Så mycket ska biltillverkarna minska utsläppen

KOLDIOXID. De nya EU-utsläppskraven på biltillverkarna innehåller både piska och morot. Men det är inte troligt att de blir tillräckliga för att fullt ut bidra till den svenska målsättningen.

Vad ska dölja sig under huven framöver?<br>
Vad ska dölja sig under huven framöver?
Foto: S Solal © European Communities , 2010
Jacob Hederos

Kraven på nya fordons avgasutsläpp ska skärpas med nya EU-åtgärder. Metoden som föreslås, att stegvis dra ner utsläppen från 95 gram koldioxid per kilometer år 2021, ska leda till minst 30 procents lägre samlade utsläpp i den fordonsflotta som lämnar fabrikerna år 2030.

På så sätt är det tänkt att fordonstillverkarna ska dra ett av sina strån till stacken för att få ner sina CO2-utsläpp, som står för omkring 12 procent av unionens totala utsläpp. Men 30-procentsmålet är just lägsta ribban, denna gång.

För ovanlighetens skull ser både EU-parlamentet och ministerrådet att eftersträva en högre ambition än EU-kommissionen. Det kan bland annat förklaras av medlemsländernas behov av ytterligare åtgärder för att transportsektorn ska klara sin del av utsläppsminskningen som krävs av medlemsländerna i ett av de stora klimatramverken i unionen, ESR.

"Mer kommer krävas nationellt"

De föreslagna målnivåerna som just nu ser ut att bli resultatet hos lagstiftarna, 35 respektive 40-procents reduktion, anses otillräckliga. Det menar bland andra Transport & Environment, T&E. 40 procents minskade utsläpp i nya fordon år 2030 beräknas exempelvis leverera hälften av den utsläppsminskning som krävs inom ESR-lagstiftningen, uppger T&E.
– För att möta deras egna 2030-mål så krävs det därför att medlemsländerna vidtar andra radikala styrmedel för att reducera transportutsläppen, såsom att öka bränsleskatterna eller förbjuda bilar i städers centrum, skriver Glen Archer i en debattartikel i Euractiv.

"Störst effekt efter 2030"

För svensk del så efterfrågar expertmyndigheterna och regeringen att ribban ska höjas till 50 procents utsläppsreduktion, för att insatsen ska bidra tillräckligt till den egna nationella målsättningen att få ner utsläppen i transportsektorn med 70 procent till år 2030.
– Man ska dock komma ihåg att den största effekten av det här regelverket kanske först uppnås efter 2030, när stora delar av flottan bytts ut, säger en förhandlare till Altinget.

Läs mer: Myndigheter: Utsläppsmålen för bilar borde vara mer ambitiösa

Det är snudd på planekonomi att Europaparlamentet ska reglera hur mycket bilföretag ska producera av en viss bilsort.

Förhandlare i EPP-gruppen

Den svenska målsättningen ser ut att få det svårt att överleva i rådet. För tillfället finns det en blockerande minoritet bakom att höja målet över 35 procent, men det krävs enligt T&E:s beräkningar endast att ett land byter sida för att ribban ska höjas till 40 procent när miljöministrarna samlas den 9 oktober.

Läs mer: Nivån på utsläppskrav för bilar splittrar ministrarna

Tyskland, med den största bilindustrin bakom sig, är ett av de skeptiska länderna. Kommissionen å sin sida försvarar sitt förslag på 30 procents reduktion med näbbar och klor. De har bland annat varnat för stora konsekvenser på arbetsmarknaden hos fordonstillverkarna om ribban höjs ytterligare, vilket har ytterligare irriterat företrädare för en högre målnivå.

Ansvarig S-ledamot fick backa för att få med gruppen

I parlamentet förespråkade det ansvariga miljöutskottet först att ribban skulle höjas till 45-procent. Men S-parlamentarikern som leder förhandlingarna, Miriam Dalli, har fått backa från sin ambition när hon skulle få stöd av hela S-gruppen i parlamentet.

Målnivån sänktes till 40 procent, vilket bland annat ska ha lett till att hon skulle fått med sig de tyska S-parlamentarikerna, vilket anses centralt för att kunna skapa en majoritet bakom en av linjerna i parlamentet. De tyska ledamöterna har tidigare varit svåra att få med sig, då fackföreningsrörelsen i hemlandet har varit skeptisk.
– Det kan dock vara så att den tyska fackföreningsrörelsen har accepterat 40-procent just för att de sedan ändå i slutändan räknar med att nivån landar på 35-procent, efter kompromissen mellan parlamentet och rådet, säger en förhandlare till Altinget.

Läs mer: Hemligt avtal i bilindustrin kan ha hindrat renare bilar

Parallellt pågår arbetet med att behandla förslaget för hur tyngre lastbilar ska dra ner på utsläppen. Det förslaget, som presenterades i maj av kommissionen, har dock inte kommit lika långt i förhandlingarna och det är först i mitten av oktober som ansvariga miljöutskottet i EU-parlamentet ska samlas för att rösta om sin position. Här är det också samma utsläppsreduktion som föreslås från kommissionen, 15 respektive 30 procents utsläppsreduktion för nya fordon år 2025 och 2030.

Dokumentation

På onsdag röstar parlamentet – så resonerar grupperna

  • Diskussionerna i EPP, där M och KD ingår, har framförallt handlat om vilket reduktionsmål som är realistisk, berättar en förhandlare till Altinget. Risken med för höga reduktionssiffror anses vara att bilbranschen i Europa förlorar sin konkurrenskraft genom att det ställs krav på dyrare bilar som konsumenter inte efterfrågar, samt att miljöutsläppen inte minskar då konsumenterna väljer att reparera sina gamla bilar istället för att köpa nya. EPP-rapportören föreslår tillsammans med ECR att målnivån ska höjas från 30 till 35, men det råder splittring inom gruppen.
  • EPP är också kritiska mot att det föreslås i parlamentet att producenterna ska stimuleras till att uppnå en viss produktionsnivå av noll-eller lågutsläppsbilar, ZLEV.
    Tanken bakom förslaget, som bland annat backas upp i ALDE och S&D-gruppen, liknar den svenska bonus-malus-styrmedlet till viss del. Producenter med högre andel ZLEV:s föreslås premieras med rabatter på deras totala utsläppsminskningskrav, samtidigt som tillverkare med lägre andel ZLEV:s ska få högre utsläppminskningsskrav på sig.
    ”Det är snudd på planekonomi att Europaparlamentet ska reglera hur mycket bilföretag ska producera av en viss bilsort” säger en EPP-förhandlare till Altinget.
  • EPP trycker också på för att lagstiftningen ska vara teknikneutral.
    ”EPP, som lagstiftare, anser inte att de ska säga vilken teknik som är bäst att uppnå dessa utsläppsminskningar utan ska endast skapa ramverket. Där kommer EPP lägga extra ändringsförslag för att förstärka det i plenum” fortsätter EPP-förhandlaren.
  • I S&D gruppen har oron för konsekvenserna på arbetsmarknaden till följd av reformen lett till att det också förespråkas att en omställningsfond ska införas, för att hjälpa anställda som förlorar jobbat till följd av att produktionen läggs om.
    ”Därmed uppnås också en social effekt av reformen” säger en S-förhandlare till Altinget.
  • De politiska grupperna till mitten och vänster föreslår även på att kommissionen ska bredda sin ansatts för hur utsläppsnivåerna ska beräknas. De vill att ett livscykelperspektiv införs i bedömningarna av nya fordon, och uppdrar åt kommissionen att ta fram ett verkyg för detta till 2023. Detta livscykelperspektiv ska inte bara röra de bränslen som ska driva fordonen, utan också komponenterna, såsom batteritillverkningen, som används i produktionen.
    ”Detta anses särskilt viktigt med tanke på de frågor som rests kring elbilarnas totala utsläpp” säger en ALDE-förhandlare till Altinget.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00