Debatt

Bråttom att ställa om från importberoende lantbruk

Krisen visar att vi behöver en mer hållbar matproduktion som inte är beroende av importerade insatsvaror. Sveriges politiker bör ta itu med lantbrukets sårbarhet och inte ensidigt gynna konstgödselberoende jordbruk, skriver Ekologiska lantbrukarna.

Regeringen och landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg öppnar för att sänka miljö- och klimatkrav för att hantera krisen i lantbruket. Det kommer få förödande konsekvenser, skriver Ekologiska lantbrukarna.
Regeringen och landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg öppnar för att sänka miljö- och klimatkrav för att hantera krisen i lantbruket. Det kommer få förödande konsekvenser, skriver Ekologiska lantbrukarna. Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Under 1950-talet kom den gröna revolutionen med konstgödsel och kemikalier som gav högre skördar. Samtidigt förde den med sig ödesdigra miljökonsekvenser. Den gjorde också matproduktionen beroende av importerade insatsvaror.

I dag är Ryssland världens största exportör av råvaror för konstgödsel och invasionen av Ukraina har dragit vårt beroende av ryska råvaror till sin spets. Ibland hör man att ”varannan tugga är importerad”, alltså att Sveriges försörjningsgrad är 50 procent. Sanningen är att den är mycket lägre än så.

”Förödande konsekvenser”

Majoriteten av det svenska lantbruket bygger på importerade insatsvaror. Stryps importen, så stryps produktionen. Och det är precis det som är på väg att ske. Många av de lösningar som nu föreslås råda bot på krisen handlar dock om fortsatta skattemedel till de produktionssätt som försatt oss i denna situation. Regeringen öppnar till och med upp för att sänka miljö- och klimatkraven inom lantbruket och endast fokusera på att skapa så höga skördar som möjligt. Det kommer att få förödande konsekvenser för vår miljö och kan i förlängningen hota jordbrukets produktionsförmåga.

Det kommer att komma fler kriser, och vi måste bli bättre rustade för att hantera dem.

Det som behövs är en omställning till en i grunden mer hållbar matproduktion. En produktion där vi på gårdsnivå verkligen kan vara självförsörjande, samtidigt som vi producera mat inom planetens gränser. Det ekologiska lantbruket kan visa vägen för en sådan utveckling.

Använd befintliga metoder

I dag brukas cirka 20 procent av den svenska odlingsmarken med ekologiska metoder, helt utan importerad konstgödsel. Betydligt fler lantbruk skulle kunna inspireras av de metoder, tekniker och innovationer som gör att det ekologiska lantbruket i stor utsträckning kan ta tillvara på lokala resurser i stället för att importera konstgödsel, bekämpningsmedel och foder.

Kritiker lyfter att de lägre skördarna i ekologisk produktion skulle leda till brist på mat. Men sanningen är att tillräckligt mycket kalorier kan produceras med ekologiska, redan befintliga tekniker och kunskap – givet att vi slänger mindre mat, odlar en större mångfald av grödor och låter våra djur framför allt äta gräs och restprodukter.

Ekobönder påverkas också av krisen

Vi instämmer att läget i det svenska lantbruket är kritiskt. Vi ekobönder är också påverkade av krisen. Även en stor del av ekolantbruket använder fossila bränslen till våra maskiner och de skyhöga elpriserna skapar stor stress på gårdsnivå.

Samtidigt tror vi inte på kortsiktiga lösningar för att hantera en kris som är skapad av långvariga problem. Det blir dyrt för samhället och ger en för liten kompensation till lantbruket för att få någon betydande effekt på lönsamheten.

Inför ett jordbruksavdrag

Det kommer att komma fler kriser, och vi måste bli bättre rustade för att hantera dem.

Därför behövs en systemomställning och ett nytt samhällskontrakt för tryggad livsmedelsförsörjning. Ytterst måste samhällets behov av långsiktigt tryggad matförsörjning finansieras så att lantbruket har ekonomin att göra jobbet, samtidigt som vi når våra miljömål. Vi tror inte att det finns något lantbruk eller livsmedelsföretag i dag som inte vill eller har kapaciteten att följa med på en omställningsresa så länge arbetet och anpassningen görs på ett ekonomiskt hållbart sätt.

Ett första steg för att underlätta för lantbruket här och nu är att införa ett jordbruksavdrag med skattekompensation för jobb och företagande baserat på företagens intäkter. Ett sådant förslag har även föreslagits i utredningen om fossiloberoende jordbruk som publicerades i fjol. På så sätt kan den akuta krisen minska.

Men viktigast är att Sveriges politiker lyfter blicken och inser brådskan av en systemomställning av vår matproduktion mot mer lokala kretslopp utan importerade insatsvaror.


E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget