Debatt: Regeringen sätter krokben för investeringar i grön teknik

Enligt Svenskt näringslivs prognos kommer behovet av el att öka med 60 procent, om inte mer, fram till 2045. För att möta framtidens behov lyfter regeringens nationella samordnare för Fossilfritt Sverige, tillsammans med Energiföretagen, vikten av att samhället samverkar för att skapa rätt förutsättningar, både gällande produktion och elanvändning. Fler bör alltså hjälpa till.

I dag förfogar vi som undertecknar den här artikeln mer än 2,3 miljoner kvadratmeter fastigheter och har således både möjlighet och ambition att hjälpa till. Med potential för solceller på en yta som vida överskrider storleken av 322 fullstora fotbollsplaner är vi att räkna med.

Ingen försvarbar investering

Problemet är att företag som producerar solenergi på sina fastigheter för eget bruk beskattas för sin egenproducerade el när en solcellsanläggning når effektgränsen 255 kilowatt. Så, trots att näringslivet har en god – men tyvärr outnyttjad – kapacitet och vilja att bidra, hålls vi tillbaka av en energiskatt som slår in när en solcellsanläggning når en tillräckligt hög effekt.

Ansvaret vilar även på Liberalerna och Centerpartiet för att januariavtalet ska gå från ord på ett papper till verklighet för svenska företag.

Konsekvensen av den dysfunktionella energiskatten gestaltas inte minst när Logicenters utvecklar logistikfastigheter för Ratos i Borås och för Axfood i Bålsta. Det blir två av Nordens största logistikfastigheter på 83 000 kvadratmeter respektive 104 000 kvadratmeter. 

Ambitionen att bygga solcellsanläggningar på taken är självklar men skuggas av att det tyvärr inte är en ekonomiskt försvarbar investering. För att precisera vår ambition handlar detta inte om göra vinst, utan att inte behöva gå med förlust.

Bädda för grön teknik

Redan i höstas varnade näringslivsföreträdare för att energiskatten slår hårt mot både privatpersoner och företag. De satte också fingret på att energiskatten är kraftigt bidragande till att det inte finns solceller på stora fastighetstak i Sverige. Och vi håller med om att incitamenten saknas.

Vid utvecklingen av nya fastigheter vill vi bädda för grön teknik. Både i syfte att minska vår egen klimatpåverkan, för att inte belasta ett redan ansträngt elnät mer än nödvändigt, och för att kunna bidra till att övriga delar av samhället får större tillgång till mer grön solenergi.

En nedslående signal

I punkt 24 i januariavtalet framgick det tydligt att det ska vara enklare och lönsamt att investera i egen produktion av förnybar energi. Vi välkomnar att regeringens höstbudget, med utgångspunkt i januariavtalet, ökar investeringsstödet för solceller. Men det förändrar inte att fastighetsägare som vill investera i stora solcellsanläggningar förlorar på det.

Att företag åläggs skatt på grön energi som de själva producerar och förbrukar är varken upplyftande eller klokt. Det är lika ologiskt som att beskattas för att äta brödet man själv har bakat eller tomaterna man själv har odlat. Energiskatten dränerar viljan att bli självförsörjande och sänder en beklämmande signal till landets fastighetsägare att det inte lönar sig att klimatinvestera.

Från ord till verklighet

Det går inte att komma ifrån att regeringen har ett tungt ansvar att möjliggöra för fastighetsägare att delta i den framtida kampen mot elbrist och inte minst för att nå de energipolitiska målen som är utstakade i energiöverenskommelsen.

Ansvaret vilar även på Liberalerna och Centerpartiet för att januariavtalet ska gå från ord på ett papper till verklighet för svenska företag.

Vi uppmanar regeringen med samarbetspartier att utvidga skattefriheten på energi. Det är en klimatåtgärd i rätt riktning som välkomnar aktörer som både vill och kan hjälpa till att möta det växande elbehovet. Att regeringen i dag sätter krokben för företag som vill investera i grön teknik är ett solklart misstag.