Utsläppskrav för bilar splittrar ministrarna

UTSLÄPP. Kommissionens förslag för hur tillverkare ska dra ner utsläppen på nya bilar och lätta lastbilar med 30 procent till år 2030 fick ett blandat mottagande från medlemsländerna.

Sverige och Finland befinner sig på ena sidan. Tjeckien och Slovakien på den andra. Men nära hälften av EU:s medlemskänder saknar en uttalad hållning till kommissionens förslag som ska sätta upp krav på utsläppsminskningar hos nya lätta fordon som ska rulla ut på den europeiska marknaden. Det är resultatet av måndagens inledande diskussioner i Luxemburg.

Det väntas alltså intensiva förhandlingar på tjänstemannanivå om medlemsländerna som planerat ska kunna nå en position till förslaget vid nästa möte för ministrarna i oktober.

– Då känns det bra att vi just har gått ut med en så tydlig ambitiös ståndpunkt tidigt, säger miljöminister Karolina Skog (MP) till Altinget.

Sverige företräder en linje på att utsläppskraven ska höjas från 30 till 50 procent för att skapa ett tillräckligt tryck på tillverkarna. Det är nämligen den nivå som också krävs för att åtgärden ska bidra med sin andel för att Sverige ska kunna nå de egna utsläppsmålen för transportsektorn år 2030.

Läs mer: Myndigheter: Utsläppsmålen för bilar borde vara mer ambitiösa

– Vi är en stor grupp medlemsländer som säger att vi vill ha högre utsläppsmål och vi säger också att vi vill att det ska återspeglas i alla våra beslut. Nu gäller det att få med sig dem även i det här förslaget, säger Karolina Skog.
Men det är också en viktig industri för många av de länderna, och hos motståndarna till högre nivåer så pekas just den befarade industrihämmande effekten av alltför höga krav ut som ett orosmoment.
– Därför är det extra viktigt att vi som också är ett bilproducerande land går ut tidigt med att vi vill att målnivån ska vara högre, säger Karolina Skog.

Kommissionen: Krävs också offentliga insatser

Kommissionären Miguel Arias Canete pekade dock i sitt svar på att en utökad ambition till 50 procent kommer att kräva stora investeringar.
– I dag säljs det 140 000 el- och lågutsläppsfordon i EU per år. Vi behöver nå upp till en nivå på 7,1 miljoner elbilar och elhybrider per år om vi ska kunna nå ännu högre målsättningar. Sedan kan vi kolla på infrastrukturen. Om vi ska möta efterfrågan så måste vi framöver växa från dagens 80 000 offentliga laddstationer med 700 000 nya laddplatser per år.

Karolina Skog håller också med om att det krävs mer offentliga insatser för att ställa om.
– Vi kan inte bara kräva av producenterna att de ska rulla ut en massa elbilar på marknaden om det inte finns en infrastruktur som möter detta, och det ska det offentliga stå för till stor del.

I Sveriges position ingår det därför en översyn så att målnivån kan sänkas om det offentliga inte svarar upp till sin del av omställningen.
– Vi menar att ambitiösa mål inte bara ska vara en pålaga för producenterna utan också ett tryck på länderna själva. Vi förespråkar därför att målnivån ska ses över år 2024 och antingen bekräftas eller sänkas om det visar sig att elbilsmarknaden inte har utvecklats på det sätt som krävs för att det här ska fungera. Men vi tycker att det finns en poäng att sätta ett ambitiöst mål nu, så att vi ger en tydlig signal till marknaden, samtidigt som vi sätter en press på medlemsländerna att sätta igång med utbyggnaden, säger Karolina Skog.

Läs mer om slutsatserna från måndagens ministerrådsmöte här

Forrige artikel Förhandlingar om kvotflyktingar bromsas Förhandlingar om kvotflyktingar bromsas Næste artikel Rådet vill att flyktingläger snabbutreds Rådet vill att flyktingläger snabbutreds