Debatt: Förstår ens SD vad en halv Norrbotniabana innebär?

DEBATT. Sverigedemokraterna vill stoppa Norrbotniabanan halvvägs. Vi undrar om SD inser vilka käppar i hjulen det sätter för den skogs- och gruvindustri som de säger sig värna. Det skriver elva kommunalråd och regionråd från S och C i norra Sverige.

Sverigedemokraternas resonemang i frågan om Norrbotniabanan har inte varit helt enkelt att följa. Men ett oklart ställningstagande byttes i riksdagsdebatten den 18 mars ut mot en olyckligt sådant. Då var beskedet från SD:s Patrik Jönsson och hans partikollegor i trafikutskottet att sträckan från Skellefteå till Luleå ska vänta till dess att järnvägen är utbyggd söderut.

Vi undrar om SD inser vilka käppar i hjulen det sätter för den svenska basindustrin, som de säger sig värna?

Beslut som behövs

I Norrbotten och Västerbotten planeras redan investeringar på över 300 miljarder kronor fram till år 2035. Genom att skjuta Norrbotniabanan på obestämd framtid hämmas en av våra mest expansiva regioner.

Många nya, hållbara och platsbundna arbetstillfällen finns i och kring gruv- och skogsindustrin. Men stora satsningar genomförs också inom förnybar energi, där satsningen på en av Europas största batterifabriker planeras av Northvolt i Skellefteå. Det är en enskild satsning som väntas skapa 3 000 jobb direkt.

Med sådana förutsättningar bör det vara självklart att staten kliver upp och investera i infrastruktur som matchar behoven. Vilket vi ser att staten gjort genom att tidigarelägga byggstarten till Skellefteå. Det är precis den typen av beslut som är långsiktigt värdeskapande och skapar störst samhällsnytta. Och som behövs nu.

Bristande infrastruktur

Längs kusten mellan Umeå och Luleå finns Sveriges mest tätbefolkade region efter storstadslänen Stockholm och Malmö, i samma paritet som Västra Götalands län. Här finns inte en meter räls i dag.

Att bristen på infrastruktur hämmar näringslivet är också alltför tydligt i den nuvarande coronapandemin, där regeringen tvingats hålla igång flygtrafiken längs den norra norrlandskusten, samt Kiruna. Det är inte bara ett resultat av långa avstånd utan också effekterna av en bristande infrastruktur som i ett utsatt läge blir enormt sårbar och skapar risker inom alla samhällssektorer.

Möjligheter till arbetspendling

Trots detta vill Sverigedemokraterna satsa på sträckor där det redan finns spår.

Med Norrbotniabanan bildas ett funktionellt elektrifierat dubbelspår samtidigt som det knyter samman kuststäderna. Det skapar möjligheter till arbetspendling och modern godstrafik, till skillnad från dagens läge där gods transporteras på enkelspår utan omledningsmöjligheter vid trafikstörningar.

"Att bygga en halv bro"

Ett avslutande exempel. Nittio procent av all järnmalm i EU produceras i Norrbotten. Av brytningsvärdet på 25 miljarder vidareförädlas det söderut i Sverige till 550 miljarder och ytterligare tio gånger mer ute i Europa.

Det bara en del av de värden som näringslivet i Norr- och Västerbotten skapar för Sverige. Det finns goda möjligheter att låta dem växa ännu större.

Men Sverigedemokraterna säger nej och vill stoppa projektet halvvägs. Det känns lika ogenomtänkt som att bygga en halv bro.


Lorents Burman (S)
Kommunalråd, Skellefteå och ordförande, Norrbotniabanegruppen
Peter Roslund (S)
Fd kommunalråd, Piteå och vice ordförande, Norrbotniabanegruppen
Nils-Olov Lindfors (C)
Regionråd, Norrbotten
Rickard Carstedt (S)
Regionråd, Västerbotten
Sven Tornberg (C)
Kommunalråd, Haparanda
Tommy Nilsson (S)
Kommunalråd, Kalix
Claes Nordmark (S)
Kommunalråd, Boden
Lenita Ericson (S)
Kommunalråd, Luleå
Helena Stenberg (S)
Kommunalråd, Piteå
Patrik Nilsson(S)
Kommunalråd, Robertsfors
Hans Lindberg (S)
Kommunalråd, Umeå

Forrige artikel M: Höghastighetsjärnväg – ett illa utrett projekt M: Höghastighetsjärnväg – ett illa utrett projekt Næste artikel SD replikerar: S och C slår undan benen för mer angelägna projekt SD replikerar: S och C slår undan benen för mer angelägna projekt