Bilutsläppsomröstning visade på tydlig klyfta mellan EU-länder

UTSLÄPPSKRAV. Splittringen mellan länderna var tydlig i flera politiska grupper när de röstade om ramarna för hur mycket EU:s nybilsflotta ska få släppa ut år 2030.

Foto: European parliament /2015
Jacob Hederos

I slutändan fick dock den ansvariga parlamentarikern uppbackning för att driva på för en 40-procentig reduktion i nybilsflottans koldioxidutsläpp i slutförhandlingarna som väntar härnäst. 355 röstade för utsläppsmålet, jämfört med 284 som röstade emot.

– Man ska inte lura sig att tro att det här är tillräckligt utifrån hur forskarna ser på situationen, men det är ett steg på vägen, säger Jytte Guteland, S-parlamentariker till Altinget och fortsätter:

– Nu gäller det att arbeta vidare, först och främst inför mötet i rådet nästa vecka, för att höja ambitionen.

Det var främst i den socialdemokratiska gruppen som förhandstriden om målnivån utfördes. Den ansvariga parlamentarikern Dalli fick sänka målsättningen för att få med sig de skeptiska ledamöterna, främst från Tyskland. Jytte Guteland säger att det var en svår diskussion innan de fick med sig hela gruppen.

– Detta är ett exempel på det dubbla fotarbetet som krävs. Dels så gäller det att kämpa för att genomföra den politiken som krävs ur klimatperspektiv, dels så gäller det att inte hänfalla åt plakatpolitik och stå på sidan och klaga på utfallet. Nu fick vi med oss gruppen på en nivå som är åt rätt håll, även om det inte är tillräckligt, säger hon.

Federley blir inte förvånad om nivån höjs framöver

Om det är något som man vet här i Bryssel, så är det att det är väldigt lite som är skrivet i bautastenar. Man vet aldrig hur exempelvis en ny kommission resonerar.

Christofer Fjellner
M-parlamentariker

I andra grupper var åsikterna splittrade även vid omröstningen. Hos liberalerna i Alde-gruppen var bland annat flera tjecker och tyskar emot att sätta nivån på 40 procents reduktion vid dagens omröstning. C-parlamentarikern Fredrick Federley hade önskat mer, men fick nöja sig med 40-procents reduktion. Han förvånas dock inte heller om ribban skulle höjas framöver.

– Man vet aldrig om det blir någon översyn framöver, där det öppnas för att nivåerna höjs.
Men i det här förslaget ingår det ju ingen sådan?
– Om det är något som man vet här i Bryssel, så är det att det är väldigt lite som är skrivet i bautastenar. Man vet aldrig hur exempelvis en ny kommission resonerar.

Fjellner avvek från grupplinjen

En av de parlamentariker som inte följde sin grupps vilja var moderaten Christofer Fjellner i EPP-gruppen. Gruppen önskade sätta ribban på 35 procent, men Fjellner ställde sig bakom 40-procentslinjen.

– Den här typen av krav på bilar är en balansgång på slak lina, både politiskt och för branschen, där det krävs rätt balans på nivån som ska behöva uppnås. Det är ju väldigt många som förvillas att tro att den som har störst krav också levererar störst utsläppsminskningar, men så är inte fallet i alla fall här. Mycket beror ju också på i vilken takt vi lyckas skapa andra förutsättningar för att ställa om transportsektorn, såsom elnätet, säger Christofer Fjellner och fortsätter:

– Men även politiskt så är detta en känslig fråga. Jag stödde 40-procentsmålet dels för att jag tror att det är en möjlig, men väldigt ambitiös linje. Dels för att jag såg att det vid ett utfall på 35 hade kunnat leda till att hela förslaget röstades ner av parlamentet, vilket ytterligare hade försvårat det fortsatta lagstiftningsarbetet. Nu blir det en svag förhandlingsposition som parlamentet går in i förhandlingar i rådet med, men det blir i alla fall en position.

Fortsatt stor splittring i rådet

Strax före omröstningen i parlamentet så presenterades också det österrikiska ordförandeskapet i ministerrådets förslag till kompromisstext inför miljöministrarnas möte på tisdagen den 9 oktober. Där var det fortsatt tydligt att splittringen är omfattande, med ”ett stort antal länder” som önskar att höja ambitionsnivån ovanför den föreslagna 35-procentskompromissen, samtidigt som ”ett antal länder” anser att den föreslagna ambitionen är för hög.

Det blir alltså troligen intensiva förhandlingar även när miljöminister Karolina Skog (MP) och hennes kollegor samlas nästa vecka. Sveriges linje fastställs på EU-nämnden på fredag, men regeringens förslag är att målet bör ligga på minst 50 procents reduktion.  

Läs mer: Så ser positionerna ut

Dokumentation

Andra delar i EU-parlamentets position

  • Kommissionen ska ta fram en metod för hur fordonstillverkare ska genomföra livscykelanalyser vid produktionen av fordon till 2022, som sedan ska användas av fordonstillverkare från 2025.
  • 35 procent av försäljningen år 2030 och 20 procent av försäljningen 2025 ska bestå av lågutsläppsfordon, som släpper ut mindre än 50 gram koldioxid per kilometer. Om tillverkarna inte når kvoten ska böter betalas.
  • Biltillverkare kan räkna av 7 g CO2/km för sin flotta på sin egna kvot om de implementerar godkända miljöinnovationer i sina bilar.

 

Fler reaktioner

  • Miljöpartiet välkomnar i ett uttalande utfallet som ett steg i rätt riktning, men understryker att man velat se högre mål. Vägtransporter står för 22 procent av EU:s utsläpp av växthusgaser. Om Parisavtalets tvågradersmål ska kunna nås krävs därför en mycket högre ambitionsnivå.
    – Transport är den enda betydande sektor där utsläppen fortfarande ökar inom EU. Det krävs stora ansträngningar för att vända den trenden. Detta är ett steg i rätt riktning även om vi inte kom hela vägen fram med våra egna förslag, säger Jakop Dalunde, Europaparlamentariker för Miljöpartiet, som varit ansvarig rapportör för lagstiftningen i industriutskottet.
    Läs mer här
  • ECR-gruppen, där Sverigedemokraterna ingår, menar i ett uttalande att parlamentet antagit en orealistisk och oansvarsfull plan.
  • Bilproducentsamarbetet ACEA uttrycker oro efter dagens omröstning:
    – Vi är fortsatt särskilt oroade över det extremt aggressiva utsläppsminskningsmålet och införandet av försäljningskvoter för elbilar som parlamentarikerna förespårkar. Dagens omröstning  riskerar att ha få en vädligt negativ effekt på jobb runt om i fordonsindustrins näringskedja, säger ACEA:s generalsekreterare, Erik Jonnaert.
    – Detta skulle kunna tvinga industrin till en dramatisk omställning på rekordtid.
  • Miljöorganisationen Transport & Environment välkomnar utfallet, men skriver i ett uttalande att:
    – Trots en lobbyinsats utan motstycke från olje och fordonsindustrin så har parlamentet beslutsamt röstat för att ställa krav på fordonstillverkare att göra deras bilar renare, samtidigt som de säljer mer el- och vätgasfordon.

Nämnda personer

Christofer Fjellner

Förste vice ordförande (M) kommunstyrelsen Stockholms stad, oppositionsborgarråd Stockholms stad, ledamot i partistyrelsen
Studier i statsvetenskap och ekonomi (Lunds uni. och Uppsala uni.)

Fredrick Federley

Tidigare europaparlamentariker (C), tidigare andre vice partiordförande
Statsvetenskap och rättsvetenskap (Örebro uni., 2002)

Jytte Guteland

Riksdagsledamot (S)
Fil. mag i nationalekonomi (Södertörns högskola, 2011)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00