Förbjud plågsamma bedövningsmetoder

”Det är svårt att beskriva vad jag såg – det var som taget ur den värsta av skräckfilmer”, så skrev en veterinärstudent i Expressen år 2019, efter att hon hade tittat ned i gaskammaren på ett vanligt svenskt grisslakteri.

Det som har skett sedan dess är lite. Fortfarande sänks grisar ner i schakt med koldioxid för att bli medvetslösa innan avblodning. Ett bevisat plågsamt tillvägagångssätt som orsakar grisarna smärta, rädsla och andnöd är med andra ord fortfarande den vanligaste metoden i Sverige.

Fortfarande sänks grisar ner i schakt med koldioxid för att bli medvetslösa innan avblodning.

I maj lämnade Djurens rätt över 27 000 namn till landsbygdsministern från oroade djurvänner som vill se ett slut på plågsamma bedövningsmetoder vid slakt. Men konsumtionen av griskött fortsätter vara hög i Sverige och forskningen kring nya slaktmetoder går långsamt.

Miljontals djur slaktas med plågsamma metoder

Politikerna måste nu ta de här frågorna på större allvar. Miljontals djur slaktas varje år på svenska slakterier, med plågsamma bedövningsmetoder. Förutom koldioxidgas för grisar ”bedövas” fiskar i koldioxidmättat vatten – en metod som också för dem är mycket plågsam och som inte gör dem medvetslösa i tillräcklig grad.

Förutom problemen med koldioxid som bedövningsmetod vid slakt av fiskar och grisar, hängs fortfarande medvetna kycklingar, kalkoner och hönor upp i sina ben innan deras huvuden doppas i elektrifierade bassänger. En metod som skapar stark stress och har stora risker att misslyckas, det ser vi inte minst med alla larmrapporter om kycklingar som skållas levande. När Djurens rätt kartlade kontrollrapporter från kycklingslakterier visade i genomsnitt 60 procent av kontrollerna brister i djurskyddet.

Fler måste orka bry sig

Djurens rätt välkomnar att diskussionerna om nya metoder, och de problem vi ser i dag, tas vidare av Jordbruksverket. Myndigheten är i full gång med revidering av de detaljerade föreskrifterna om slakt, samt anordnar en djurskyddskonferens med tema slakt och avlivning den 15 november. Men ord om sådant som varit känt i decennier räcker inte. Det behövs tydliga besked och löften om förändring.

Vi behöver bli fler som orkar bry oss. Fler som vågar möta grisarnas blick när de förs ner i schaktet med koldioxid. Och fler som kan säga ifrån. Ett första steg vore om politikerna faktiskt tog frågan på allvar. I Djurens rätts partigranskning var det endast två partier, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, som satte ned foten för att fasa ut plågsamma bedövningsmetoder i Sverige. Detta trots att så gott som samtliga riksdagspartier erkänner problemen.

Låt oss hoppas att den nya regeringen nu lägger fram konkreta förslag som leder frågan framåt.

Att vänta är inte ett alternativ

Så länge djur dödas i djurfabriker är det minsta vi kan begära att det sker i enlighet med djurskyddslagstiftningen och på det sätt som orsakar dem minsta möjliga lidande. Så är det inte i dag. Skrivningarna i lag och förordning om att djur ska skonas från onödigt lidande och obehag och att djuret snabbt ska bli medvetslöst speglas inte fullt ut i Jordbruksverkets föreskrifter.

Djurens rätt uppmanar den nya regeringen och Jordbruksverket att införa slutdatum för när de plågsamma bedövningsmetoderna vid slakt inte längre ska få användas.

När det gäller grisarna och fiskarna behövs det också mer satsning på forskning. Ett tydligt besked om slutdatum behövs för att sätta fart med satsningarna, för att ge branschen tydlighet och för att se till att djurfabrikerna får incitament att ställa om.

Att vänta flera år till utan förändring är inte ett alternativ.