SD replikerar: S och C slår undan benen för mer angelägna projekt

Det är lovvärt att slåss för infrastruktur i sin lokala omgivning, men samtidigt måste vi från riksdagens sida se helheten. Att bygga järnväg är kostsamt, och det är svårt att beräkna en slutkostnad.

Minst lika akuta projekt

Varför inte skapa ett statligt paket för att satsa på alla tre Norrlandsprojekten och lägga höghastighetstågen åt sidan?

Patrik Jönsson (SD)
Riksdagsledamot

När Botniabanan byggdes var den ifrågasatt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Den byggdes ändå, med en byggkostnad som ökade från budgeterade 8,2 miljarder till en slutnota på över 26 miljarder enligt bedömningar från Riksrevisionen.

Norrbotniabanan ges en låg nettonuvärdeskvot om -0,6 (TRV 2017/32405). Det är vår uppfattning att det ändå kan finnas anledning att bygga med låg samhällsekonomisk lönsamhet.

I fallet Norrbotniabanan så anser vi den ska byggas, men att det finns i vart fall två stora projekt i Norrland som är minst lika akuta för både industrin och persontrafiken. Dessa är dels att få ett redundant och förstärkande stråk genom hela Norrland genom att rusta upp Inlandsbanan, dels en utbyggnad av Ostkustbanan mellan Gävle och Härnösand till dubbelspår för 250 kilometer per timme.

S och C nedprioriterar

Med en upprustad Ostkustbana kan restiden halveras från 4 till 2 timmar mellan Sundsvall och Stockholm, och kapaciteten ökar ungefär fyrfalt. Först när Ostkustbanan byggts ut kommer Botniabanan till sin fulla rätt och knyter samman Botniabanan fullt ut med det nationella nätet.

Finns det produktionskapacitet kan man givetvis bygga ut båda stråken samtidigt, men i nuläget råder det stor brist på järnvägstekniker. Vikten av ett redundant stråk har visat sig vid mer än ett tillfälle när olyckor stoppat trafiken på Norra Stambanan, och genom att upprusta Inlandsbanan når man såväl redundans som markant utökad kapacitet.

Att rusta upp Inlandsbanan och Ostkustbanan anser tyvärr inte Socialdemokraterna och Centerpartiet vara prioriterat. Detta kommer innebära fortsatt stora kapacitetsproblem för industrin och fortsatt dåliga personkommunikationer längs Norrlandskusten.

Ni slår undan benen

Sverige har en eftersatt järnvägsinfrastruktur och järnvägsunderhållet har länge använts som en budgetregulator, inte minst av S-ledda regeringar.

Från Sverigedemokraternas sida vill vi därför tillföra åtskilliga miljarder för att såväl bygga ut som att stärka järnvägsunderhållet, men även öka satsningarna på väginfrastrukturen.

När vi talar om industrin behövs det också satsas på ökad bärighet genom att kraftigt öka antalet sträckor för BK4-bärighet. Socialdemokraterna och Centerpartiet väljer en helt annan väg – höghastighetståg. Norrlands nytta av dessa är noll.

Genom att vilja lägga den lågt beräknade summan 230 miljarder på detta projekt som har extremt låg samhällsekonomisk nytta vill ni slå undan benen för andra mer angelägna projekt – Inlandsbanan och Ostkustbanan inberäknade. Detta står vi från Sverigedemokraterna inte bakom.

Lägg höghastighetstågen åt sidan

Sverigedemokraterna är i princip det enda parti som verkligen talar om och vill satsa på infrastrukturen i Norrland. Vi vill satsa där pengarna gör mest nytta, och vi vill att Norrland ska få såväl goda persontransporter som godstransporter. Därför anser vi att Ostkustbanan snarast ska byggas ut till dubbelspår för 250 kilometer per timme mellan Gävle och Härnösand.

Vi vill rusta upp Inlandsbanan för industrins behov, men också för att förbättra möjligheten för ökade persontransporter.

Det tredje stora projektet är Norrbotniabanan, för att stärka såväl lokala som långväga persontransporter och möta behoven från industrin.

Med dagens anslag är det svårt att göra dessa samtidigt. Med hänsyn till att coronakrisen nu lamslår landets ekonomi är det rätt tid att satsa på infrastruktur. Varför inte skapa ett statligt paket för att satsa på alla tre Norrlandsprojekten och lägga höghastighetstågen åt sidan?

Stå upp för Norrland

Vi kommer att fortsatt stå upp för en kraftigt förbättrad infrastruktur i hela Norrland – såväl vägar som järnvägar – och välkomnar en fortsatt diskussion om detta.