Prenumerera
Annons
Debatt

Regeringens energipolitik kan skapa ett nytt Fattigsverige

I stället för att se vad vi kan göra här och nu lägger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) allt fokus på kärnkraft, menar debattören.
I stället för att se vad vi kan göra här och nu lägger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) allt fokus på kärnkraft, menar debattören.Foto: Anders Wiklund/TT
3 december 2025 kl. 04:00

C

Vd Swedisol – branschorganisationen för mineralullsisolering

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Politikerna bråkar om vilken ny elproduktion Sverige ska satsa på, samtidigt bor allt fler människor i kalla bostäder de inte har råd att värma ordentligt. Det är energifattigdom, och den sprider sig snabbt.

Kärnkraft är inte lösningen på allt

I stället för att se vad vi kan göra här och nu lägger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) allt fokus på kärnkraft. Ny elproduktion, främst ny kärnkraft, målas upp som lösningen på allt – men den verkligheten ligger långt bort. Det kommer ta minst 10–15 år innan nya reaktorer står färdiga, om de ens byggs. Under tiden fortsätter hundratusentals hushåll att leva i energifattigdom och svensk industri står utan stöd för sin elektrifiering.

Varje dag försvinner energi motsvarande flera kärnkraftsreaktorer rakt ut genom väggar, tak och fönster. Det är som att försöka fylla ett badkar utan att stoppa i proppen.

Sanningen är enkel: den billigaste och renaste kilowattimmen är den som aldrig används. Om Sverige satsade på energieffektivisering skulle vi kunna minska både elbehovet och utsläppen snabbt. Dessutom skulle människor få lägre räkningar och varmare hem.

Svenskar slösar energi

Men utvecklingen går åt fel håll. Enligt Naturvårdsverkets inspel till Sveriges sociala klimatplan lever nu 7,08 procent av alla svenska hushåll i energifattigdom. Det motsvarar omkring 750 000 personer och är en tydlig ökning jämfört med tidigare år. Myndigheten varnar för att fler hushåll riskerar att drabbas när energipriserna stiger och bostäder med låg energieffektivitet blir allt dyrare att värma.

Risken för effektbrist som hotar industrin och hushållen handlar inte bara om begränsningar i produktion och elnät – den handlar om hur slösaktigt vi använder energin vi redan har. Genom att energieffektivisera kan vi frigöra enorma mängder effekt under de kalla vinterdagarna när elnätet är som mest ansträngt. Då minskar vi dessutom behovet av att bygga ut elnätet och dämpar de stigande elnätsavgifterna.

Varje dag försvinner energi motsvarande flera kärnkraftsreaktorer rakt ut genom väggar, tak och fönster.

Energieffektivisering är ingen dyr eller futuristisk lösning. Den finns här och nu och ger resultat direkt. Ändå hamnar den långt ned på den politiska agendan. En lösning hade varit att reformera energieffektiviseringsstödet så att det både når fler fastighetsägare och att först titta på energireducerande åtgärder och därefter energislag.

Täpp till energihålen

I ett land där människor fryser i sina hem borde det vara självklart att börja med att täppa till energihålen innan vi bygger nya kraftverk för hundratals miljarder. Om politikerna menar allvar med att bygga ett hållbart Sverige, då måste de sluta jaga rubriker om ny kärnkraft och börja prata om hur vi kan sluta slösa.

Det är dags att se energieffektivisering som vår dolda klimatåtgärd och vårt bästa skydd mot energifattigdom. Annars riskerar vi att stå där om några år med mer el – men med ännu fler som inte har råd att tända lampan.

Artikeln är skriven av

C

Carolina Larsson

Vd Swedisol – branschorganisationen för mineralullsisolering

Annons
Annons

Insikt

Annons
Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24red@altinget.sePrenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09adm@altinget.seOrg.nr. 556980-5269
Tillförordnad chefredaktör och Stf ansvarig utgivare Anton SällCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie Kindberg
Copyright © Altinget, 2026