C vill ändra miljömålen – inte öka anslagen

BUDGETEN. Anslagen i regeringens budget till skydd av värdefull natur är för låga om miljömålen ska kunna nås, enligt Naturvårdsverket och länsstyrelserna. Men enligt Centerns ekonomiskpolitiska talesperson Emil Källström är det miljömålen som måste korrigeras.

Anslaget till skydd av värdefull natur nästa år är knappt 900 miljoner kronor, enligt regeringens budgetproposition. Det innebär en höjning på 200 miljoner kronor jämfört med den så kallade M+KD-budgeten som riksdagen klubbade igenom för år 2019. Men det är samtidigt en rejäl sänkning jämfört med 2018 års budget då anslaget var uppe i en nivå på drygt 1,4 miljarder kronor och det är också den lägsta nivån sedan år 2015, med undantag för årets budget.

Riksdagsledamot Rebecka le Moine (MP), som gjort sig känd för att driva frågor om biologisk mångfald, väljer dock att ta fasta på att det är en höjning jämfört med M+KD-budgeten.

– Det är bra att vi gör de här satsningarna på hundratals miljoner. Miljöpartiet har kämpat för dem och det har inte varit så lätt att få till. Men det behövs miljardsatsningar, säger hon till Altinget.

Landshövding: Målen kräver pengar

Att det krävs högre anslag för skydd av värdefull natur, det bekräftar de myndigheter som Altinget har talat med. Ska miljömålen kunna nås är behoven stora och ska skogar skyddas kräver det att markägare får ersättning, konstaterar Göran Enander, landshövding i Uppsala län och ordförande i Miljömålsrådet.

– Det finns ett direkt samband mellan anslagen för ersättning och i vilken takt vi uppfyller miljömålen. Behoven överstiger nivån på anslagen, säger han till Altinget.

Claes Svedlindh, chef för Naturavdelningen på Naturvårdsverket, välkomnar den anslagshöjning som trots allt görs jämfört med årets budget.

– Men vi är inte tillbaka på 2018 års nivå och vi kommer inte att klara 2020 års etappmål för levande skogar med den här nivån. Det hade vi klarat om vi legat kvar på 2018 års anslagsnivå, säger han till Altinget.

Strid mellan MP och C

Det är uppenbart att det har varit en hård strid i budgetförhandlingarna mellan Miljöpartiet och regeringens samarbetsparti Centern om storleken på anslaget till skydd av natur. Centern kom ut som segrare, antyder ekonomiskpolitiska talesperson Emil Källström för Altinget. Att anslagen inte räcker för att nå uppsatta miljömål ser han inte som något problem.

– Där skulle jag säga att vi har olika syn på hur vi ska nå de där målen egentligen, och exakt vad man läser in i de här målen. Vi vänder oss emot bilden att enda sättet att skydda en skog är att sluta använda den genom att antingen belägga den med brukandeförbud eller köpa in den med statliga medel. Bakom de här siffrorna gömmer det sig ju att vi faktiskt har fundamentalt – inte minst mellan oss och MP – olika syn på hur man nå målet om en hållbar skogspolitik, där vi har olika syn på ordet hållbarhet, säger han till Altinget.

Källströms hållning stämmer väl överens med det Centerns Peter Helander nyligen sade till Altinget om att man "inte ska fokusera så enormt mycket på att öka arealen skyddad skog".

Skötselpengar höjs

Ett anslag som höjs märkbart nästa år jämfört med i år är det för åtgärder för värdefull natur, bland annat skötsel av skyddad natur, där regeringen föreslår drygt 1,1 miljarder kronor. Det är mycket välkommet anser bland andra Per Hallerstig, chef för naturavdelningen vid Länsstyrelsen i Jönköping som har 150 naturreservat och en nationalpark att ta hand om.

– Det är positivt att det ökar. Det var en dramatisk minskning vid årsskiftet. Det var en väldigt tuff situation, säger han till Altinget.

Björn Jonsson, chef för naturavdelningen vid Länsstyrelsen i Västerrbotten, går längre än att kalla neddragningen i M+KD-budgeten för tuff.

– Minskningen i M+KD-budgeten var en katastrof, säger han och tillägger att nivån på drygt 1,2 miljarder år 2018 låg relativt väl anpassat efter de faktiska behoven.

Ett enstaka år går det att dra ned på kostnaderna för skötsel, men långsiktigt blir det inte bra, enligt Claes Svedlindh på Naturvårdsverket.

– Skyddar vi natur måste vi också sköta och tillgängliggöra. Många av de miljöer vi skyddar är skötselkrävande, säger han.

Större kostnader för välkomna gäster

En utgift som kommer att öka framöver, som ska tas från anslaget för åtgärder för värdefull natur, är bekämpningen av invasiva arter där en ny förordning som innebär nya krav nyligen trädde i kraft.

Naturvårdsverket begärde ett särskilt anslag för ändamålet, men fick inte gehör från regeringen.

– Det är en stor och viktig fråga. Arbetet med att utrota innebär stora kostnader, säger Claes Svedlindh. 

Björn Jonsson konstaterar att myndigheten kommer att få mer att göra med ren ärendehantering.

– Men den stora kostnaden är åtgärderna, utrotningen. Det finns inget avsatt till det i dag, säger han.

Beslutskedja: Budgetpropositionen för 2020

Regeringens förslag till statens budget för 2020. Beslut om budgeten fattas under hösten 2019.

12/9
2019
18/9
2019
18/9
2019
18/9
2019
18/9
2019
18/9
2019
18/9
2019
18/9
2019
18/9
2019
18/9
2019
19/9
2019
20/9
2019
20/9
2019
20/9
2019
2/10
2019
2/10
2019
8/10
2019
9/10
2019
11/10
2019

Forrige artikel Plastpåseskatten inte särskilt grön enligt kritiker Plastpåseskatten inte särskilt grön enligt kritiker Næste artikel L och C slår tillbaka mot grön skattekritik L och C slår tillbaka mot grön skattekritik
Intern styrelsekritik mot Skogsstyrelsens ledning

Intern styrelsekritik mot Skogsstyrelsens ledning

NYCKELBIOTOPER. Frågan om Skogsstyrelsen ska fortsätta med registrering av nyckelbiotoper vid avverkning ska avgöras av myndighetens styrelse. Men styrelseledamoten Mikael Karlsson anser att myndighetsledningens agerande riskerar att låsa frågan.