Oklart hur Sverige påverkas av nya utsläppshandeln

ETS. I veckan undertecknades reformen av utsläppshandeln formellt av EU:s ministerråd. Men det är långtifrån klart vilken effekt reformen kommer att få för de svenska industrierna.

Aktörerna på den europeiska utsläppshandeln, som berör mer än 11 000 industrier och energiproducenter, får genom reformen flera nya spelregler att förhålla sig till. Sammantaget ska det leda till att sektorn drar ner sina utsläpp med 43 procent fram till år 2030 relativt nivån år 2005.

Läs mer: Så stora är förändringarna i nya utsläppshandeln

Men trots att direktivet är klart, så återstår det många frågor att lösa innan de påverkade sektorerna vet vilka spelregler de ska leva med framöver. Listan på de implementerade akterna som fastställer detaljerna i regelverket tar upp flera sidor och nationella myndigheter och kommissionen har därför ett digert arbete framför sig innan allt ska vara klart när nya handelsperioden drar igång år 2021. 

Platsen på läckagelistan avgörande

Under året ska det bland annat färdigställas vilka regler som ska gälla för de industrier som anses särskilt konkurrensutsatta. Här har exempelvis EU-kommissionen precis i förra veckan avslutat en konsultation i ämnet.  

Flera av de största industrisektorerna i Sverige finns med på den viktiga så kallade koldioxidläckage-listan. Därmed är de garanterade att få gratis utsläppsätter tilldelade. Men bara för att de är med på den eftertraktade listan, så är det inte helt klart hur de enskilda industrierna påverkas, då listan den här gången ska fastställas genom en ny beräkningsmetod.

– Vi har nu en överenskommelse och vi ser flera positiva saker i den. Men "the devil is in the details" och det konkreta införandet av överenskommelsen kommer att få stor betydelse för våra företag, säger Mikael Möller på kemibranschorganisationen Ikem till Altinget.
 
– Det är verkligen många frågor som hänger på gärdsgården och ska lösas och mycket underlag som ska tas fram, säger Helén Axelsson på Jernkontoret, som företräder den svenska stålindustrin, till Altinget. 

Hur snabbt ska gratis-utsläppsrätterna tas bort?

En annan avgörande fråga som ska lösas, rör hur utformningen ska se ut framöver för de så kallade riktmärkena. Dessa avgör nämligen hur mycket fria utsläpprätter som varje industri ska få, samt med vilken takt som tilldelningen ska skäras ner framöver. Nedtrappningen av tilldelningen kommer att variera mellan 0,2 och 1,6 procent hos de olika industrierna, men var de hamnar är fortfarande inte helt klart. 

Hos den största medlemmen hos Jernkontoret, stålindustrin SSAB, som också ensamt står för runt tio procent av de svenska utsläppen, så finns det viss frustration kring nuvarande utformning av riktmärkena. 
– Även om vi ligger i toppen av ligan genom att ha utsläpp som är ungefär sju procent under de genomsnittliga europeiska utsläppen för ståltillverkare, så räcker inte det ändå för att vi ska få våra utsläppsrätter fritt tilldelade till oss. Därför är riktmärkesfrågan viktig för oss, säger Thomas Hörnfeldt på SSAB till Altinget och fortsätter:
– Men det är nog först mot slutet av 2020 vi vet hur den framtida nivån kommer att se ut för oss. 

Vätgasen ska ställa om stålindustrin

Under de första fem åren av handelsperioden lär nedskärningen för den malmbaserade stålindustri ligga på 0,2 procent per år. Men i och med att riktvärdet redan nu ligger under de utsläpp som SSAB har, så ser det ut att bli ökade kostnader för bolaget som då får köpa fler utsläppsrätter på den öppna marknaden för att täcka sina underskott.

Men de har också en plan för hur dessa kostnader ska sänkas framöver dragit igång.
Vätgassatsningen, som sker tillsammans med LKAB och Vattenfall, beräknas dock först vara kommersiellt gångbar för företaget år 2035.   
– Visst blir det en global konkurrensnackdel medde ökade kostnaderna till följd av hur systemet är implementerat. Men vi behöver ställa om, och det bidrar utsläppshandeln till. Även om vi har invändningar på vissa områden så är vi därför generellt positiva till reformen, säger Thomas Hörnfeldt på SSAB.

Läs mer: Energimyndigheten ger 50 miljoner till högriskprojekt 

Kemiindustrin är en heterogen bransch och de olika delarna av industrin skiljer sig mycket åt. Därför får riktmärkesfråga olika konsekvenser för ett tiotal olika delbranscher.
– Det är en stor övning som nu drar igång och det är en utmaning att få en överblick av den sammantagna europeiska bilden av industrin, som i slutändan bestämmer de villkor som Ikem:s medlemsföretag måste förhålla sig till, säger Mikael Möller på Ikem.

Skogskoncerner tar svenska överskott

En av sektorena som nu kan räkna med att få överskott på utsläppsrätter är den svenska pappers- och massaindustrin. Sektorn som helhet kommer nämligen troligen att få fler utsläppsrätter tilldelade till sig än vad de enskilda industrierna i Sverige släpper ut, då deras utsläpp ligger under branschgenomsnittet.
– Vi räknar med att få våra utsläppsrätter fritt tilldelade till oss, säger Anna Holmberg, energidirektör på Skogsindustrierna till Altinget.
Men det kommer troligen inte att leda till att de flesta svenska industrierna kommer att kunna dra in pengar på att sälja utsläppsrätter. 
– Många av våra medlemmar ingår i större koncerner, och då kommer troligen överskotten att istället fördelas ut på de andra industrierna i koncernen för att täcka deras underskott, fortsätter Anna Holmgren. 
Nationella bolag som Södra kommer dock troligen att vara ett undantag här. 
– Det är ju inte så att vi nått hit gratis. Vi ha gjort stora investeringar för att komma till den position vi står i nu, där vi kan skörda frukterna. Det är ju också det som är tanken med utsläppshandeln, de som går före ska kunna tjäna på det, säger Anna Holmberg. 

Forrige artikel Plastavfallsmål kan bli en utmaning för Sverige Plastavfallsmål kan bli en utmaning för Sverige Næste artikel Budgetutspel vill stärka klimatandel Budgetutspel vill stärka klimatandel