Regeringen delar inte Skogsstyrelsens syn på "Levande skogar"

LEVANDE SKOGAR. Utvecklingen för miljömålet Levande skogar är neutral, enligt Skogsstyrelsen. Men regeringen, som har gjort en egen bedömning som inte följer expertmyndighetens, anser att utvecklingen i skogen har försämrats och är negativ.

Utvecklingen för miljömålet Levande skogar har försämrats, enligt regeringen. Istället för att som tidigare beteckna utvecklingen i landets skogar som neutral, det vill säga vare sig tydligt positiv eller negativ, gör regeringen nu bedömningen att den är negativ. Det framgår av budgetpropositionen, där regeringen skriver:

"Regeringen bedömer att trenden är negativ eftersom skyddsvärda skogar fortsatt blir avverkade och antalet arter som blir rödlistade ökar. Nuvarande beslutade eller planerade styrmedel är inte tillräckliga för att nå miljökvalitetsmålet."

Skogsstyrelsen håller inte med

Den bedömningen skiljer sig dock åt från expertmyndighetens uppfattning, det vill säga Skogsstyrelsens. I den årliga uppföljningen av miljömålen, som Naturvårdsverket sammanställer i början av året, är slutsatsen att utvecklingen för Levande skogar är neutral: "Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön."

Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) avböjer att svara på Altingets frågor om dels miljöutvecklingen i skogen, dels att regeringen avviker från myndigheternas bedömning. Hon hänvisar till miljö- och klimatminister Isabella Lövin, då bedömningen görs under utgiftsområde 20 i budgetpropositionen (Allmän miljö- och naturvård).

Lövin: Nya rödlistan påverkade

Isabella Lövins pressekreterare svarar i ett sms till Altinget att inte bara myndigheternas bedömning ligger till grund, utan exempelvis även Artdatabankens nya rödlista som publicerades efter myndigheternas redovisning. "I den såg man en allvarlig utveckling med ett ökat antal rödlistade arter och ungefär hälften av alla hotade arter har skogen som en viktig livsmiljö. Samlat blir bilden då att måluppfyllelsen för levande skogar inte kan anses ha en positiv eller neutral utveckling."

Gd: Påverkar inte Skogsstyrelsens uppfattning

Herman Sundqvist är generaldirektör för Skogsstyrelsen. Han konstaterar, i skriftliga svar på Altingets frågor, att det är fritt fram för regeringen att frångå myndigheternas uppfattning.

Hur ser du på att regeringen har gjort en annan bedömning än Skogsstyrelsen?

– Regeringen kan naturligtvis göra sin egen bedömning. I budgetpropositionen (utgiftsområde 23) för regeringen också ett resonemang om utvecklingen i skogen som överensstämmer med Skogsstyrelsens uppfattning.

Regeringen hänvisar till att den nya rödlistan från Artdatabanken gjorde att bedömningen av måluppfyllelsen blev negativ. Hur ser du på det?

– Ofta kan man få uppfattningen att miljömålet endast handlar om biologisk mångfald, men om man tittar på de nio preciseringarna av Levande skogar så handlar de också om annat än biologisk mångfald, exempelvis kulturmiljöer och friluftsliv.
 
Hur påverkar regeringens bedömning Skogsstyrelsens uppfattning?

– Inte alls.
 
Det pågår en diskussion inom Skogsstyrelsen att ändra bedömningen regionalt till att utvecklingen är negativ – för Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland. Redan förra året ändrades Jämtland. Går det åt fel håll för skogen?

– Vi har precis inlett arbetet med den årliga utvärderingen av miljökvalitetsmålet Levande skogar. Jag vill inte föregå det arbetet.

Fotnot: Utgiftsområde 23, som Sundqvist hänvisar till, är Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Det vill säga landsbygdsminister Jennie Nilssons ansvarsområde.

Forrige artikel Skärpta klimatskrivningar i långtidsbudgeten Skärpta klimatskrivningar i långtidsbudgeten Næste artikel Doldis ny ordförande för EU-nämnden Doldis ny ordförande för EU-nämnden
  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare och skogsägare

    Miljöministern har ett stort ansvar för att Naturvårdsverket och länsstyrelserna fåt fortsätta med sin ekocid mot tallens och lövskogarnas ekosystem.kog

    Naturvårdsverket och länsstyrelserna har drivit upp en alldeles för stor älgstam i 40 år. Det har resulterat i att tallskog och lövskog i södra Sverige inte har kunnat föryngras.
    Skogsstyrelsen anser nu att tallskogens ekosystem är så hotat att den börjat förbjuda avverkning av gammal tallskog. Skälet är att man vill skydda tjädern. Skogsstyrelsen vidtar nu åtgärder för att inte Naturvårdsverkets älgförvaltning skall slå ut hela ekosystem. Det är motivet som används för att stoppa avverkningar.

    Hur har Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas förvaltning kunnat få urarta så att den hotar hela ekosystem? Skogsstyrelsen har varnat i årtionden. Och varför skall skogsägaren tvingas betala för Naturvårdsverkets katastrofala myndighetsutövning? Varför har inte miljöministern och regeringen ingripit mot byråkraterna i Naturvårdsverket och länsstyrelserna?

    Regeringen anser att läget försämrats och att styrmedlen är för svaga. Men varför ingriper då inte regeringen mot Naturvårdsverket när det vägrar följa gällande riksdagsbeslut om att älgstammen skall vara i balans med sitt ekosystem - inte förstöra det. Förstör miljöministern och regeringen skogen avsiktligt för att sedan kunna ropa på starkare styrmedel?

    Hur länge skall Riksdagen acceptera att Naturvårdsverket lämnar förskönande rapporter om älgförvaltningen till regeringen som samtidigt vägrar att agera efter Skogsstyrelsens rapporter? Vi behöver politiska partier som tar sin uppgift att hålla ordning på statsbyråkratin på allvar. Istället för att gå med på starkare styrmedel mot skogsägarna bör riksdagen rikta ett misstroende mot miljöministern för att hon inte tar itu med bristerna i Naturvårdsverkets myndighetsutövning.

  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare, skogsägare samt skogs- och miljöstrateg.

    Varför formuleras inte ett mål för t ex lövskogsarealen i statens egna skogar?

    Om det avverkas gammal skog i Norrlands inland beror det förmodligen på att det finns så mycket som redan skyddas och sådan som inte är skyddad att det inte är meningsfullt att skydda mer. Klimatförändringen medför ju att skogarna kommer att förändras oavsett om de skyddas eller ej. Enligt en inventering av Naturvårdsverket finns det 800 000 ha gammal skog som inte är skyddad - varför skall den skyddas om vi redan har miljontals ha skyddade i Norrland.? Gammal skog i Norrland verkar inte vara någon bristvara. Varför skall skattebetalarna lägga ut hundratals miljarder på att skydda den?

    Värre är det längre söderut. Där driver statens egen skogsförvaltning ett extremt granskogsbruk med korta omloppstider. Nu höjs röster för att man lika gärna kan sälja ut den. Om den säljs ut till småskogsägare kommer miljöläget att förbättras i takt med att skogen blir äldre eller förnyas.

    Rödlistade arter växer inte var som helst. De kräver särskilda miljöer t ex olika sorters lövskog och barrskog eller impediment av olika slag. t ex våtmarker. Varför redovisar staten ingen plan för hur statens markinnehav, 10 milj ha skall utnyttjas för att bedriva ett skogsbruk som lever upp till regeringens krav? Regeringen kan ju omedelbart utreda frågan om det inte är gjort.

    Varför ser regeringen inte till att det uträttas saker på statens gigantiska markjnnehav innan man börjar jaga de små skogsägarna med nyckelbiotopsregistreringar . avverkningsförbud, grön infrastruktur och reservat. Varför försöker regeringen lösa varje fråga genom att försöka snylta på de små skogsägarnas insatser trots att man äger 10 milj hektar?

Smittrisk sätter minknäringen på paus under 2021

Smittrisk sätter minknäringen på paus under 2021

SMITTSPRIDNING. Minkfarmerna tillåts inte att öka antalet djur under hela 2021, efter ett beslut av Jordbruksverket. 
"Det är ett viktigt steg att det blir ett avelsstopp" säger statsrådet och MP-språkröret Per Bolund.