Europas miljöorgansationer markerar i kommande EU-konflikt

Över 120 miljöorganisationer sätter nu gemensamt ner foten i en av de större konfliktfrågorna på jord- och skogsbruksområdet, samtidigt som medlemsländerna genomför det sista sista diplomatiska fotarbetet inför kommande veckas ministerrådsmöten.

I kampanjen Together4Forest samlas bland andra WWF, Greenpeace och FSC i en gemensam uppmaning till Bryssel att våga lägga fram ett skarpt förslag på att begränsa den negativa påverkan som europeisk konsumtion har på framför allt avskogning och skogsförstörelse globalt.

– Men vi påpekar även att det är viktigt att inte bara fokusera på skog. För problematiken kring exempelvis sojaimporten gäller ju även exempelvis savannlandskapet Ceradon i Sydamerika, så vi uppmanar EU-kommissionen att även ta in de aspekterna i sitt förslag, säger WWF:s skogsexpert Per Larsson till Altinget.

Enligt EU kommissionens egna analyser bidrar efterfrågan i EU på jordbruksprodukter indirekt till tio procent av den globala avskogningen och skogsförstörelsen.

Målet är därför att minska den påverkan med ett regelverk som planeras att läggas fram nästa år, i ett paket med andra icke-lagstiftande åtgärder som de nu vill ha inspel på.

Vill man, kan man?

Men det är inte en helt lätt övning att få på plats regelverk som fungerar smärtfritt, dels för att uppnå målen, dels för att inte stöta på alltför stor patrull ur ett handelsperspektiv. Enligt Per Larsson och WWF går det att dra lärdomar från timmerförordningen, som ska begränsa importen av illegalt avverkade skogsprodukter.

– Men den är upplagd med listor på produkter som omfattas av regelverket, vilket är ett trubbigt instrument där EU-kommissionen själva pekat på bristerna. Vi vill se en produktneutralt angreppssätt, säger Per Larsson och fortsätter:

– Samtidigt har det varit ett positivt initiativ som drivit på andra länder och marknader att införa lagstiftning på området. Det går att ta med sig positiva erfarenheter när det nya regelverket tas fram.

På agendan även hos ministrarna

Det är så mycket just nu så det är lite svårt att få en bild av allt. En förändring i en mening någonstans i en rådsslutsats kan verkligen få stor påverkan någon annanstans.

Förhandlare om konflikterna i jord-till-bord och biodiversitetsstrategierna

Ett inte lika uttalat hejarop till samma lagförslag, men ändå en signal, väntas samtidigt också komma från ministerrådet nästa vecka.

Förvisso har planerna fått ett försiktigt positivt välkomnande, men jordbruksministrarna ska nu anta slutsatser kring hur de ser på EU-kommissionens jord-till-bord-strategi, samtidigt som miljöministrarna några dagar senare ska sätta ner foten kring biologiska mångfaldsditon från EU-kommissionens högkvarter Berlaymont. Där återkommer även avskogningsförslaget i skrivningarna.

Det är redan klart att den svenska regeringen ser flera frågetecken inför planerna på lagstiftning på området. Bland annat finns det en oro för att skapa ett instrument som inte stöter på handelshinder och blir svåradministrerat.

Därutöver finns också den gamla känsliga frågan om hur mycket EU ska ha att säga till om skogsfrågor, även om det i det här fallet inte rör nationella skogsfrågor. Sverige var ett av få länder som röstade nej till EU:s införande av timmerförordningen.

Andra strider i första rummet

Men striden kring lagförslaget om avskogning är inte dominerande i de diplomatiska striderna i rådssamtalen. Istället är det i jord-till-bord-paketet EU-kommissionens plan på ett utvidgat ekologiskt jordbruk i relation till effektiv matproduktion som orsakar debatt, tillsammans med planerna på att gå vidare med ytterligare märkningar på konsumentprodukter.

En annan pyrande konflikt rör hur man ska ställa sig till de åtgärder för att halvera bekämpningsmedelsanvändningen i unionen som Bryssel vill se.

Knäckfråga i annat fora

På biodiversitetsfronten har den mest känsliga frågan lyfts ut ur rådsslutsatserna – nämligen hur man ska enas kring en definition av vad som egentligen ska ingå i det planerade EU-åtagandet om att skydda 30 procent av land- och havsytan till år 2030, varav tio procent ska vara ”strikt” skyddat.

Planen är fortsatt att enas innan FN-förhandlingarna i Kunming nästa år, men huruvida EU-kommissionens mål om att man ska vara klara innan årsskiftet flyger är högst oklart.

Dubbla nyttor – hur är det möjligt?

Men det återstår samtidigt fler konfliktfyllda ämnen. Bland annat kring hur man kan se på områden som både kan brukas och samtidigt anses bidra till stärkt biologisk mångfald, samt hur man ska se på planerna kring ny lagstiftning om miljöbrott och miljöorganisationers inflytande, kopplat till Århus-konventionen.

I Sverige kommer de slutliga inställningarna till de båda att göra-listorna hos EU-kommissionen att antas under veckans EU-nämnd, och de kommenterade dagordningarna väntas att publiceras senare under måndagen.

– Det är så mycket just nu så det är lite svårt att få en bild av allt. En förändring i en mening någonstans i en rådsslutsats kan verkligen få stor påverkan någon annanstans, säger en förhandlare till Altinget.