Så vill industrin återvinna mer

SVENSKT NÄRINGSLIV. I en större kartläggning har 14 sektorer inom näringslivet samlat ihop förslag på hur den cirkulära ekonomin kan stärkas. Nu vill de få gehör från politiken.

Utmaningen är omfattande. Enligt en granskning från konsultbolaget Material Economics förloras uppskattningsvis 55 miljarder kronor varje år, 1,4 procent av BNP, genom material- och värdeförluster i Sverige.

Bland annat beräknas 20 miljarder kronor gå förlorat i stålåtervinningen och 60 procent av aluminiumets ursprungsvärde förloras. Och i byggsektorn beräknas enbart spill vid byggnation leda till en förlust av 15–20 procent av använt material.

”Bilden av stora värdeförluster är regel snarare än undantag” skriver författarna bakom rapporten som gjorts på uppdrag av bland andra Återvinningsindustrierna.

Lägg därtill till att den faktiska materialåtervinningen av plasten i Sverige beräknas uppgå till 16 procent, varav endast 8 procent av ursprungsvärdet återstår, eftersom kvaliteten försämras. Det bedöms bland annat bli svårt att nå EU-målet om 50 procents plaståtervinning år 2025.

Läs mer: Plastavfallsmål kan bli en utmaning

Principer och uppmaningar

Näringslivsbranscherna har i sin rapport enats bakom ett antal förslag på styrmedelsförändringar och åtta principer för utvecklingen mot en cirkulär ekonomi, förutom egna initiativ, såsom att eftersträva ett ökat samarbete mellan plasttillverkare och varuleverantörer.

– Det här är en process som har börjat för oss, men den är absolut inte slut. Utan det är nu vårt arbete sätter igång med att försöka jobba efter de här punkterna och försöka få till en förändring så att det blir mer cirkulärt, säger Jenny Svärd vid Svenskt Näringsliv som har lett arbetet till Altinget.

Avfall, eller inte avfall, det är frågan

Ett av de områden som de önskar förändra på svensk styrmedelsnivå är frågan om vad som ska räknas som avfall.
– Den ena branschens avfall kan ju vara en resurs för en annan, säger Jenny Svärd.

Rent konkret önskar de att lagstiftningen ses över så att fler material ska kunna klassas som ”biprodukter” istället för avfall. Detta då det underlättar processen att använda dem i andra sammanhang. Det behövs också tydligare vägledningar från myndigheterna kring när avfall upphör att vara avfall, för att underlätta hanteringen och öka användningen, säger Jenny Svärd.

Ett exempel är Ikea, som anser att gällande regler komplicerar återanvändningen av den emballageplast som de får kring sina leveranser, då den klassas som avfall. Kunde plasten istället klassas som biprodukt skulle hanteringen förenklas betydligt och underlätta användningen för att tillverka nytt emballage eller produkter.

För billig med nytt, eller för dyrt med återvunnet?

I debatten har priset också pekats ut som en grund till den bristande materialåtervinningen på flera områden. Det återvunna materialet kostar helt enkelt mer än att ”bara ta nytt”.

– Vi vill då inte höja priset på det jungfruliga materialet, utan istället skapa förutsättningar för det återvunna att konkurrera, säger Jenny Svärd.

En förutsättning som de pekar på är att skapa stordriftsfördelar för materialåtervinningen, bland annat genom att se över regelverket för gränsöverskridande avfallstransporter. Men avfallsklassat material stöter ofta på problem när det ska exporteras och importeras inom den europeiska marknaden, enligt branscherna.

Möjligheten till investeringar likt det plastraffinaderi som planeras i Stenungsund för att kemiskt separera och bryta ner olika plastmaterial och tillverka ny plast sägs bland annat hänga på att det finns en större marknad för materialet.

Naturvårdsverket: Behövs mer kontroll först

Från myndighetsperspektiv vill man gärna veta mer om de hinder som branscherna möter. Men Erik Westin, vid Naturvårdsverkets kretsloppsenhet, pekar också på att det samtidigt behövs mer kontroll över avfallsexporten, särskilt på plastsidan.

Detta eftersom myndigheterna har fått bristfälliga svar från avfallsbranschen kring vad som hänt sedan en stor del av importländerna, främst Kina, stängt dörren till europeisk plastimport. Innan importen stoppades år 2017, exporteras omkring 400 000 ton dåligt sorterad plast i månaden från EU, enligt samarbetsorganet OECD. Målet är nu att enas om nya regler inom Baselkonventionen när parterna samlas inom några veckor.

– Det är förstås angeläget att de rutiner som behöver upprättas för bättre kontroll över plastavfallet blir ändamålsenliga och effektiva så att de inte äventyrar återvinningen, säger Erik Westin och fortsätter:
– Det måste vi jobba på i olika sammanhang, både i Sverige, i EU och internationellt. Men det står utom allt tvivel att det internationella samfundet behöver få betydligt bättre koll på plastavfallsexporten än vad som hittills varit fallet.

Branschen till politiken: Prata med oss

Branscherna riktar också kritik mot de politiska förslagen som håller på att läggas fram på området, rörande bland annat avfallsförbränningsskatten och kemikalieskatten.

– Vi är lite frustrerade över att det tas fram mycket förslag både hos myndigheter och beslutsfattare men vi och branscherna kontaktas ofta inte förrän förslagen tagits fram. Det är bättre att vi sätter oss och diskuterar tillsammans. Ta med oss i de diskussionerna, så kan vi hitta bra lösningar. Vi vill ju åt samma håll, säger Jenny Svärd.

Läs mer: "Kemikalieskatten motverkar cirkulär ekonomi,” menar Svenskt Näringsliv

Har ni kunnat enas kring positioner till de förslag som lagts fram i januaröverenskommelsen, exempelvis produktpassen?

– Vi kan inte säga det, utifrån den lilla information som vi har. Det kan bli bra, och det kan inte bli bra. Det beror helt på hur det utformas. Vi har försökt att göra bedömningar, men det blir hypotetiskt när vi inte vet mer. I fallet med produktpass så tycker vi exempelvis att det i så fall borde vara minst på EU-nivå, säger Jenny Svärd.

Hur många gånger har ni behövt stångas med de här frågorna?

– Vissa saker är nog gamla käpphästar, men det här som vi tagit fram är helt unikt. Det har aldrig tagits fram ett samlat dokument för hela värdekedjan förut. Vi vill samla allting här och säga ”det här är behovet, det här är problemen, det här är möjligheterna” och sedan fråga ”Ok, hur kan vi hantera det?” Vi har haft diskussioner med 14 branscher och tillsammans kommit fram till att det här är det viktigaste. Det här är startskottet, säger Jenny Svärd.

Bolund: Välkommet initiativ

Från politiskt håll så välkomnas branschernas initiativ, även om de hittills inte har haft tid att gå igenom rapporten och önskemålen i detalj.
– Det är bra att de kommer med i detta arbete. Vi har redan också en massa planer på området i januariöverenskommelsen som vi nu håller på att arbeta med, säger Per Bolund (MP), finansmarknadsminister, till Altinget.

Forrige artikel KD håller fast vid energiuppgörelse KD håller fast vid energiuppgörelse Næste artikel Skogsstatistik knepig nöt att knäcka Skogsstatistik knepig nöt att knäcka