Debatt

Röda korset: Så kan frivilliga hjälpa till att höja krisberedskapen

DEBATT. Det behövs skarpa förslag om hur frivillighet kan användas för att stärka krisberedskapen. Offentliga aktörer måste förhålla sig till detta och främja deltagandet, skriver krisberedskapschefen för Röda korset.

Foto: Magnus Glans
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Ylva Jonsson Strömberg
Krisberedskapschef svenska Röda korset

 

Utredningen om skogsbränderna sommaren 2018 (SOU 2019:7) som precis varit ute på remiss slår fast att frivilliga bidrog med ”omfattande och ovärderligt stöd till räddningsinsatserna” men att räddningstjänsternas, kommunernas och andra offentliga aktörers förmåga att samverka med frivilligorganisationer behöver förbättras. Det är i linje med flera andra statliga utredningar och rapporter.

Få förslag om hur

Myndigheter, kommuner och länsstyrelser behöver öppna upp än mer för samverkan med frivilligorganisationer. Samtidigt finns det i dag få tydliga politiska förslag för hur samverkan mellan offentliga myndigheter och frivilligorganisationer ska stärkas. För att möjliggöra såväl traditionella former av frivillighet som spontanfrivillighet krävs att offentliga aktörer stödjer och möjliggör innovativa metoder för samverkan och organisering.

Röda korset ser följande behov framåt:

1. Spontanfrivilliga

Under skogsbränderna 2018 bidrog Röda korsets beredskapspartners med varor och tjänster värda över två miljoner kronor.

Många människor vill engagera sig men vi ser att formerna för engagemang förändras. Exempelvis kommer så kallad ”spontanfrivillighet” att bli en allt viktigare engagemangsform vilket civilsamhälle, räddningstjänst, kommuner och andra offentliga aktörer måste förhålla sig till.

Vi saknar i dag det resonemanget i de utredningar som ligger till grund för framtidens krisberedskap, inklusive Skogsbrandsutredningen, trots att över 6 000 personer anmälde sig som spontanfrivilliga till Röda korset under de veckor bränderna härjade förra sommaren.

2. Identifiera utsatta grupper

Röda korset ser att en ökad utsatthet, en ökad spridning i språkkunskaper och en ökad digital klyfta ställer nya krav på svensk krisberedskap.

Personer i utsatthet drabbas ofta hårdare än andra i händelse av en samhällskris vilket det förebyggande arbetet måste ta höjd för. Frivilligorganisationer måste tydligare inkluderas i kommunernas, myndigheternas och andra aktörers arbete med risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) för att identifiera sårbarheter och utsatta grupper.

3. Nya yrken som kan hjälpa

Röda korset ser att nya kompetenser, i vissa fall yrkesexpertis, behövs även bland frivilliga. Exempelvis inom IT, språk och organisering vilket förutsätter tydlig kommunikation och samverkan mellan exempelvis räddningstjänst och civilsamhällesorganisationer.

4. Näringslivet kan ge miljoner

För att säkerställa delaktighet och förankring av krisberedskapen är det även centralt att inkludera näringslivet. Röda korset har goda erfarenheter av så kallade beredskapspartners – företag som genom avtal erbjuder stöd, varor och tjänster till Röda korsets insatser, i händelse av kris.

Under skogsbränderna 2018 bidrog Röda korsets beredskapspartners med varor och tjänster värda över två miljoner kronor.

5. Krisberedskap för klimatet

Röda korset saknar resonemang i de utredningar som ligger till grund för den framtida svenska krisberedskapen rörande vikten av att inkludera ett klimatperspektiv i det förebyggande arbete som krävs för att undvika framtida kriser, såsom skogsbränder.

Det är ett område som nu pekas ut särskilt i regeringsförklaringen vilket är positivt och vi ser fram emot tydliga nya förslag på området.

Volontärerna finns

Nära nio av tio svenskar kan tänka sig att göra en insats som volontär i händelse av en allvarlig samhällskris, enligt en undersökning från Novus, och Röda korset jobbar för att år 2025 ha 20 000 utbildade volontärer som kan agera vid en sådan händelse.

Behövs skarpa politiska förslag

Alla aktörer verkar vara eniga om att frivilliga behövs men för att möjliggöra såväl traditionella former av frivillighet som spontanfrivillighet krävs att offentliga aktörer stödjer och möjliggör innovativa metoder för samverkan och organisering. Då behövs skarpa politiska förslag.

Stödet och finansieringen av frivilligorganisationers bidrag till svensk krisberedskap och totalförsvar måste också säkerhetsställas.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00