Greenpeace: Tro inte på lögnen om biobränslen

Det finns en uppfattning, ivrigt underblåst av bränsle- och skogsindustrin, om att biodrivmedel sänker koldioxidutsläppen – att det är det viktigaste verktyget vi har för att minska trafikens klimatpåverkan. Men biodrivmedel leder ofta till ökade utsläpp. Att investera i bioenergi driver på klimatkrisen de närmaste årtiondena och bromsar övergången till riktiga lösningar.

Himlen är full

Greenpeace och New Weather Sverige släpper den här veckan rapporten Himlen är full – är det verkligen biobränlsen vi behöver? där vi redovisar koldioxidutsläpp, från svenska biodrivmedel i vägtrafiken år 2020. Rapporten visar att den ökade inblandningen av biodrivmedel inte alls har minskat, utan tvärtom har lett till ökade utsläpp.

Sedan 1980-talet har Sveriges huvudstrategi varit att byta fossila bränslen mot biobränslen. Utsläpp från biobränslen anses ingå i den naturliga kolcykeln som ”kompenseras” genom växande vegetation. Det var möjligen en rimlig strategi då, när halterna av växthusgaser var måttligt förhöjda och vi hade mer tid att minska halterna av växthusgaser i atmosfären. Sedan dess har de fossila utsläppen i världen ökat dramatiskt. Nivån av växthusgaser har nu nått det tak som enligt FN:s vetenskapliga klimatpanel IPCC inte ska överskridas för att begränsa temperaturökningen till 1,5 grader. Taket för 2 graders ökning kan nås redan år 2030.

Vi är i ett nytt skede. Brådskan att minska koldioxidutsläppen drastiskt gör att vi behöver omvärdera synen på biodrivmedel. Naturen som sådan tar ingen hänsyn till varifrån en koldioxidmolekyl kommer. Alla utsläpp driver på klimatkrisen. Jordens atmosfär är redan full. Vi har inte råd att släppa ut mer växthusgaser, oavsett ursprung.

Biobränslen ger större utsläpp

Vår rapport visar att många biobränslen till och med ger större utsläpp per energienhet än fossila bränslen när vi räknar in hela processen. De svenska utsläppen från fossila bränslen minskar mycket långsamt. Samtidigt har politiska styrmedel lett till att de biogena utsläppen ökar i samma takt. När det läggs ihop har koldioxidutsläppen inte alls minskat, utan är på samma nivå som på 1990-talet.

Biodrivmedlet vi använder i Sverige produceras av flera råvaror, främst slaktavfall och rapsolja. Utsläppen från förbränning är i stort sett desamma för alla flytande drivmedel, men utsläppen från produktionen varierar kraftigt och kan vara svårare att bestämma eftersom det finns olika sätt att räkna. Oavsett om man väljer att utgå från de värden som anges i EU:s förnybartdirektiv eller i EU-kommissionens Globiom-rapport och ICCT:s beräkningar visar våra modeller att inblandning av biodrivmedel leder till ökade utsläpp av koldioxid.

Vår rapport visar att många biobränslen till och med ger större utsläpp per energienhet än fossila bränslen när vi räknar in hela processen.

I dag importeras en stor del av råvaran till biobränslen, men den svenska industrin ser nya möjligheter – skogsägarna sägs bli den nya tidens oljeshejker med storskaliga satsningar på inhemsk produktion. Det finns ett regeringsinitiativ att öka produktionen av flytande biodrivmedel till 50 TWh per år.

Investera i nya lösningar

Det är 50 gånger mer än i dag och motsvarar lika mycket energi som elen från de svenska kärnkraftverken. Det förutsätter ett större uttag av biomassa med fortsatt hög eller ökad avverkning, vilket hotar den redan hårt pressade biologiska mångfalden och leder till minskat kollager när inte träden får stå kvar.

Samtidigt går elektrifieringen av vägtrafiken snabbare än många trodde och ett flertal biltillverkare har aviserat att de ska överge förbränningsmotorn och EU-parlamentet beslutade också nyligen att förbjuda försäljning av bilar med förbränningsmotor 2035. Men trots att biodrivmedel är både utdaterade och dåliga för klimatet investeras mycket av våra skattemedel i en ökad inhemsk produktion och användning som varken ger någon klimatnytta eller rustar oss för ett långsiktigt hållbart transportsystem. Vi måste investera i verkliga lösningar som ger utsläppsminskningar här och nu.

Klimatsäkra skogsbruket

1. Redovisa alla utsläpp. Alla utsläpp måste redovisa och kommuniceras tydligt, inklusive biogena, även de som Sverige orsakar utomlands. Utsläppsminskingsmål måste sättas i absoluta tal.
2. Angrip grundproblemet. Satsa på minskad trafik och elektrifiering för att eliminera behovet av biodrivmedel och fossila drivmedel på kort tid. Anpassa nivån på koldioxidskatten efter klimatmålen och reformera den så att även biogena utsläpp omfattas. Öka beskattning på material och nyproduktion och fokusera på minskad användning av energi och resurser.
3. Styr i rätt riktning. Ompröva strategin att byta fossila mot biogena bränslen. Använd biomassa till långsiktiga produkter, i stället för till förbränning. Öka upptaget av kol för att minska koldioxidhalten i atmosfären. Inför nationella mål för energieffektivisering, minskad trafik och stopp för förbränningsmotorer till 2028.
4. Värna skogens kollager. Sätt nya klimatpolitiska mål som även inkluderar klimateffekterna av biogena utsläpp. Öka inlagringen av kol i skog och mark på kort och lång sikt. Skydda minst 30 procent av all natur, inklusive skogens ekosystem. Klimatsäkra skogsbruket och inför naturnära skogsbruk. Utveckla och tillämpa Konjunkturinstitutets förslag om att prissätta biogent kol så snart som möjligt.

Vi har inte tid att vänta på biobränslets ”klimatkompensation”. Utsläppen måste sänkas på riktigt och politiska styrmedel måste anpassas efter detta, och som första steg, sluta luta sig på lögnen om biodrivmedel som klimatlösning. Kraften behöver gå till att angripa grundproblemet – vår orimligt höga konsumtion av energi.