Låt energieffektivisering underlätta elektrifieringen

Ett lyckat arbete med energieffektivisering stärker Sveriges konkurrenskraft. Det skrev regeringen 2016 när man satte målet att Sverige 2030 ska ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005. Vi håller med.

Men i en ny rapport bedömer Energimyndigheten att Sverige inte kommer att nå målet. Det är allvarligt.

Fokuserade ansträngningar

Sveriges klimatmål är att 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser. För att vi ska lyckas att fasa ut fossila bränslen och råvaror krävs en elektrifiering av industrin och transporterna. Elektrifieringen minskar inte bara de klimatpåverkande utsläppen, den leder också till effektivare energianvändning eftersom elmotorer är effektivare än förbränningsmotorer.

Men elektrifieringen innebär också större effekttoppar, hårdare belastning på elnäten och större utmaningar för ett elsystem som allt mer baseras på förnybar energi.

Redan i dag innebär begränsningar i elnäten att elen har svårt att nå fram till konsumenter i storstadsområdena. Stora och små företag vittnar om att dagens situation får dem att tveka inför investeringar, vilket ger lägre tillväxt, färre jobb och mindre pengar till satsningar inom vård, skola och omsorg.

För att minska problemet vill regeringen påskynda utbyggnaden av elnäten, vilket vi välkomnar. Men det krävs också fokuserade ansträngningar för att skapa en effektivare, smartare och mer flexibel elanvändning, så att det finns kapacitet i elnäten till den elkonsumtion vi inte kan effektivisera bort.

Effektiviseringen glöms ofta bort

Satsningar på kunskapshöjning inom energieffektivisering har visat sig vara effektiva.

Energikontoren Sverige

I en riksdagsdebatt i mars menade energiministern Anders Ygeman (S) att ”Vi bör planera för ungefär en fördubbling av elproduktionen och elkonsumtionen i landet.” Det är bra, men alldeles för ofta glöms effektiviseringen bort – trots att det ofta är det billigaste sättet att både minska de klimatpåverkande utsläppen och att underlätta för det förnybara elsystemet.

Lönsam effektivisering

Satsningar på kunskapshöjning inom energieffektivisering har visat sig vara effektiva. I en analys av Sweco konstateras att hälften av de företag som fått stöd av energi- och klimatrådgivare har genomfört någon åtgärd som lett till en mätbar energieffektivisering.

Projekt som de regionala Energikontoren deltagit i visar att det är fullt möjligt att åstadkomma kraftig och lönsam effektivisering i fastigheter. Ett exempel är Kvarteret Alabastern i Växjö som visar att 50-65 procent energieffektivisering är möjligt med bibehållen eller till och med ökad komfort och lönsam ekonomi. Exemplet visar hur Sveriges 15 regionala energikontor, som alltid är opartiska och utan vinstintresse, kan driva på omställningen på lokal nivå.

Krävs kraftfulla satsningar

För att Sverige ska nå energieffektiviseringsmålet har vi tre förslag:

1. Förläng Energisteget. Under 2018–2020 kunde större företag inom gruvsektorn och tillverkningsindustrin få stöd för åtgärder som syftade till energieffektivisering. Totalt 97 projekt fick 125 miljoner kronor i stöd och den uppskattade besparingen är 620 gigawattimmar per år. Regeringen bör, som Energimyndigheten föreslår, återuppta Energisteget och öka anslaget med 90 miljoner kronor.
2. Bredda Energisteget. Vår erfarenhet är att det finns mycket goda möjligheter att energieffektivisera inom andra företag än bara gruvsektorn och tillverkningsindustrin. Vi föreslår därför att Energisteget breddas till att även omfatta digitaliseringsprojekt i fastigheter och övrig industri.
3. Satsa på kunskapslyft. Utvecklingen inom energi- och klimatområdet går otroligt snabbt och det kräver fortsatt stöd för bland annat kunskapslyft och energikartläggningar. Vi föreslår därför att energi- och klimatrådgivningen måste få fortsatt stöd och utvecklas. Dessutom behöver energicoacher och insatser såsom regionala noder återinföras för att energieffektiviseringskompetensen ska bibehållas och utvecklas och vara till stöd för de som har behov av hjälp.

Elektrifieringen och utbyggnaden av förnybar el ger Sverige goda möjligheter att möta klimatkrisen. Men utan kraftfulla satsningar på effektivisering riskerar det att bli dyrare och svårare – och i värsta fall att hämma investeringar, jobb och välfärdssatsningar.