Snart får konsumenterna och klimatet betala för energimarknadens misslyckande

Den nya nordiska balansmarknaden (mFRR EAM) med 15-minutersavräkning ska göra elsystemet bättre rustat för framtidens behov. Syftet är gott, men implementeringen har blivit ett dyrt marknadsmisslyckande. Om inte systemet åtgärdas snabbt och kraftfullt kommer det att handla om miljardbelopp – som i slutänden hamnar på elräkningen. Svenska kraftnäts hittills aviserade åtgärder är helt otillräckliga.

Överkänsligt system

Sedan den 4 mars justeras balansen mellan produktion och förbrukning på elmarknaden var femtonde minut via ett automatiserat system. Det långsiktiga och helt rimliga målet är en anpassning till en EU-gemensam plattform, men systemet så som det är utformat i dag är överkänsligt mot obalanser och missar det övergripande målet att skapa samhällsnytta.

Små obalanser i elsystemet, som tidigare passerade obemärkt, utlöser nu omotiverade balanskorrigeringar som kan ske till priser på över hundra kronor per kilowattimme. Detta drabbar hela elmarknadens funktion.

Nuvarande systemchock är fel väg att gå.

Norden har ett i grunden robust, flexibelt och fossilfritt elsystem. Vi har historiskt varit duktiga på att möta nya behov via genomtänkta reformer, handelslösningar och marknadsdriven introduktion av ny teknik. Sverige är världsledande på teknisk innovation inom digital styrning, elnätsteknologi, flextjänster och energilagring. Tekniken för att balansera ett elsystem med en stor och växande andel intermittent elproduktion finns redan – och mycket av den har utvecklats här.

Skyhöga kostnader väntar

Med en genomtänkt reglering kan implementeringen av mer digitaliserade och automatiserade processer för att styra elsystemet påskyndas. Nuvarande systemchock är fel väg att gå. En kärnkraftsreaktor som behöver snabbstoppas kan nu drabbas av 100 miljoner kronor i balanskostnader på en timme. Kostnaderna slår hårt även mot vindkraftparker, kraftvärmeverk, solcellsanläggningar och inte minst svensk industri.

Flera mindre elproducenter överväger att helt stänga ned, eftersom de inte kan bära risken för obalanskostnader som är omöjliga att förutse. I det långa loppet är det konkurrensen, konsumenterna och klimatet som får betala för ett sådant marknadsmisslyckande.

Vi välkomnar att Svenska kraftnät och de övriga nordiska systemoperatörerna nu tycks ha tagit intryck av varningssignalerna från marknaden. Men det krävs snabba och betydligt kraftigare åtgärder än vad som hittills har aviserats.

Inför skydd mot extrema prisutfall

Därför föreslår vi följande åtgärder:

• Gör som danska Energinet och inför omedelbart ett ”volymtoleransband” mot små obalanser. Tillsammans med Svenska kraftnäts redan aviserade ”pristoleransband”, som kommer att leda till fler accepterade bud per avrop, skulle detta innebära ett stabilare system och mindre prispåverkan.
• Inför ett skydd mot extrema prisutfall. Sänk tak- och höj golvpris tills metodik och marknad har kommit i kapp.
• Säkerställ överföringskapaciteten mellan elområden så att aktörerna kan utnyttja hela det nordiska elsystemet för att handla sig i balans inför leverans.
• Räkna om samtliga balanspriser och genomför prisjusteringar i efterhand för hela perioden sedan den 4 mars. Svenska kraftnät har hittills sett över prissättningen för enskilda kvartar och justerat priser – ett viktigt erkännande av systemets brister.

Rätt kalibrerad kan den nya balansmarknadsreformen fungera som den katalysator för flexibilitet och omställning som det var tänkt. Utan snabba åtgärder blir resultatet det motsatta.