Lyssna på EU – låt fastighetsägare välja uppvärmningsform

Den 30 juni 2025 släppte EU-kommissionen en värmepolitisk nyhet med stora konsekvenser genom att publicera en vägledning kring hur EPBD ska implementeras. I denna vägledning klargörs det tydligt att för implementeringen av EPBD ska primärenergi- och viktningsfaktorer förstås som begrepp med identisk innebörd och att de då omfattas av samma bestämmelser. 

Begreppen ”primärenergifaktor” och ”viktningsfaktor” får visserligen användas parallellt, men bara om de speglar verkliga resursflöden och uppfyller EU:s tekniska metodkrav. Detta förtydligande kommer att få en mycket stor påverkan på svensk värmepolitik.

Begränsade valmöjligheter för fastighetsägare 

I dag använder Sverige politiskt definierade viktningsfaktorer när byggnaders energiprestanda beräknas, vilka definieras i Boverkets byggregler. Det innebär att olika energislag ”räknas olika mycket” i byggreglerna. Exempelvis räknas varje kilowattimme el som 1,8, medan fjärrvärme bara viktas till 0,7. Resultatet blir att fjärrvärme ges en fördel i regelverket, inte för att den är effektivare, utan sannolikt för att skydda den.

Den viktningsfaktor som historiskt har använts i Sverige har till skillnad från kraven i EPBD inte tagit hänsyn till de olika fjärrvärmenätens förutsättningar utan ett värde har antagits för alla. Detta värde har inte heller legat i linje med hur primärenergifaktorn för energi som tillförs från externa källor (utanför perimetern), beräknas då denna aldrig kan bli lägre än 1.

Fjärrvärmen är viktig men problemet blir att valmöjligheterna för fastighetsägarna, när de ska nå upp till EU:s regelverk, blir för begränsade och därför riskerar att fördyra de energirenoveringar som behöver genomföras.

EU:s klargörande får stora konsekvenser

Varför Sverige valt denna väg, med politiskt motiverade viktningar i energiberäkningarna kan bero på att Sverige har en stor och i stora delar offentligt ägd fjärrvärmesektor och betydande egenproduktion av biobränsle i huvudsak från skogen. Det har sannolikt setts som ett viktigt samhällsintresse att värna dess konkurrenskraft.

Att fortsätta försvara en förlegad viktning av energislag riskerar att låsa in fastighetsägare i dyra systembyten.

När bränslepriserna nu stiger som bland annat är en följd av Rysslands angrepp på Ukraina, är det mer relevant att hitta vägar framåt med fjärrvärme och andra lösningar i kombination. Lösningar där fastighetsägare ges valfrihet bland många olika bra energilösningar och inte låses fast.

EU-kommissionens klargörande medför stora konsekvenser. Det betyder att Sveriges nuvarande modell där viktningsfaktorer används som ett verktyg för att gynna vissa uppvärmningsformer inte längre är förenlig med EU-rätten. Vi måste därför övergå till en metod som speglar verklig effektivitet och klimatpåverkan.

Rättvisa villkor gynnar både innovationskraft och klimatet

För oss i värmepumpsbranschen är detta inte bara en teknisk fråga, det är också en fråga om framtidssäkerhet och förmågan att förse hela EU-området med värmepumpar.

Värmepumpar har i dag mycket hög verkningsgrad: de ger ofta tre till fem gånger mer värme än den el de använder. I ett system som utgår från faktiska primärenergifaktorer blir det tydligt hur resurseffektiva de är. Det gynnar klimatet, hushållens uppvärmningskostnader och industrins innovationskraft. Inte minst ger det fastighetsägare möjligheten att sänka uppvärmningskostnaderna i sina fastigheter.

Att fortsätta försvara en förlegad viktning av energislag riskerar att låsa in fastighetsägare i dyra systembyten, bromsa innovation, skapa rättslig osäkerhet och göra Sverige till ett undantag i EU:s klimatarbete.

Gör upp med förlegade energiviktningar

Vi borde i stället välkomna en metod som gynnar tillverkning och installation av värmepumpar i Sverige. Att fjärrvärmen även framåt har en central roll i det svenska värmesystemet är självklart och vi förutsätter att regeringen kommer att värna dess intressen, men det måste ske på andra sätt än med viktningsfaktorer som försvårar energieffektiviseringen för fastighetsägarna och för de olika fjärrvärmenäten.

Det är dags att adressera den värmepolitiska elefanten i rummet, ta tag i frågan om hur vi beräknar primärenergianvändningen för olika energislag, och implementera EPBD på ett sätt som driver energieffektivitet, innovation och skapar förutsägbarhet och transparens för alla värmebranschens aktörer.