Regeringen skjuter upp klimatbeslut om skogen

I valet mellan hur referensnivån för skogens kolsänka ska sättas framöver i Sverige så påverkar flera faktorer. Dels önskemålen om att kunna öppna för utökad avverkning, med syftet att bland annat kunna ersätta fossila material. Dels farhågorna för att skapa en ”falsk” kolsänka, där det bokförs mer inbunden kol än vad som egentligen sker i skogen.

Läs mer: Myndigheterna inte överens om synen på skogens kolsänka

Den 1 januari har satts som deadline då medlemsländerna ska föreslå vilken referensnivå som de vill ha under perioden 2021-2025. EU-kommissionen kommer sedan att se över de förslag som medlemsländerna lägger fram, för att sedan fastställa dem till hösten.

Men frågans politiska karaktär har gjort valet svårt för Sverige. Under onsdagen meddelande Regeringskansliet till EU-kommissionen att Sverige inte kommer att klara av den deadline som har satts upp i regelverket. Istället behöver frågan först behandlas i riksdagen en gång till efter julledigheten. Den utdragna processen förvånar till viss del i grannlandet Finland, som också står för en stor del av EU:s samlade upptag av kol i skogen.

– Jag är förvånad över att det ska vara ett så svårt beslut i Sverige, i Finland sågs det mer som ett tekniskt beslut,säger forstrådet Heikki Granholm vid jord- och skogsbruksministeriet till Altinget.

Men diskussionen i Finland har också skiljt sig något åt jämfört med i Sverige, säger den biträdande professorn Aleksi Lehtonen vid Naturresursinstitutet.

– I Finland så har diskussionen i praktiken handlat om vilka avverkningsnivåer vi ska sätta som referens. Skogsindustrin och markägare har velat ha nivåer ovanför 80 miljoner kubikmeter, medan civilsamhället har velat ha under 80 miljoner. Nu landade vi på 83, vilket gör att den ena sidan troligen är mer nöjd, säger han till Altinget.

Mer kol i skog eller i trähus?

Men mer principiellt har det också diskuterats hur de ska se på den klimatpolitiska potentialen.

– Det har även varit en diskussion kring om vi ska öka kolsänkan i skogen eller om vi ska öka det genom att producera mer trädprodukter. Utmaningen har här varit att den största andelen träprodukter som vi har producerat har varit kortlivade, vilket har gjort att koldioxiden nästan direkt gått ut i atmosfären.
Alltså att mycket har gått till exempelvis pappersproduktion?
– Ja, precis. Det är den efterfrågan som har styrt produktionen och vår förmåga att påverka detta är ju begränsad. Det har därför varit ett bidragande argument för att vi ska lägga referensnivån i linje med den historiska lägre nivån, säger Aleksi Lehtonen till Altinget.

I slutändan landade finska regeringen vid en nivå där de historiska nivåerna ligger som grund, med en viss justering för att den framtida avverkningsnivåerna kan vara något högre till följd av tillväxt i skogen.

Kan också användas för att kompensera andra utsläpp

En del i debatten om referensnivån handlar också huruvida den bokförda kolsänkan ska kunna användas i andra delar av klimatramverket. Det är nämligen möjligt att använda krediter från ett kolupptag i skog och mark för att kompensera för utsläpp från annan markanvändning, men också att till en viss del kompensera för utsläppsminskningar som inte nås utanför sektorn, exempelvis inom transporter och jordbruket. Dessa krediter kan också handlas med andra länder. Potentiella köpare finns bland annat i Irland och Danmark.

– Det är dock inget som jag tror är relevant i Finland. Vi kommer att behöva dem själva, enligt vår analys, säger forstrådet Heikki Granholm.
För svenska dåvarande regeringens del har linjen under förhandlingarna varit att det inte är aktuellt att sälja utsläppskrediter, men frågan avgörs först framöver när en ny regering finns på plats.

Läs mer: Norge tar klimatkliv in i EU