Det här väntar härnäst i klimatförhandlingarna

COP24. Framtiden för utsläppshandeln i FN:s regi är en av de frågor som ligger kvar på förhandlingsbordet efter Polenmötet. Men stora steg har tagits för att sätta Parisöverenskommelsen i rullning.

Sent på lördagskvällen, 30 timmar efter utsatt tid, kunde besluten om stora delar av Parisregelboken godkännas av de nära 200 stater som deltar i klimatförhandlingarna.
– Om du finner något som du inte tycker om, så kan du vara säker på att du fått något i en annan del som du ville få in, sa mötesordföranden Michal Kurtyka, innan han klubbade det enhälliga beslutet.

Men även om stora delar av fundamentet kunde fastställas i Polen, så innebär det inte att det blir stiltje i klimatförhandlingarna framöver. Det var exempelvis redan före mötets start klart att frågan om verktygen för att bygga upp länders kapacitet i klimatarbetet inte skulle avgöras i Katowice.

Frågan om kapacitetsbyggande är förekommande redan i flera delar av samarbetet som länderna enades om i helgen, bland annat i koppling till förmågan för länder att kunna rapportera sina utsläpp.
Men den kapacitetsbyggande institution eller mekanism, som är planerad att beslutas om vid nästa års möte, kommer att fokusera på åtgärder för att ta tag i problemen med:

  • Bristen på kunskap och stöd för klimatåtgärder i många länder.
  • Den bristande tillgången till information, experter och forskning.
  • Frånvaron av stöd för att bygga och behålla kunskapen om klimatarbete.
  • Frånvaron av styrmedel, system och institutioner (tänk exempelvis Naturvårdsverket i Sverige), som kan se till att åtgärderna för att nå målen kan följas och underlättas.

Nya utsläppshandeln var nära principbeslut

Den andra stora frågan i regelboken som är kvar att lösa ut är frågan om de så kallade handelsmekanismernas framtid. Som Altinget rapporterat var det redan klart under första veckans samtal att de inte skulle kunna komma överens om vilka verktyg som ska ta över efter Kyotoprotokollets avslut år 2020.

Förhoppningen att kunna fastställa några principer inför de framtida verktygen gick också i stöpet.

Inför det avslutande mötet gick det ut signaler om att förhandlarna hade bestämt sig för att bordlägga frågan. Men det polska ordförandeskapet lade ändå fram ett förslag som inte hade uppbackning av många av länderna som är potentiella köpare av utsläppsrätter.
– Brasilien har försökt trycka in att det ska vara möjligt med dubbelräkning. Det kan vi inte acceptera, sa en irriterad minister från ett köparland under det avslutande mötet till Altinget. Han fortsätter:
– Vi hade kommit överens om att skita i det, och ändå så kuppar de in det.

Från flera av de potentiella köparländerna, bland annat Sverige, är det centralt att få in skrivningar som förhindrar just dubbelräkning, att utsläppen som reduceras ska kunna räknas flera gånger.

Men det är också centralt att alla enheter i den framtida handeln ska kunna vara ”additionella”, vilket innebär att utsläppsminskningen inte skulle ha skett utan den investering som sker till följd av handeln. Huruvida dessa principer ska överleva är dock oklart, i det utkast till regler som diskuterades fram tills att frågan bordlades så fanns det fortsatt vissa alternativ som oroade köparländerna. 

”Ambition, ambition, ambition, ambition, ambition”

Men all regelboksdiskussion överskuggades redan vid årets möte nästan helt av frågan om ambitionshöjning. Nuvarande målsättningar hos alla länder skulle leda till en temperaturökning på mer än tre grader enligt beräkningarna, och trycket på att insatserna höjs redan nu är omfattande.

Egentligen är det dock inte förrän mötet år 2020 som det faktiskt är deadline för alla länder att antingen uppdatera eller kommunicera sitt utsläppsåtaganden igen. Men mot bakgrund av FN:s klimatpanel IPCC:s 1,5-gradsrapport så ökar trycket kraftigt för att se till att målsättningarna stärks så fort som möjligt. Nu vänds blickarna främst mot det möte i september som FN:s generalsekreterare Antonio Guterres bjudit in till, som egentligen ska ha ett fokus på mobilisera klimatfinansiering.

– Från och med nu, så kommer mina fem prioriteringar att vara: Ambition, ambition, ambition, ambition, ambition, sa Antonio Guterres.

Redan nu så har tio länder utlovat nya nationella utsläppsåtaganden före 2020, varav ett av är Norge. Men flera av de tio länderna ingår också i den ”koalition för högre ambition”, där de undertecknande nära 70 länderna är ”fast beslutna” om att höja sina bud.
– Nu ska vi inleda samtalen i Stortinget. Var vi landar är dock inte klart, säger klimatminister Ola Elvestuen från socialliberala Venstre till Altinget.

Utifrån Sveriges klimatminister Isabella Lövins (MP) perspektiv är det främst två frågor som är prioriterade att arbeta med inför nästa möte.
– Det blir väldigt viktigt att vi får en bra marknadsmekanism som verkligen inte tillåter dubbelbokföring och olika typer av kryphål. Och sedan att vi tar steg mot att verkligen gå in och höja ambitionerna, säger Isabella Lövin (MP).

Forrige artikel SD: SD: "Miljöbudgeten går helt i vår riktning" Næste artikel Det här tycker partierna om miljöbudgeten Det här tycker partierna om miljöbudgeten