Hallengren (S) stakar ut vårdpolitiken

I den budget för 2019 som riksdagen beslutade om i december fanns en halv miljard kronor avsatta för en ny cancerstrategi. Detta förändrades i vårändringsbudgeten, där det står att “Regeringen anser att medlen inte ska användas till en ny cancerstrategi. I stället bör medlen användas till att generellt stärka cancervården i Sverige".

Behövs det ingen ny cancerstrategi?

– Vårbudgeten kom i ett väldigt speciellt läge. Moderaterna, Kristdemokraterna med stöd av Sverigedemokraterna fick oss att börja detta år med sänkta skatter på 20 miljarder kronor. De hade en del idéer med hur de ville använda pengarna men utan att tydligt beskriva det, säger socialminister Lena Hallengren.

Läs också: Heckschers förslag dröjer en månad

Jag vill understryka att om man sänker skatten med 20 miljarder kronor så får det påtagliga effekter. De pengarna hade kunnat vara en betydande resursförstärkning till bland annat vården och omsorgen.

Lena Hallengren (S)
Socialminister

Hon betonar att regeringen fortsätter med det strategiska cancerarbetet och hänvisar till förra mandatperioden då standardiserade vårdförlopp infördes för att optimera tiden mellan olika insatser från upptäckt och diagnos till behandling.

– Efter omfattande dialog med olika aktörer har vi fått klart för oss att de är angelägna om att vi har en långsiktighet och inte gör nya strategier och ändrar riktning. Tvärtom, den cancerstrategi som togs fram håller fortfarande och vi ska fortsätta att arbeta med de målen fram till 2025, säger hon.

Psykiatripengarna minskar

En annan förändring i vårbudgeten är att 90 miljoner kronor plockats bort från psykiatrianslaget för att istället täcka ett kapitalunderskott hos det statligt ägda bolaget APL (Apotek Produktion & Laboratorier AB) som bland annat tar fram extemporeläkemedel och lagerberedningar till apoteksmarknadens aktörer och vården.

Varför är det viktigare att lägga pengarna här än på psykiatrin?

Lena Hallengren nämner återigen att M/KD-budgeten har komplicerat regeringens arbete men menar att vården och psykiatrin ändå totalt sett får ett högre anslag än förra året.

– Vi hamnade i ett läge där vi måste omfördela medel. APL har en verksamhet som det är svårt att få någon vinst i. Det handlar inte om att täcka något allmänt underskott eller täcka svarta hål, utan att ta fram livsviktiga läkemedel. APL bistår i ett läge med en marknad som inte alltid producerar de läkemedel som krävs och är helt enkelt en reserv och en möjlighet för oss att försäkra oss om de här livsviktiga läkemedlen, säger Lena Hallengren.

Kömiljard med nya ramar

Frågan om hur kömiljarden ska användas utan att den påverkar kvaliteten i vården eller ökar arbetsbelastningen hos personalen har diskuterats mycket. Lena Hallengren menar att kömiljarden i sig inte kan styra hur man arbetar på arbetsplatserna.

– Att göra någonting åt tillgängligheten av vård är nog det viktigaste som regeringen tillsammans med Centern och Liberalerna vill göra och då är kömiljarden ett sätt. Vi har varit tydliga med hur vi vill att den ska uppdateras. Bland annat ska inte minst kroniker omfattas, som ju är en målgrupp som ju tidigare inte räknats in, säger hon.