Plan för ”superindustriklivet” får tummen upp

INDUSTRI. EU-kommissionens regler för nya Innovationsfonden ska skapa goda förutsättningar för omställningar i industrin. Svenska projektet för fossilfritt stål ser bland annat ut att vara en potentiell mottagare, enligt forskare.

I och med reformen av utsläppshandeln i EU som färdigförhandlades år 2017 beslutades det att förtjänsten från minst 450 miljoner utsläppsrätter skulle läggas i en ny innovationsfond för att ställa om industrierna som omfattas av handeln.

Nu har EU-kommissionen lagt fram regelverket för vilka förutsättningar som ska gälla för de sökande. Totalt beräknas fondens tillgångar uppgå till 100 miljarder kronor, som fördelat på 10 år ska kunna ställa om allt från energiintensiva basindustrier till att utveckla nya energilagringslösningar.

Planen är också att barnsjukdomarna från föregångaren NER 300, som funnits sedan år 2010, också ska begränsas i uppföljaren.
– Man har ju definitivt vässat den, säger Max Åhman vid Lunds Tekniska Högskola LTH, som har studerat hur NER 300 föll ut i praktiken.

Har barnsjukdomarna försvunnit?

Föregångaren har nämligen kritiserats, bland annat av EU:s revisionsrätt, för att inte leverera tillräckliga resultat. Den bilden går dock att nyansera.

– Runt hälften av de tillgängliga pengarna, de som gick ut till förnybar energi, gav konkreta resultat. Det var främst CCS-projekten som inte föll ut i praktiken, säger Max Åhman och fortsätter:
– Till viss del går det att förklara med det fanns problem med detaljer i fonden, men den största anledningen skulle jag ändå säga var det låga utsläppsrättspriset. Det fanns inte marknadsförutsättningar för att skala upp testprojekten som fick medel helt enkelt.

Utsläppsrättspriset fortsatt avgörande

Det är också en farhåga som han befarar kan följa med till Innovationsfonden.
– Utifrån de bedömningar som finns på det framtida utsläppsrättspriset tror jag fortsatt att det inte är helt säkert att koldioxidlagrings- och användningsprojekten kan gå i hamn. Men man vet ju inte, det är långa tidshoristonter, säger Max Åhman och fortsätter:
– Men för att du ska få industrier att vilja investera så behöver de nog också veta att det finns en marknad också. Där diskuteras det ju om gröna upphandlingar eller liknande skulle kunna vara en förutsättning. Men om klimatdebatten fortsätter som den är nu så ökar ju också pressen på bolagen att göra investeringarna.

"Superindustriklivet"

Ur ett styrmedelsperspektiv är det också intressant att sätta innovationsfonden i relation till det svenska Industriklivet, då de syftar åt samma sorts omställningar, fortsätter Åhman.
– Men till skillnad från att Industriklivet främst kan rikta sig till testprojekt, kan Innovationsfonden exempelvis göra så att det fossilfria stålprojektet i Sverige kan ta de avgörande stegen till fullskalig demonstrationsprojekt, säger Max Åhman.

Fredrik Hannerz, som är chef för Naturvårdsverkets utsläppshandelsenhet, pekar också på att det finns goda förutsättningar för att svenska projekt kan ta del av fondens medel när de blir tillgängliga för ansökan nästa år.
– Många svenska industrier var ju snabba på att söka medel ur NER 300. Efter vad jag hör från industrin så finns det ett sug att söka medel även ur denna "Superindustrikliv"-fond, säger han.

Aptitlig för att stötta innovation

Fredrik Hannerz tror också att Innovationsfonden blir en större morot för industrierna att ställa om än den andra främsta åtgärden för att stödja industrier i utsläppshandeln, den fria tilldelningen av utsläppsrätter.
– Innovationsfonden är ett aptitligt sätt att stötta innovation. Den fria tilldelningen har ju ingen koppling till innovation och utveckling.

Läs mer: Myndighet ger 50 miljoner till högriskprojekt

Förra veckan presenterade EU-kommissionen den slutliga utformningen av regelverket för den fria tilldelningen, som omfattar alla industrier som tas upp den så kallade ”koldioxidläckagelistan”. Det blev bland annat då helt klart att cementindustrin fortsatt ska få ta del av de fria utsläppsrätterna framöver.
– Listan har blivit kortare, men är fortfarande lång. De sektorer som hängde på gärsgårn denna gång kommer nog att hanteras på ett annat sätt nästa gång listan ska tas fram, för den kommer behöva bli kortare när tilldelningen minskar, säger Fredrik Hannerz.

Läs mer: Axelsson: Vänta inte – underlätta för koldioxidlagring redan nu

Forrige artikel Brysselbubblan: Greta-effekten, återvändande jihadister och Belgiens soldoktor Brysselbubblan: Greta-effekten, återvändande jihadister och Belgiens soldoktor Næste artikel Miljöorganisationer märker av ökat klimatengagemang Miljöorganisationer märker av ökat klimatengagemang
Länsstyrelsen i Skåne vänder om ålfisket

Länsstyrelsen i Skåne vänder om ålfisket

HOTADE ARTER. Frågan om det svenska ålfisket har nått vägs ände, enligt Länsstyrelsen i Skåne som nu kräver ett effektivt fiskestopp och att regeringen samtidigt gör sig redo att lösa in ålfiskelicenserna.