Så vill industrin återvinna mer

SVENSKT NÄRINGSLIV. I en större kartläggning har 14 sektorer inom näringslivet samlat ihop förslag på hur den cirkulära ekonomin kan stärkas. Nu vill de få gehör från politiken.

Placeholder image
Den ena branschens avfall kan ju vara en resurs för en annan, säger Svenskt näringslivs Jenny Svärd.
Foto: Foto: Miguel Riopa © European Union , 2014 / Svenskt näringsliv

Utmaningen är omfattande. Enligt en granskning från konsultbolaget Material Economics förloras uppskattningsvis 55 miljarder kronor varje år, 1,4 procent av BNP, genom material- och värdeförluster i Sverige.

Bland annat beräknas 20 miljarder kronor gå förlorat i stålåtervinningen och 60 procent av aluminiumets ursprungsvärde förloras. Och i byggsektorn beräknas enbart spill vid byggnation leda till en förlust av 15–20 procent av använt material.

”Bilden av stora värdeförluster är regel snarare än undantag” skriver författarna bakom rapporten som gjorts på uppdrag av bland andra Återvinningsindustrierna.

Lägg därtill till att den faktiska materialåtervinningen av plasten i Sverige beräknas uppgå till 16 procent, varav endast 8 procent av ursprungsvärdet återstår, eftersom kvaliteten försämras. Det bedöms bland annat bli svårt att nå EU-målet om 50 procents plaståtervinning år 2025.

Läs också: Plastavfallsmål kan bli en utmaning

Principer och uppmaningar

Det här som vi tagit fram är helt unikt. Det har aldrig tagits fram för hela värdekedjan förut.

Jenny Svärd, Ansvarig Miljöpolicy, Svenskt näringsliv

Näringslivsbranscherna har i sin rapport enats bakom ett antal förslag på styrmedelsförändringar och åtta principer för utvecklingen mot en cirkulär ekonomi, förutom egna initiativ, såsom att eftersträva ett ökat samarbete mellan plasttillverkare och varuleverantörer.

– Det här är en process som har börjat för oss, men den är absolut inte slut. Utan det är nu vårt arbete sätter igång med att försöka jobba efter de här punkterna och försöka få till en förändring så att det blir mer cirkulärt, säger Jenny Svärd vid Svenskt Näringsliv som har lett arbetet till Altinget.

Avfall, eller inte avfall, det är frågan

Ett av de områden som de önskar förändra på svensk styrmedelsnivå är frågan om vad som ska räknas som avfall.
– Den ena branschens avfall kan ju vara en resurs för en annan, säger Jenny Svärd.

Rent konkret önskar de att lagstiftningen ses över så att fler material ska kunna klassas som ”biprodukter” istället för avfall. Detta då det underlättar processen att använda dem i andra sammanhang. Det behövs också tydligare vägledningar från myndigheterna kring när avfall upphör att vara avfall, för att underlätta hanteringen och öka användningen, säger Jenny Svärd.

Ett exempel är Ikea, som anser att gällande regler komplicerar återanvändningen av den emballageplast som de får kring sina leveranser, då den klassas som avfall. Kunde plasten istället klassas som biprodukt skulle hanteringen förenklas betydligt och underlätta användningen för att tillverka nytt emballage eller produkter.

För billig med nytt, eller för dyrt med återvunnet?

I debatten har priset också pekats ut som en grund till den bristande materialåtervinningen på flera områden. Det återvunna materialet kostar helt enkelt mer än att ”bara ta nytt”.

– Vi vill då inte höja priset på det jungfruliga materialet, utan istället skapa förutsättningar för det återvunna att konkurrera, säger Jenny Svärd.

En förutsättning som de pekar på är att skapa stordriftsfördelar för materialåtervinningen, bland annat genom att se över regelverket för gränsöverskridande avfallstransporter. Men avfallsklassat material stöter ofta på problem när det ska exporteras och importeras inom den europeiska marknaden, enligt branscherna.

Möjligheten till investeringar likt det plastraffinaderi som planeras i Stenungsund för att kemiskt separera och bryta ner olika plastmaterial och tillverka ny plast sägs bland annat hänga på att det finns en större marknad för materialet.

Naturvårdsverket: Behövs mer kontroll först

Från myndighetsperspektiv vill man gärna veta mer om de hinder som branscherna möter. Men Erik Westin, vid Naturvårdsverkets kretsloppsenhet, pekar också på att det samtidigt behövs mer kontroll över avfallsexporten, särskilt på plastsidan.

Detta eftersom myndigheterna har fått bristfälliga svar från avfallsbranschen kring vad som hänt sedan en stor del av importländerna, främst Kina, stängt dörren till europeisk plastimport. Innan importen stoppades år 2017, exporteras omkring 400 000 ton dåligt sorterad plast i månaden från EU, enligt samarbetsorganet OECD. Målet är nu att enas om nya regler inom Baselkonventionen när parterna samlas inom några veckor.

– Det är förstås angeläget att de rutiner som behöver upprättas för bättre kontroll över plastavfallet blir ändamålsenliga och effektiva så att de inte äventyrar återvinningen, säger Erik Westin och fortsätter:
– Det måste vi jobba på i olika sammanhang, både i Sverige, i EU och internationellt. Men det står utom allt tvivel att det internationella samfundet behöver få betydligt bättre koll på plastavfallsexporten än vad som hittills varit fallet.

Branschen till politiken: Prata med oss

Branscherna riktar också kritik mot de politiska förslagen som håller på att läggas fram på området, rörande bland annat avfallsförbränningsskatten och kemikalieskatten.

– Vi är lite frustrerade över att det tas fram mycket förslag både hos myndigheter och beslutsfattare men vi och branscherna kontaktas ofta inte förrän förslagen tagits fram. Det är bättre att vi sätter oss och diskuterar tillsammans. Ta med oss i de diskussionerna, så kan vi hitta bra lösningar. Vi vill ju åt samma håll, säger Jenny Svärd.

Läs också: "Kemikalieskatten motverkar cirkulär ekonomi,” menar Svenskt Näringsliv

Har ni kunnat enas kring positioner till de förslag som lagts fram i januaröverenskommelsen, exempelvis produktpassen?

– Vi kan inte säga det, utifrån den lilla information som vi har. Det kan bli bra, och det kan inte bli bra. Det beror helt på hur det utformas. Vi har försökt att göra bedömningar, men det blir hypotetiskt när vi inte vet mer. I fallet med produktpass så tycker vi exempelvis att det i så fall borde vara minst på EU-nivå, säger Jenny Svärd.

Hur många gånger har ni behövt stångas med de här frågorna?

– Vissa saker är nog gamla käpphästar, men det här som vi tagit fram är helt unikt. Det har aldrig tagits fram ett samlat dokument för hela värdekedjan förut. Vi vill samla allting här och säga ”det här är behovet, det här är problemen, det här är möjligheterna” och sedan fråga ”Ok, hur kan vi hantera det?” Vi har haft diskussioner med 14 branscher och tillsammans kommit fram till att det här är det viktigaste. Det här är startskottet, säger Jenny Svärd.

Bolund: Välkommet initiativ

Från politiskt håll så välkomnas branschernas initiativ, även om de hittills inte har haft tid att gå igenom rapporten och önskemålen i detalj.
– Det är bra att de kommer med i detta arbete. Vi har redan också en massa planer på området i januariöverenskommelsen som vi nu håller på att arbeta med, säger Per Bolund (MP), finansmarknadsminister, till Altinget.

Dokumentation

Nio branschspecifika planer

Bakom näringslivets rapport står Bil Sweden, Innovations- och kemiindustrierna, Jernkontoret, Livsmedelsindustrierna, Skogsindustrierna, Svensk Handel, Sveriges Bergmaterialindustrier, Sveriges Byggindustrier,Svemin, Teknikföretagen, Teko, Trä- och möbelföretagen, Visita, Återvinningsindustrierna.

Nio branscher lämnade också specifika önskemål. Läs dem här.

Några av branschernas övergripande önskemål är att:

  • Styrmedel kan behövas för att stimulera cirkulära flöden för vissa material där det ännu inte finns en fungerande marknad för återvunnet material. Framtagandet av dessa måste ske i bred dialog med värdekedjans aktörer
  • Internationell harmonisering av styrmedel måste eftersträvas för att ge likvärdiga förutsättningar och underlätta rättvis handel kopplad till cirkulär ekonomi. Nationella särregleringar riskerar att hindra utvecklingen mot en cirkulär ekonomi och måste därför undvikas
  • Vid överväganden om att införa nationella styrmedel måste deras påverkan på de svenska företagens konkurrenskraft utvärderas.
  • Avfallsdefinitionerna på EU-nivå behöver omformuleras

Källa: Cirkulär ekonomi för ett konkurrenskraftigt och hållbart näringsliv i Sverige - rapport 

Några av förslagen i januariöverenskommelsen som rör avfall och materialanvändning.

I Avfall Sveriges sammanfattning ingår bland annat:

  1. Investera i biogas
    Produktionen och distribution av biogas är en dellösning för det planerade förbudet att sälja nya bensin- och dieseldrivna bilar från 2030. Det kräver dock ett godkännande av EU-kommissionen.
  2. Utvidgat RUT-avdrag
    Taket i RUT ska trefaldigas och en utredning under 2019 planeras leda fram till ett förslag i budgetpropositionen 2021. I detta ingår så kallade hämttjänster, som skulle kunna beröra delar av grovavfallet.
  3. Skatt på förbränning av avfall
    Som en del i den gröna skatteväxlingen ingår en skatt på avfallsförbränning. Här finns en utredning klar, vilket innebär att ett förslag kan läggas redan till budgetpropositionen för 2020.
  4. Förbud mot onödiga plastartiklar
    En utredning för att förbjuda onödiga plastartiklar tillsätts under 2019. Från den 1 januari 2022 ska en lagstiftning kunna finnas på plats.
  5. Avgift/skatt på engångsartiklar
    Den 1 maj 2020 ska bärkassar beläggas med en skatt eller avgift. Fler artiklar följer genom förslag i budgetpropositionen för 2021. Dessutom anges att Sverige ska driva på för utfasning av all engångsplast inom EU.
  6. Bred översyn kring regelverken för avfall och återvinning
    Översynen ska främja innovation och företagande i den cirkulära ekonomin.
  7. Nya steg för att förenkla återbruk och återvinning
    Inga konkreta exempel ges på vad dessa steg kan innebära.
  8. Producentansvar för textil
    Möjliga framkomliga vägar för att kraftigt öka återbruk och återvinning av textilier ska prövas där branschen och ideella aktörer involveras.
  9. Krav på pant för exempelvis batterier och elektronik
    En utredning ska tillsättas våren 2020 och ett förändrat systemet på ska finnas plats från 2022.
  10. Servicenivå för hushållens avfall
    Den hushållsnära insamlingen ska bli effektivare och samarbetet mellan kommunal insamling och producentansvarssystem bättre. För att öka återvinningen ska nya samordnade krav på lägsta servicenivå för hushållens avfall utredas, vilken ska omfatta förpackningar, tidningar, grovavfall och farligt avfall.
  11. ”Produktpass”
    En utredning ska tillsättas under 2021 om möjligheten att alla produkter ska ha ett produktpass med information om vad produkten innehåller, var den kommer från och hur den kan återvinnas eller tas om hand.
  12. ”Hyberavdrag” för uthyrning
    Inför ett hyberavdrag liksom möjligheter att skattefritt upp till ett visst belopp hyra ut lösöre som till exempel bil, kläder, verktyg eller möbler. Det planeras finnas med i budgetpropositionen för 2022.
    Källa: Svenskt Avfall

Nämnda personer

Per Bolund

Språkrör för Miljöpartiet, Riksdagsledamot
Fil.mag i biologi (Stockholms uni. och Stirling uni. i Skottland 1996), doktorandutbildning i systemekologi (Stockholms uni. 2000-2002

Politik på allvar
Få gratis nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget.
Genom att registrera dig till Altingets nyhetsbrev accepterar du våra användarvillkor