Regeringen: Upp till klimatbevis i september

KLIMAT. Enligt miljö- och klimatminister Isabella Lövins statssekreterare kommer regeringen att visa korten när den klimatpolitiska handlingsplanen presenteras i september. Men C:s Rickard Nordin går inte med på att september är deadline för de delar där samarbetspartierna har något att säga till.

Regeringen sitter nu med en stor lunta av utredningar, granskningar och färdplaner med industriernas styrmedelsbehov levererade på sitt bord. Som beställare av dessa så förväntas de nu också leverera ett svar.

För även om det redan i 73-punktsprogrammet går att se en viss inriktning på delar av politiken, så saknas det fortsatt detaljer. Vårens propositionslista gav inte heller mycket mer klarhet.

Tjänstemän: Vi letar luckor i styrmedelspusslet

Men Eva Svedling, statssekreterare hos miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP), säger att regeringen bland annat ska upp till bevis i september, då den klimatpolitiska handlingsplanen för mandatperioden ska presenteras. Hon trycker på att förväntningarna även internt är högt ställda.
– Vi har satt ribban väldigt högt, och vi har ju tillräckligt med kunskap. Vi vet att det otroligt viktigt, att vi behöver höja ambitionerna rejält. Vi behöver då få styrmedel på plats och åtgärder och reformer som gör att vi når klimatmålen, säger Eva Svedling till Altinget och fortsätter:
– Vi har ett jättestort ansvar att leverera en klimatpolitisk handlingsplan som är kraftfull. Där behöver vi visa på vad vi ska, och behöver göra, och vad som är vår analys och vår plan för vad som ska göras under mandatperioden.
Är det där vi på riktigt får veta vilka av alla de inkomna förslagen som blir verklighet?
– Delvis, sen så vet man ju också det i samband med budgetmotionerna. Vi kommer att presentera förslag löpande under mandatperioden. Jag är väldigt glad att vi har en ny regering och en ny samarbetskoalition med en väldigt ambitiös klimatagenda. Inom det området tror jag att det finns en stark samsyn i att det här behöver göras.

Flera avvägningar framöver

Det finns dock områden där det redan har uppstått krockar mellan de olika önskemålen. I färdplanerna finns det exempelvis olika åsikter kring en avståndsbaserad vägskatt, samtidigt som Klimatpolitiska rådet pekar på ett behov av åtgärder på det området.

Läs mer: Konflikterna i industrins färdplaner

Lägg därtill till att 73-punktsöverenskommelsen säger att dagens punktskattesystem ska behållas så länge som möjligt, till förtret för S+MP-regeringen som tidigare velat övergå till en avståndsbaserad skatt.
– Det är såklart en förhandlingsfråga, och man måste göra bedömningar. Men därför är det också bra att ha de här oberoende aktörerna, som det Klimatpolitiska rådet, som kommer att vara till stor hjälp för att få en kraftfull klimatpolitik, säger Eva Svedling och fortsätter:
– De granskar också hela politiken. Det är inte bara vi på miljödepartementet som ska lägga fram det här, utan det är hela regeringens politik. Vi ska ställa om hela den ekonomiska politiken. Det är också det som står i klimatlagen.

Just i dagarna har vi kanske ett typfall av en sådan diskussion i Arlandaexpansionsplanerna. Fungerar det att hänvisa internt till åtagandena i klimatlagen i de samtalen?

– Om den här klimatlagen ska vara värd någonting, och ska styra mot det som den är avsedd att göra, så måste den ju ha den tyngden naturligtvis. Det är också det som Klimatpolitiska rådet pekar på, att man ska kunna hindra projekt som är skadliga för klimatet. Och därför har vi (i MP reds. anm.) också i januariavtalet fått på plats att vi ska se över all relevant lagstiftning så att den går i linje med klimatlagen. Det vill säga att vi tittar nu över miljöbalken och de lagar som är relevanta i sammanhanget, för att se till att de inte går i annan riktning eller att det inte finns luckor.
Med tanke på Arlandaexemplet. Vad händer i de samtalen nu?
– Som alltid så sker de diskussionerna internt i regeringen.
Hur ska ni undvika att Klimatpolitiska rådet behandlas som det finanspolitiska rådet, där politiken inte alltid velat lyssna?
– Genom att föra en kraftfull politik, naturligtvis. Men det är inte så heller att det bara är en beställning och att vi kommer att göra exakt vad som står. Men att få det vetenskapliga och väl underbyggda underlaget, det ska man vara glad för som politiker. Och de kommer också trycka på, för att se regeringens samlade politik som en helhet, säger Eva Svedling.

C: Regeringens tidsplan är inte densamma som vår

Men för att kunna lägga fram stora delar av sin klimatpolitik behöver också regeringen förankra den med Centerpartiet och Liberalerna, eftersom flera områden återfinns i 73-punktsprogrammet.
– För varje mening egentligen, så kommer vi att utveckla det, säger Rickard Nordin, klimat- och energipolitisk talesperson hos C till Altinget och fortsätter:
– Det finns ju skrivningar om att exempelvis se över klimatklivet, och att vi ska ha fossilfria transporter. Där kommer vi att sätta oss ner, egentligen på ett liknande sätt som Energiöverenskommelsen fungerat, i relevant gruppering och gå igenom dem och våra förväntningar på dem, och så försöker vi förhandla fram så kloka styrmedel som finns under varje punkt,
Du säger att ni ska göra det, har det inte börjat?
– På vissa punkter har vi börjat, och på vissa har vi inte. Det är ju väldigt många punkter, och det ska vi ta under en mandatperiod, det går inte att göra allt dag ett. Men det har påbörjats. Jag har varit på departementet några gånger hittills, men än så länge är det uppstartsfas.
Hur ser beredningen ut internt, är ni klara med era positioner i Centerpartiet?
– Vi vet vad vi vill i varje punkt, och jag har förhandlingsmandat att utgå ifrån, säger Rickard Nordin.

Men regeringens tidsplan att redovisa stora delar av klimatpolitiken i september är inte självklar, om man ser till de delar där C och L har något att säga till om.
– Regeringen har sin tidsplan. Det viktiga för mig är att det blir bra. Om det då tar något längre tid, så tycker jag att det är viktigare att vi får rätt åtgärder på plats, snarare än att tidsplanen följs.
Det är väl ett kort att spela med i förhandlingarna?
– Nja, säg såhär. Vi är överens när vi är överens. Det kommer att ta den tid det tar.
Hur långt ifrån varandra står ni?
– Vi är så pass tidigt i processen, så jag skulle säga att det är svårt att avgöra. Min förhoppning är att vi ska vara ganska överens, men det vet jag inte ännu, säger Rickard Nordin och fortsätter:
– Det är viktigt att säga att regeringen inte har suttit så länge. Och politik tar tid. Man får ha en viss förståelse för att det är en del processer som behöver ta sin tid.

Inga formella sonderingar med V

Hos partier som står utanför regeringssamarbetet, som Vänsterpartiet, väntar man spänt på resultat från bland annat färdplanerna.
– Det här är regeringens initiativ och det är till regeringen som arbetsgrupperna skickar sina planer. Sedan är det upp till regeringen att lägga fram skarpa förslag som drar ner utsläppen. Det blir inte verkstad förrän regeringen lägger fram propositionerna, säger Jens Holm (V), ordförande i riksdagens trafikutskott, till Altinget.
Det pågår alltså ingen sondering med er inför det att förslagen läggs fram?
– Inte rent formellt. Sedan är det ju mer speciellt med L och C kan jag tänka mig. Det är inte så att regeringen alltid bjuder in alla partier.

Forrige artikel Vad händer nu med alla miljö- och klimatförslag? Vad händer nu med alla miljö- och klimatförslag? Næste artikel Få nöjda med ramverk för miljömärkta investeringar Få nöjda med ramverk för miljömärkta investeringar
Sundqvist: Hög tid att miljörörelsen och skogsnäringen tar ansvar

Sundqvist: Hög tid att miljörörelsen och skogsnäringen tar ansvar

SKOGSKONFLIKT. De kraftiga reaktionerna på Skogsstyrelsens besked om nya krav på nyckelbiotoper i nordväst är reflexmässiga och tröttsamma, enligt generaldirektör Herman Sundqvist. Han uppmanar skogsnäringen och miljörörelsen att tillsammans visa ledarskap och ta ansvar.