Debatt

Det är inte för sent för Sverige och Storbritannien att återerövra sitt humanitära rykte

Våra jobb som ledare för Oxfam i Sverige och Storbritannien har nu blivit betydligt svårare. Båda våra länder har länge varit kända som stormakter inom biståndet, och ryktet har varit välförtjänt. Men nu monterar våra regeringar ner detta fina arv – mitt framför ögonen på oss. Det skriver Oxfam Sverige och Oxfam Storbritanniens generalsekreterare.

”Sveriges nya regering har skrotat det långvariga målet om att biståndet ska uppgå till en procent av BNI, genom betydande nedskärningar i biståndsbudgeten som successivt ska leda till att biståndet minskar till 0,7 procent av BNI”.
”Sveriges nya regering har skrotat det långvariga målet om att biståndet ska uppgå till en procent av BNI, genom betydande nedskärningar i biståndsbudgeten som successivt ska leda till att biståndet minskar till 0,7 procent av BNI”.Foto: Tim Aro/TT
Suzanne Standfast
Danny Sriskandarajah
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Vi lever i en värld av flera parallella kriser som hänger ihop. Nu, när världen mer än någonsin är i akut behov av ett bistånd som kan möta klimatkrisen, pågående konflikter, och den skenande ojämlikheten, är självisk nationalism det sista världen behöver.

Nu, mer än någonsin tidigare, kan vi inte tänka i termer av ”vi” och ”dom”. Våra möjligheter att kunna skapa en säkrare, mer jämlik framtid för oss alla är beroende av vår förmåga att stärka de människor som är mest utsatta.

Trots det överger de politiska partierna, både i Sverige och i Storbritannien, nu sina långa traditioner av progressiv internationalism. Det skärs ner på biståndets volymer och mer pengar spenderas i det egna landet, kopplat till politiska debatter om vad som är bäst för det egna landet. Det här är inte bara moraliskt fel. Det riskerar dessutom att urholka det inflytande våra två länder har och undergräver på ett fundamentalt sätt vår kollektiva förmåga att hantera de globala utmaningar vi står inför.

Nu, mer än någonsin tidigare, kan vi inte tänka i termer av ”vi” och ”dom”.

Sverige har tappat i jämlikhetsindex

De som tjänar mest på dagens politiska narrativ är de som vill se nedskärningar av biståndet. I Sverige har kriget i Ukraina drivit fram ett fokus på säkerhet, mer specifikt gällande anslutning till NATO, och i bägge våra länder fortsätter kriget att förvärra den kris som de ökande levnadskostnaderna i form av bland annat stigande priser på mat och el innebär.

Spänningarna i migrationsfrågan växer i takt med att det gängrelaterade våldet och den ekonomiska ojämlikheten ökar. I det globala jämlikhetsindexet ”Commitment to Reducing Inequality” har Sverige tappat tio platser och är nu sämst bland de nordiska länderna på att bekämpa ekonomisk ojämlikhet. Och i takt med att Storbritannien går in i en ekonomisk recession använder politiker ett samhällsklimat präglat av rädsla i syfte att sälja in en annan biståndsagenda.

Sveriges nya regering har skrotat det långvariga målet om att biståndet ska uppgå till en procent av BNI, genom betydande nedskärningar i biståndsbudgeten som successivt ska leda till att biståndet minskar till 0,7 procent av BNI. Sedan 2020 har Storbritanniens biståndsbudget skurits ner med mer än fyra miljarder pund, och när landet nu står inför ökad fattigdom och hunger backar man från åtagandet om att lägga 0,7 procent av BNI på internationellt bistånd.

Underordnas nationella intressen

I bägge våra länder har betydelsen av det internationella biståndet nedgraderats märkbart.

För två år sedan slog den dåvarande brittiske premiärministern Boris Johnson samman Storbritanniens biståndsmyndighet med utrikesdepartementet. Johnson påstod, absurt nog, att det brittiska biståndet "har behandlats som en gigantisk bankomat i himlen" men att pengarna nu måste tjäna den egna nationens intressen.

I Sverige har vår nya statsminister Ulf Kristersson snabbt slagit samman ministerposterna för bistånd och utrikeshandel. Han har även meddelat att biståndspolitiken under hans regering ska underordnas svenska intressen.

Minskat fokus på klimatet

Att det svenska miljödepartementet har lagts ner, och att den brittiske premiärministern Rishi Sunak degraderat klimatminister Graham Stuart samt COP 26-ordföranden Alok Sharma, genom att inte låta dem delta i regeringssammanträden, är också signaler om ett minskat fokus på att bekämpa klimatförändringarna. Det sker vid en tidpunkt då klimatkrisen blir allt mer intensiv och dess effekter är påtagliga över hela världen – men mest akut i de länder som har minst del i orsakerna till att de har uppstått.

Att biståndsbudgeten dessutom alltmer används för att hantera de inhemska kostnaderna för migration, flyktingar och asylsökande, både i Sverige och Storbritannien, tyder på att definitionen av termen ”bistånd” utvidgas på ett inåtblickande sätt.

Men att vända sig inåt och ge efter för den defensiva nationalismens locktoner när vi står inför dagens globala och sammanflätade utmaningar är ett misstag – och det av minst två skäl.

För det första förminskar det våra länders roll och inflytande i världen. Både Sverige och Storbritannien har länge haft internationellt rykte som föredömen inom biståndet. Vi har setts som två förkämpar för effektivt bistånd, hållbar utveckling och bekämpandet av fattigdomen – och även som viktiga bundsförvanter när det gäller kampen för jämställdhet och kvinnors rättigheter.

Globala krafter

Våra biståndsstrategier har lett till att båda våra länder spridit bilden av sig själva som medkännande globala krafter för positiv utveckling, och de exempel vi har statuerat i fråga om internationellt bistånd har varit en inspiration för andra. För relativt små länder har Sveriges och Storbritanniens ledarskap inom biståndet varit en rik källa till mjuk makt som har stärkt deras förmåga att agera som viktiga, betrodda partners vid internationella förhandlingar. Det ryktet – och fördelarna som det fört med sig – är nu hotat på allvar.

För det andra kan vi inte hoppas på att hantera utmaningarna som vi står inför i dag – både hemmavid och globalt – genom att bara fokusera på våra inhemska problem och tona ner vårt ansvar för att lindra lidande på andra platser i världen. De utmaningar vi måste hantera påverkar oss alla. Den svåra torkan som orsakas av klimatförändringarna, politisk inaktivitet och effekten som kriget i Ukraina har på livsmedels- och energipriser driver just nu miljoner människor mot svält över hela Östafrika. I Sverige och i Storbritannien underblåser samma faktorer en chockartad utveckling av levnadskostnaderna. Utmaningarna är mer akut kännbara i Central- och Östafrika samt på Afrikas horn och andra sårbara platser i världen, men de är i grunden desamma där som här.

Inte läge att sänka ambitionerna

Därför är det inte läge att sänka våra ambitioner. I en sammankopplad värld där vi är beroende av varandra går ingen säker – om inte alla är säkra. En förskjutning mot själviskhet, både i fråga om ideologi och allokering av resurser, må vara förståelig men är ett lömskt hot som äventyrar vår förmåga att klara av de existentiella utmaningar som mänskligheten och jorden står inför.

Än är det inte för sent för Sverige och Storbritannien att återställa synen på oss som globala förkämpar för ett effektivt bistånd – som styrs av lokala prioriteringar, som åtgärdar snarare än förstärker historiska orättvisor, som stärker de människor som behöver det mest och som i slutändan skapar en säkrare, mer rättvis värld för oss alla. Vi som arbetar med bistånd måste hitta sätt att återföra mittenhögern med den sorts progressiva internationalism som Sveriges och Storbritanniens rykten en gång i tiden byggdes upp kring. Detta är vad vi behöver nu, mer än någonsin tidigare.

Fotnot: En engelskspråkig version av artikeln har tidigare publicerats på Devex.

Nämnda personer

Ulf Kristersson

Statsminister (M), partiledare Moderaterna
Ekonom (Uppsala uni., 1988)

Boris Johnson

Tidigare premiärminister, Storbritannien, Conservative Party

Rishi Sunak

Premiärminister, Storbritannien (Conservative Party)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00