärpa den inriktning som lades fram i EU-kommissionens ursprungsförslag, så ökar därmed trycket på bland andra Sverige att ändra sitt system för beskattning av användningen av vägnätet.

Sverige är nämligen ett av de tiotalet medlemsländer som använder ett tidsbaserat system för hur mycket en lastbil ska betala för att köra på svenska vägar. Detta system kritiseras av EU-parlamentet för att inte få en tillräckligt styrande effekt, bland annat då fordon kan köra hur mycket som helst under den aktuella tidsperioden som de har tillstånd för.

– Nu rör vi oss mot att införa principerna om att användarna och förorenaren ska betala, kommenterar den ansvarig parlamentarikern Christine Revault d’Allonnes, från den socialdemokratiska gruppen.

Parlamentet skärper kommissionens förslag genom att ställa krav på att avståndsbaserade system ersätter de tidsbaserade systemen ett år tidigare för tyngre transporter, från år 2023, och två år tidigare för lättare fordon, från år 2026. Samtidigt skärper de också kraven, så att ett medlemsland inte får avskaffa ett tidsbaserat system utan att det ersätts med ett avståndsbaserat system.

Medlemsländer vill bestämma själva

I ministerrådet är de dock mer skeptiska till inriktningen. Flera medlemsländer, bland annat Sverige, förespråkar att det fortsatt ska vara upp till medlemsländerna att bestämma utformningen av vägavgifter.

Däremot välkomnar bland annat Sverige kommissionens linje att det framöver ska bli möjligt att ta ut avgifter baserat på koldioxidutsläpp. Men positionerna har inte stötts och blötts något särskilt under våren, utan det blir upp till det österrikiska ordförandeskapet i rådet att föra samtalen vidare efter halvårsskiftet. Först när rådet är klara med sin linje så kan slutförhandlingar inledas mellan EU-lagstiftarna.

Skepsis bland svenska aktörer

I Sverige fortsätter också diskussionen om den nationella reform som förespråkas av regeringen. Förslaget med en avståndsbaserad vägslitageavgift som ska ersätta dagens system har fått ett blandat mottagande av remissinstanserna. De flesta välkomnar det första steget, som innebär att alla tyngre fordon framöver ska ha en GPS-mätare på sig för att det ska vara möjligt att följa hur mycket de kör i landet. Detta anses nämligen förbättra konkurrenssituationen på marknaden, där osunda arbetsvillkor hos förare flera gånger har uppmärksammats.

Men stora delar av näringslivet är negativa till den föreslagna avståndsbaserade avgiften som regeringen vill införa. Kommunerna och landsting ger blandade bud, medan myndigheterna generellt är neutrala.

Läs mer: Kilometerskattsförslag får mixat mottagande

Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) meddelar till Altinget att regeringen planerar att lägga fram en lagrådsremiss, men att den kommer först efter sommaren.

Läs mer: Utsläpp från tung trafik möter skärpta krav

Forrige artikel Luftkvalitetsmålen hopar sig i EU-domstolen Luftkvalitetsmålen hopar sig i EU-domstolen Næste artikel EU-kritik om het bomarknad avfärdas av regeringen  EU-kritik om het bomarknad avfärdas av regeringen
Den nya EU-kommissionen tar form

Den nya EU-kommissionen tar form

ÖVERBLICK. EU-kommissionens kommande ordförande Ursula von der Leyen är i full gång med att möta potentiella kommissionärer. Altinget sammanfattar vad vi hittills vet om den nya kommissionen.