Satsa en procent av försvarsbudgeten på energieffektivisering

Sverige rustar upp sitt försvar i en takt vi inte har haft sedan kalla kriget. Anslagen ökar snabbt. Samtidigt förbises en av de billigaste och snabbaste beredskapsåtgärderna: att minska energiförlusterna i våra byggnader.

Billigaste beredskapsåtgärden

I dag läcker stora mängder energi ut ur svenska bostäder, industrier, sjukhus, skolor och kontor, det gör energisystemet mer ansträngt och samhället mer sårbart vid kriser. När energisystemet utsätts för påfrestningar – vid sabotage, extremväder eller energibrist – är det byggnadernas energiprestanda som avgör hur länge verksamheterna kan fortsätta fungera.

Ett energieffektivt byggnadsbestånd är en fråga om nationell beredskap. Därför bör motsvarande en procent av försvarsbudgeten – vilket är cirka 1,78 miljarder kronor per år – avsättas till energieffektivisering i byggnader. Det är en liten, men viktig, investering som stärker både Sveriges beredskap och ekonomi.

Samhället kan spara 866 miljarder kronor

Energieffektivisering är en av de billigaste beredskapsåtgärder vi kan genomföra. Med relativt små investeringar kan samhällets sårbarhet minska kraftigt. Trots detta riskerar området att förbises – för att kunskapen om dess betydelse ofta är begränsad i försvarsdebatten.

I en rapport från 2021 visar man att samhället kan spara 866 miljarder kronor genom energieffektivisering. Det är resurser som i förlängningen kan stärka ekonomin och skapa utrymme för ytterligare satsningar – på till exempel totalförsvaret.

Energieffektivisering är en av de billigaste beredskapsåtgärder vi kan genomföra

Sverige har en stor lönsam energieffektiviseringspotential. Att minska energiförluster i byggnader är ett av de snabbaste sätten att frigöra energi, minska kostnader och samtidigt göra samhället mer robust vid kriser. Upp till 20–25 TWh el kan frigöras genom exempelvis bättre isolering, åtgärder i fönstermiljön, ventilation, belysning och smart styrning. Det finns en rad skäl till varför energieffektivisering kan stärka Sveriges försvarsförmåga.

Bättre isolering upprätthåller samhällsfunktioner

Välisolerade byggnader behåller värmen längre vid strömavbrott. God isolering och moderna glaslösningar gör att temperaturen i byggnader sjunker långsammare vid strömavbrott. Det ökar möjligheten att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner och ger människor bättre skydd vid längre störningar.

Teknisk isolering säkerställer att viktiga system kan fortsätta fungera. Den minskar energiförluster och stabiliserar temperaturen i system som är kritiska för verksamheter som sjukvård och energiproduktion. Det gör att processer kan fortsätta fungera även med begränsad energitillgång.

Solavskärmning bidrar till att hålla inomhustemperaturen dräglig under värmeböljor. Lösningar som yttre solskydd och solskyddsglas minskar behovet av energikrävande kylning. De bidrar till att hålla inomhustemperaturen på en säker nivå vid värmeböljor.

Effektiva ventilationssystem med hög värmeåtervinning minskar behovet av både el och värme i byggnader samtidigt som god luftkvalitet säkerställs. Det är avgörande i sjukhus, skolor och andra lokaler där människor vistas länge.

Modern belysning med smart styrning gör att elbehovet minskar kraftigt, och anpassas efter tillgången i systemet. Det minskar risken för effekttoppar och bidrar till ett mer stabilt energisystem.

Ignorera inte energins roll

I dag saknas en nationell satsning på att minska energiförluster i bebyggelsen. En procent av totalförsvarsbudgeten är en mycket liten del av Sveriges snabbt växande försvarsutgifter men effekten kan bli stor: lägre sårbarhet, lägre energikostnader och ett Sverige som klarar kriser bättre. Att ignorera energieffektivisering i totalförsvaret är att lämna en billig civilförsvarsåtgärd oanvänd.