LRF Skogsägarna: Birdlife har selektivt valt ut vissa data

Jag vill inte säga att den utveckling bland fåglarna som Birdlife beskriver är felaktig. Men Birdlife Sverige har selektivt valt ut vissa data och utifrån dessa förmedlat en negativ bild. Med andra data kan en annan bild påvisas, och båda kan ha rätt.

I det sammanhanget är det obehagligt att de som visar på andra, likaledes korrekta tolkningar, tilldelas epitet som mångfaldsförnekare för att underminera deras trovärdighet och avskräcka andra från att kritisera. Även uppgifter från ideella miljöorganisationer måste tåla att ifrågasättas.

Inte tagit hänsyn

Det vore mycket olyckligt om debattklimatet inte tillåter möjligheten att diskutera och granska undersökningar, hur de ska tolkas, vad orsaken till resultaten kan vara och vad vi i så fall behöver göra.

Gunnar Lindén
Naturvårdsexpert, LRF Skogsägarna

Jag är en av dem som i ett par blogginlägg granskat Birdlife Sveriges beskrivningar. I det första ifrågasatte jag deras beskrivning av utvecklingen för bland andra lappmes och tallbit. Birdlifes tämligen långtgående slutsatser drogs utifrån förekomsten av arterna i och utanför skogliga värdetrakter i fjällnära skog.

Vad man inte hade tagit hänsyn till var att de inventerade fjällnära värdetrakterna sannolikt till stor del utgjordes av barrskog medan de inventerade fjällnära skogarna utanför värdetrakterna ofta var fjällbjörkskog. Detta är en trolig förklaring till de stora skillnader som Birdlife hittade. Det gör att man knappast med stöd av studien kan hävda att fåglarna försvunnit från stora områden.

Beror på tidsperspektiv

I det andra blogginlägget pekade jag just på att man kan välja att se utvecklingen för fåglarna antingen som positiv, negativ eller neutral bland annat beroende på vilket tidsperspektiv man väljer.

En studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Lunds universitet (2017) visar att av 58 skogslevande fågelarter hade 33 statistiskt säkerställda ökningar medan endast sex hade statistiskt signifikanta minskningar mellan åren 1998–2015. Ökningarna hade främst skett i början av perioden medan förändringarna var små i slutet av perioden.

Dålig fågelsommar

Sett över en 20-årsperiod har fåglarna generellt alltså ökat markant, medan vissa ökat och andra minskat sett endast över den senaste 10-årsperioden. Antalet skogsfåglar totalt har ökat även den sista 10-årsperioden. Birdlife skriver ändå att fler skogsarter minskar än de som ökar. 

Det kan stämma, men sanningen är att huvuddelen av de arter Birdlife Sverige räknar in i denna statistik inte har statistiskt säkerställda förändringar. En inte obetydlig del av förändringarna kan också förklaras av en dålig fågelsommar år 2018, som var sista året i den redovisade statistiken.

Finns olika tolkningar

Jag tror ingen som satt sig in i frågan ifrågasätter att vi totalt sett haft en positiv utveckling för skogens fåglar under den senaste 20-årsperioden. Men under slutet av denna period har ökningarna avstannat. Om detta är vi överens. Däremot kan man göra olika tolkningar av om utvecklingen den allra sista tiden är positiv eller negativ eller om man inte ser någon tydlig trend. Det beror på hur man räknar.

Det vore mycket olyckligt om debattklimatet inte tillåter möjligheten att diskutera och granska undersökningar, hur de ska tolkas, vad orsaken till resultaten kan vara och vad vi i så fall behöver göra. Jag menar att den stabilisering vi sett inte föranleder några behov av förändringar i skogspolitiken.

Jag välkomnar en fortsatt diskussion kring skogens fåglar. Men jag önskar att den som gör tolkningar som inte stämmer överens med Birdlifes i fortsättningen ska slippa förminskande tillmälen.