Skogsindustrierna: Ge oss möjligheten att bli fossilfria, regeringen

I januari presenterade Trafikverket sitt inriktningsunderlag för de kommande årens planering och budget för Sveriges transportinfrastruktur. För skogsindustrin har denna planering stor betydelse. Verksamheter utspridda från norr till söder och kunder utanför Sveriges gränser gör att branschen är starkt beroende av fungerande land- och sjötransportleder och ett fungerande samspel mellan transportslagen.

Målet: Fossilfria transporter 2040

Transporter är en grundförutsättning för hela branschens värdeskapande, som är betydande. Skogsindustrin genererar exportintäkter på 186 miljarder kronor år 2022 – och en årlig klimatnytta på cirka 93 miljoner ton CO2e. Ambitionen är att bidra ytterligare, inte minst på transportområdet. I den Framtidsagenda som branschen lanserat är målet att ha helt fossilfria transporter till 2040. Det förpliktigar och det förutsätter en tillförlitlig transportinfrastruktur.

För att kunna köra effektiva transporter krävs ett väg- och järnvägsnät som klarar tunga fordon och åtgärdande av eftersläpande underhållsbehov. I Trafikverkets underlag saknas dock budget för det.

Skogsindustrin är idag Sveriges största transportköpare.

Bland våra medlemsföretag pågår ett ständigt arbete för att effektivisera och utveckla hållbara transportflöden. Ju mer virke vi kan lasta på per körning desto mindre drivmedel behöver förbrukas. Eftersom både räckvidden på elfordon och tillgången på fossilfria drivmedel är begränsad är transporteffektivitet en förutsättning för att ställa om till fossilfria virkestransporter. För att kunna köra effektiva transporter krävs ett väg- och järnvägsnät som klarar tunga fordon och åtgärdande av eftersläpande underhållsbehov. I Trafikverkets underlag saknas dock budget för det.

Tvingas planera om 

Tåg är idag det absolut mest transporteffektiva trafikslaget för gods på land. Men alltför ofta tvingas våra medlemsbolag att planera om sina godstransporter – från tåg till att i stället köra med lastbil till följd av det eftersatta underhållet. Detta genererar både oönskade utsläpp och kostnader samtidigt som det försvårar att nå Sveriges klimatmål. Därför är det angeläget att den kommande infrastrukturplaneringen tydligt prioriterar underhållsskulden. Trafikverket pekar i sitt inriktningsunderlag på att de eftersatta investeringsbehoven i underhåll ligger på 91 miljarder kronor.  Regeringen bör ge i uppdrag till Trafikverket att förutom de underhållsskuldinsatser som anges i inriktningsunderlaget också se över för skogsindustrins viktiga järnvägleder, även kallade bantyp 5.

En ny rapport av Skogforsks visar att nästan 90 procent av skogsnäringens transporter startar på en enskild väg. Dessa vägar ägs och förvaltas på många olika sätt. Det påverkar kunskapen om förvaltning och hur vägarna underhålls. Regeringen bör satsa medel för kunskapsuppbyggnad, uppföljning och stärkt kompetens för denna del av Sveriges infrastruktur.

Från regeringens sida har man signalerat att befintliga vägar och järnvägar ska prioriteras framåt. Det är positivt. I den kommande propositionen behöver det backas upp av handling. I klartext handlar det om anslagsprioriteringar för att åtgärda underhållsskulden och säkerställa bärighet på väg- och järnvägsnätet. I delar där prioritering inte räcker behöver mer medel skjutas till.

I infrastrukturpropositionen som regeringen ska lägga fram i riksdagen senare i år finns möjligheter att ge bättre förutsättningar för svensk konkurrenskraft och omställning. Och att en gång för alla åtgärda den underhållsskuld som alltför länge tyngt Sverige. Nu är hög tid att lägga grunden för en mer hållbar och transporteffektiv framtid.