Striden om elnätsavgifterna – nytt bud på hur ramarna ska dras upp

Striden om intäktsramarna som de lokala monopolen i elnätsföretagen får tilldelade var fjärde år har varit en långkörare i inrikespolitiken. 

Under den nuvarande ramperioden, mellan 2024 och 2027, har nätbolagen fått en utökad ram relativt föregående period med närmre 30 procent, och kan ta ut 326 miljarder kronor av sina kunder under åren. 

Därtill har nätbolagen också via en snårig politisk process, fått möjligheten att höja nätavgifterna ytterligare. Detta till följd av att outnyttjat intäktsutrymme från tidigare tillsynsperioder. Båda dessa processer har lett till mycket frustration hos kundkollektivet. 

Men nu ligger en lagrådsremiss på bordet som kan rita om kartan rejält för hur dessa ramar ska dras upp framöver. Från den 1 januari 2028 kan parterna ha nya spelregler att förhålla sig till, genom att tillsynsmyndigheten Energimarknadsinspektionen får mer mandat att sätta upp reglerna själva för hur intäktsramarna ska fastställas.

Regelförändringarna kommer då sex år efter att EU-rätten via den så kallade ”Tysklandsdomen” gjort klart att politikerna ska hålla sig mer borta från att sätta detaljreglerna för hur villkoren för intäktsramarna ska tas fram. 

– Nu säkerställs Energimarknadsinspektionens oberoende samtidigt som de ges tydligare och bättre verktyg att fastställa nätavgifterna. Dessutom säkerställs att svensk rätt överensstämmer med EU-rätten, vilket uppfyller en punkt i Tidöavtalet, säger energi- och näringsminister Ebba Busch i ett pressmeddelande. 

Följer inte helt utredningen

Regeländringarna kommer dock två år senare än vad utredningen, som föregripit lagrådsremissen, föreslagit. Regeringen går inte heller helt i linje med den tidigare nätregleringsutredningens förslag för hur villkoren för intäktsramarna ska sättas upp.

Bland annat vill regeringen fortsatt ”i en förordning ange övergripande krav på vad intäktsramen ska täcka när det gäller kostnader för den löpande driften och kapitalkostnader.” 

Ger det verkligen Energimarknadsinspektionen den självständighet som Tysklandsdomen kräver? 

– Ja. Det handlar om att ge tydlighet om myndighetens oberoende, men också om att ge förutsättningar för konkurrenskraftiga nätavgifter. Och vi kommer inte att göra det så detaljerat som vi gjort tidigare, säger Ebba Buschs statssekreterare Maja Lundbäck till Altinget.

Några som samtidigt fortsatt tycker att Energimarknadsinspektionen får för lösa tyglar är branschorganisationen Energiföretagen, där Tomas Malmström är elnätsansvarig. 

– Vi såg att det tidigare gick för långt i detaljregleringen i vissa delar här i Sverige. Men vi tycker nog att det går lite för långt åt andra hållet nu. Även om lagrådsremissen inte går lika långt som utredningen, så går man fortfarande fram med ett antal förändringar som går längre än vad domstolen antagligen kräver, vilket skapar onödigt mycket osäkerhet i frågor där det har utarbetats praxis här, säger Malmström till Altinget.

Effektivare överprövningar

Utöver att ett antal bestämmelser i ellagen och naturgaslagen nu föreslås tas bort för att ge Energimarknadsinspektionen friare händer, föreslår regeringen samtidigt att ekonomiska experter ska ingå i de återkommande överprövningar av Energimarknadsinspektionens beslut i domstol. Detta i linje med nätregleringsutredningens förslag. 

Målet är att effektivisera handläggningen i förvaltnings- och kammarrätter, där intäktsramarna ofta överklagats under lång tid. Förändringen välkomnas av Energiföretagen. 

– Det är mycket tekniskt som avgör i detta, men i slutändan handlar det också om komplicerade ekonomiska bedömningar som behöver göras, fortsätter Tomas Malmström.

Får EI vad de behöver för att hinna med? 

Målet med regeringens förslag är att Energimarknadsinspektionen ska hinna få allt på plats för att kunna besluta enligt de nya regelverken till nästa intäktsramsperiod, som tar vid 2028.

Men för att det ska hinnas med, har myndigheten påpekat att det behövs tillskott till myndighetens budget under de kommande åren för att arbetet med att ta fram föreskrifter och andra detaljregler i mål.