Detta bör bli Miljömålsberedningens nästa uppdrag

Regeringen överväger att skaka liv i den parlamentariska Miljömålsberedningen under våren, enligt miljöminister Karolina Skog (MP). Diskussionerna kring hur uppdraget ska se ut och vilken inriktning det ska ha pågår, men någon närmare tidsplan för när det ska presenteras finns ännu inte.

Grundtanken med Miljömålsbredningen är att nå en bred politisk samsyn med långsiktiga beslut på de svåraste områdena inom miljöpolitiken. Altinget Miljö&Energi har frågat tio miljöprofiler vilket miljöpolitiskt område de anser att regeringen borde välja den här gången.

Karin Lexén, generalsekreterare, Naturskyddsföreningen

Vilket område inom miljöpolitiken är mest angeläget att den parlamentariska Miljömålsberedningen får ta sig an?

Det är bra att miljöministern vill aktivera miljömålsberedningen igen, det finns flera viktiga framtidsscenarier som behöver belysas utifrån hållbarhet och har behov för en bred parlamentarisk diskussion och förankring.

Åsa Romson, forskare, före detta miljöminister

– Vi vill att Miljömålsberedningen får i uppdrag att identifiera synergier och konfliktområden mellan klimatåtgärder och åtgärder för att bevara och stärka den biologiska mångfalden. Det innebär att identifiera strategier för att både ta hand om mångfalden och hejda klimatförändringarna.

– Vi anser också att det är dags att sätta nya delmål efter 2020 för alla miljömålsområden.

Anders Wijkman, tidigare ordförande för Miljömålsberedningen, ordförande Romklubben, Climate-KIC samt Återvinningsindustrierna

Vilket område inom miljöpolitiken är mest angeläget att den parlamentariska Miljömålsberedningen får ta sig an?

– Det är tre frågor som sticker ut:

– Riskerna med Kemikaliesamhället. Reach-lagstiftningen var bara ett steg på vägen. Antalet nya kemikalier – ofta varianter på sådana som förbjudits – släpps ut på marknaden i strid ström. Både hälso- och miljöeffekterna är dåligt kända. Särskilt problematiskt är kombinerade effekten av olika ämnen som bara testats individuellt.
– Hur påskyndas utvecklingen mot cirkulära materialflöden? Ännu så länge är det mest prat om den cirkulära ekonomin. Samhället måste reglera flödet av nya produkter, inte minst ställa krav på design.
– Hur når vi FN:s globala hållbarhetsmål? Om målen adresseras ett och ett kommer vissa mål att köra över andra mål. De ekonomiska målen kommer att krascha miljö-och klimatmålen som de gjort hittills. Hur utvecklar vi en mer integrerad agenda?

Göran Finnveden, vice-rektor för hållbar utveckling och professor Miljöstrategisk analys, KTH

Vilket område inom miljöpolitiken är mest angeläget att den parlamentariska Miljömålsberedningen får ta sig an?

– Fortsättningen på miljömålssystemet. De svenska miljömålen är unika och är ett viktigt verktyg för miljöpolitiken. Det är väsentligt att de fortsätter att ha den rollen och att man därför markerar fortsättningen på systemet och dess roll bland annat i förhållande till de globala hållbarhetsmålen.

Mattias Goldmann, vd, tankesmedjan Fores

Vilket område inom miljöpolitiken är mest angeläget att den parlamentariska Miljömålsberedningen får ta sig an?
– Miljömålsberedningens hjälteinsats är klimatlagen och det klimatpolitiska ramverket. När det nu finns ett vetenskapligt tungt klimatpolitiskt råd vore det logiskt om beredningen fick vara den instans där politiken behandlar deras förslag och finner en väg framåt i bred enighet. I anslutning till det borde beredningen få omvandla de konsumtionsbaserade utsläpp vi nu har rätt bra koll på till nationell politik, och äntligen ge oss en nationell klimatanpassningspolitik med ambitiösa och långsiktiga mål. I nuläget är klimatpolitiken enbent; ambitiösa utsläppsminskningar åtföljs inte av kraftfull anpassningspolitik trots att Parisavtalet slår fast att det är två sidor av samma mynt.

Rickard Nordin, riksdagsledamot, klimat- och energipolitisk talesperson, tidigare ledamot i Miljömålsberedningen, Centerpartiet

Vilket område inom miljöpolitiken är mest angeläget att den parlamentariska Miljömålsberedningen får ta sig an?
– Det låter inte som en dag för tidigt att göra. Vi vill också se att den planerade utvärdering som skulle gjorts för ett år sedan genomförs. Miljömålsberedningen borde ha kommit igång efter den utvärderingen redan för ett år sedan och det är anmärkningsvärt att regeringen låtit ett så framgångsrikt samarbetsorgan vila.

– Från Centerpartiet har vi sagt att vi gärna ser att Miljömålsberedningen antingen tar sig an havsmiljön, alternativt det lite större greppet att integrera FN:s Agenda 2030 i det svenska miljömålssystemet.

Åsa Romson, forskare och projektledare, miljöjuridik och hållbar stadsutveckling, IVL Svenska Miljöinstitutet, tidigare miljöminister

Vilket område inom miljöpolitiken är mest angeläget att den parlamentariska Miljömålsberedningen får ta sig an?
– Det är bra att miljöministern vill aktivera miljömålsberedningen igen, det finns flera viktiga framtidsscenarier som behöver belysas utifrån hållbarhet och har behov för en bred parlamentarisk diskussion och förankring. En komplex fråga där utvecklingen i dag går åt fel håll är miljömålens övergripande princip om att Sverige inte ska öka miljöproblemen utomlands (det så kallade globala fotavtrycket). Här skulle beredningen kunna engageras i hur vi ställer om till en mer cirkulär ekonomi.

Åsa Persson, forskningsledare för det globala forskningsdirektoratet vid Stockholm Environment Institute

Vilket område inom miljöpolitiken är mest angeläget att den parlamentariska Miljömålsberedningen får ta sig an?
– Hållbar konsumtion.

Varför det?
– Statistiken kring svensk konsumtion och dess miljöpåverkan globalt visar att detta är ett olöst problem, och att Sverige inte ligger i framkant internationellt som inom en del andra områden i miljöpolitiken. Det krävs en rejäl genomlysning av frågan, dock inte bara ur ett miljöpolitiskt perspektiv, utan också från ett ekonomiskt, finanspolitiskt och socialt perspektiv. Utöver mer utredning behövs också en djupare politisk debatt kring såväl målkonflikter som synergier med andra välfärdsmål.

Nina Ekelund, generalsekreterare Hagainitiativet samt tidigare sakkunnig i Miljömålsberedningen

Vilket område inom miljöpolitiken är mest angeläget att den parlamentariska Miljömålsberedningen får ta sig an?

 Det finns några områden; konsumtion som behöver mål och transporter som behöver långsiktiga styrmedel, vilket saknades i  Miljömålsberedningens förslag. Likaså FN:s globala hållbarhetsmål, hur kan de kopplas i svensk lag? Sedan behövs nya miljökvalitetsmål, då de går ut år 2020.

Varför det?
– Ska Sverige behålla sin ledande position inom klimat och miljö så behöver målen uppdateras och områden som inte finns med måste inlemmas. Det är av största vikt att den breda överenskommelse som fanns i Miljömålsberedningen finns med i fortsättningen; blocköverskridande överenskommelser är centralt och bör därför tillsättas snarast och finnas kvar över valet. Långsiktigheten är viktig för näringslivet och bidrar till att företag vågar investera i ny teknik.

Maria Malmer Stenergard, riksdagsledamot och miljöpolitisk talesperson, Moderaterna

Vilket område inom miljöpolitiken är mest angeläget att den parlamentariska Miljömålsberedningen får ta sig an?

– Det råder ingen brist på miljöproblem att ta sig an. Havs- och vattenmiljön är ett sådant exempel. Men vad nästa uppdrag för Miljömålsberedningen ska bli, är någonting vi får ta ställning till i en dialog mellan regeringen och övriga partier.

Jens Holm, riksdagsledamot och miljö- och klimatpolitisk talesperson, tidigare ledamot Miljömålsberedningen, Vänsterpartiet

Vilket område inom miljöpolitiken är mest angeläget att den parlamentariska Miljömålsberedningen får ta sig an?

– Det är förstås bra att gå ned i djupet i frågor. Jag har tidigare föreslagit att konsumtionsbaserade utsläpp – hur de ska hanteras och hur mål för minskning av de utsläppen ska kunna sättas upp ska utredas av Miljömålsberedingen. Å andra sidan har vi redan all info vi behöver och jag vill inte ge regeringen ett skäl till att ytterligare utreda en skriande fråga.