Dags för stora öppenhetsstriden i Katowice

COP24. För att länderna ska kunna lita på varandra är transparens en av grundstenarna i Parisöverenskommelsen. Men hur öppna länderna egentligen ska vara inför varandra är svårt att sätta på pränt.

KATOWICE: Tänk dig att du är ett land som sedan länge har en stor skogsproduktion, där exempelvis detta har lett till att stora delar av husen är gjorda i trämaterial. Men samtidigt har du inte varit särskilt aktiv i din utsläppsrapportering, bland annat eftersom du inte har haft några utsläppsmål att arbeta mot.

Ska det då vara ett krav att du följer FN:s klimatpanel IPCC:s riktlinjer för hur du redovisar utsläpp och upptaget av växthusgaser för att du ska kunna dra nytta av den ”kolsänka” som träprodukterna kan innebära?

För tillfället är det bara en av de flera omtvistade frågorna i den regelbok som filas fram i Katowice.

– Markanvändningen är verkligen en av de svårare sektorerna att ta fram tillförlitliga data på, så det är inte många som kan nå upp till de kraven, säger Holden Leslie-Bole vid forskarsamarbetet The Carbon Institute till Altinget.

Halvtid har rensat ut flera detaljer

När den första veckans tekniska förhandlingar vid COP24 avslutades i helgen så var just transparensen ett av de kapitel där de fortfarande finns åtskilliga olösta frågor. Det gäller att skapa ett regelverk som funkar för alla, men som inte är så slappt att de som vill ska kunna smita undan sitt ansvar. Det har talats om en flexibilitet, men hur denna ska se ut i regelboken är inte en lätt övning.

Inför de pågående samtalen efterfrågades det av bland andra Kina att det skulle ske en uppdelning där utvecklingsländer skulle få en lägre ribba, medan utvecklade länder skulle få en högre. Men den linjen får USA och EU att se rött. ”Alla ska göra så gott de kan”, är deras bud, med målet att nå en gemensam standard.

Inte troligt att alla val rensas bort

Under veckan har den föreslagna uppdelning luckrats upp genom att man har skapat flexibilitet inom de olika ”ska”-kraven som ställts upp, men det är fortsatt många val mellan om vad länderna ”bör” eller ”ska” redovisa, som kommer att hamna på ministrarnas bord nästa vecka.
– Frågan är kanske om vi behöver ett toppstyrt institutionellt regelverk, och hur mycket ska vi låta länderna själva bestämma vad och hur de ska rapportera, säger Melissa Low Yu Xing vid National University of Singapore som följer förhandlingarna, till Altinget.
– Jag tror att vi kanske får fram runt 80 procent av regelverket denna gång. Men med tanke på vilka utmaningar som finns för att exempelvis beräkna utsläppen och upptaget från landanvändningssektorn, så är det inte troligt att vi kan ta beslut om det redan här, säger Andrew Orozco vid The Carbon Institute.

Hög tröskel för flera

Det som anges vara slutmålet är att alla länder ska kunna rapportera utifrån de riktlinjer som FN:s klimatpanel IPCC sätter upp. Men enligt the The Carbon Institute är det uppskattningsvis tusen personer globalt som vet hur en ska göra för att rapportera enligt dessa riktlinjer. Det räcker inte långt när världens alla utsläpp från utsläppen i sektorer som industrin, transporter, jord- och skogsbruk ska sättas på pränt.

Det finns dock de som arbetar med att kunskapen ska spridas, dels nationellt där bland andra Naturvårdsverket utbildar i flera biståndsländer, men även institut som utbildar nationella tjänstemän och akademiker.

– När vi kollar närmare på hur situationen ser ut i många länder, så finns det ofta regionala forskare som skulle kunna hjälpa ländernas myndigheter att faktiskt nå upp till målen. Det handlar ofta om att koppla samman dem och utbilda dem, därefter rullar det ofta på bra av sig själv, säger Andrew Orozco vid The Carbon institute, som själv har arbetat i bland annat Kongo, Kina och Indonesien med att bygga upp kunskapen.

"Ju mer man gör det, desto lättare blir det"

Så även om det kan se ut som ett oöverstigligt berg, så pågår ett aktivt arbete att bygga upp kunskapen. Melissa Low Yu Xing pekar på att bland annat Kina och Indien har kommit väldigt långt i sitt rapporteringsarbete på kort tid.

– Ju mer länderna känner sig säkra på hur de ska genomföra transparensarbetet, desto mer troligt är det att förhandlingarna kring regelverket kan komma framåt, fortsätter hon.

Flera andra spänningsfält kvar

Det är dock inte bara frågor om valet mellan ”bör” och ”ska” som är kvar i samtalen.

Saudiarabien har bland annat pekats ut för att vilja föra ut alla krav på prognoser ur redovisningen. Orsaken till detta är fortfarande oklar, men bland observatörer ställer man sig frågan hur det ska vara möjligt med tanke på att många av ländernas utsläppslöften baseras på att de ska dras ner i relation till exempelvis den prognostiserade tillväxten i ekonomin.

– Det är inte omöjligt att det rör sig om ett förhandlingsspel från Saudiarabiens sida, säger Andrew Orozco.

Flera utvecklingsländer vill också få in begreppet ”skador och förluster” i redovisningskapitlet. I slutändan anses nämligen detta begrepp kunna leda till högre krav på ersättning från rikare länder för den klimatpåverkan som de mest utsatta länderna inte kan att anpassa sig emot. Ur de utvecklade ländernas perspektiv så är detta känsligt. USA är mycket skeptiska och EU anser att frågan inte hör hemma i dessa samtal, utan pekar på att anpassningsåtgärder är tillräckliga för att ta hand om den frågan.

"Känslan är ändå klart positiv"

Frågan om ”skador och förluster” är också en kamp som förs i flera av de andra förhandlingarna, som det nu är upp till Polen som ordförandeland att sy ihop under de avslutande veckans samtal. Allt mer lutar dock åt det kan bli en regelbok, säger Roger Sedin, ansvarig handläggare i svenska delegationen. På tisdag kväll är det tänkt deadline för att lägga fram regelboken, men få förväntar sig att den ska vara klar vid det tillfället.

– Känslan är ändå klart positiv. Vi har jobbat hela veckan och inte haft några processproblem. Nu har vi ändå texter som är bättre. Förvisso är det fortfarande en massa val och en massa olösta politiska frågor kvar. Men nu kan man identifiera dem lättare och lyfta dem till politikerna.

Forrige artikel Känsliga samtal om utsläppshandel under Parisavtalet Känsliga samtal om utsläppshandel under Parisavtalet Næste artikel Organisationer ifrågasätter julbordets klassiker Organisationer ifrågasätter julbordets klassiker
Tyskt lokalval ger grön vind i seglen

Tyskt lokalval ger grön vind i seglen

UTBLICK. I Tysklands folkrikaste delstat Nordrhein-Westfalen gick väljarna till valurnorna i kommunalval denna vecka. Valens stora vinnare blev De gröna, som rycker fram i delstat efter delstat. Nästa år är det val till den tyska Förbundsdagen och mycket talar för att De gröna får en nyckelroll i regeringsbildningen.