Så kan vi säkra svenskt kött, biologisk mångfald och matförsörjning

Sverige står inför en allvarlig brist på svenskt kött – en brist som riskerar att förvärras under de kommande åren. Enligt experter kan bristen hålla i sig till åtminstone 2030. Det är dags att ta situationen på allvar och använda den kommande höstbudgeten för att säkra framtidens höstgrytor och sommarens grillkvällar, samtidigt som Sveriges livsmedelsberedskap, klimatanpassning och hållbarhetsarbete stärks.

Gör vi det kommer vi även att få se fler naturbetesmarker som ökar den biologiska mångfalden och ytterligare 1 500 arbetstillfällen inom lantbruket.

Stärk svensk nötköttsproduktion

Lantbrukarnas riksförbund har tre konkreta förslag till regeringen för att vända trenden – från tomma köttdiskar i affären till ett rikligt utbud av svenskt nötkött:

• Statliga kreditgarantier
En miljard kronor till Tillväxtbolaget för att möjliggöra lån till investeringar i köttproduktion. Syftet är att underlätta lån för lantbrukare som vill investera i modern teknik, utöka sin produktion eller genomföra generationsskiften.
• Virtuella stängsel – en modern lösning för betesdrift
Denna teknik gör det möjligt att snabbt och flexibelt skapa betesområden, även på svåråtkomliga naturbetesmarker. Det innebär att fler marker kan användas effektivt, samtidigt som djurens rörelsefrihet och landskapsvård främjas.
• Säkerställ tillgången till veterinärvård.
Tillgång till veterinärvård för sjuka djur är nödvändig för både djurvälfärd och företagens ekonomi. Företagare med lantbruksdjur, inklusive hästar, ska ha tillgång till veterinärservice – dygnet runt och i hela landet.

Köttbristen är inte en slump. I dag finns det exempelvis omkring 100 000 färre nötkreatur än 2017. Den är resultatet av flera samverkande faktorer, inklusive höga kostnader för foder, stigande räntor och en omfattande regelbörda.

Sammantaget har det blivit allt svårare att bedriva lönsam djurhållning. Antalet djur har minskat i Sverige under många år, men nu ser vi goda möjligheter att vända trenden. Viljan och förmågan att producera hållbart, gott och nyttigt kött finns – och staten behöver ta ansvar för att undanröja hinder för utveckling.

Kan rädda hotade arter och stärka klimatet

Naturbetesmarker är nyckeln till biologisk mångfald, klimatnytta och våtmarksvård. De mest artrika miljöerna i Sverige fungerar som livsmiljö för hundratals hotade växt- och djurarter, och är beroende av betande djur för att bevaras.

Ökad import innebär att Sverige tappar kontrollen över djurvälfärd, antibiotikaanvändning och klimatpåverkan

Genom att öka den svenska köttproduktionen kan vi expandera dessa marker och samtidigt skydda ekosystem som annars riskerar att försvinna. Dessutom bidrar naturbetesdrift till kolinlagring i marken.

Enligt LRF:s prognoser kan den svenska köttproduktionen öka med 60 procent mellan 2015 och 2030 genom investeringar och ökad produktivitet. Det innebär att produktionen av nötkött, griskött och lammkött behöver öka kraftigt under de kommande fem åren för att målet ska nås.

Säkra svensk matförsörjning

Att öka importen av kött för att möta efterfrågan är inte en hållbar väg framåt. Ökad import innebär att Sverige tappar kontrollen över djurvälfärd, antibiotikaanvändning och klimatpåverkan. Importberoende gör oss sårbara vid kriser – och tillgången på importerat kött är redan i dag osäker. För att stärka Sveriges livsmedelsberedskap och självförsörjning måste vi investera i inhemsk produktion.

Nu har regeringen möjligheten att med rätt insatser vända utvecklingen, stärka livsmedelsberedskapen och säkerställa att svenskt kött finns kvar på våra tallrikar, även år 2030.