Prenumerera
Annons
Debatt

Kollektivtrafiken är nyckeln till hållbar omställning – men regeringens förslag räcker inte

Efter pandemin har kollektivtrafiken haft svårt att återhämta sig, samtidigt som flera av regeringens beslut under senare år har gynnat bilresandet, skriver debattörerna. 
Efter pandemin har kollektivtrafiken haft svårt att återhämta sig, samtidigt som flera av regeringens beslut under senare år har gynnat bilresandet, skriver debattörerna. Foto: Fredrik Sandberg/TT
13 augusti 2025 kl. 04:00

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Regeringens förslag om skattelättnad för förmån av resor med kollektivtrafik är ett välkommet första steg i rätt riktning. Varje person som kliver ur bilen och på bussen eller tåget minskar klimatutsläppen. Inte bara sina egna, utan även hela samhällets. Långt över 90 procent av kollektivtrafiken körs i dag på el eller förnybara drivmedel. Varje ökning av andelen resande med kollektivtrafik minskar därför utsläppen.

Biltrafiken kommer att komma ikapp. Men kollektivtrafiken kommer fortsätta att minska utsläppen även när vägtrafiken är helt elektrifierad eftersom elförbrukningen och klimatutsläppen från fordonstillverkningen minskar när människor reser tillsammans. Genom kollektivtrafikåtgärder går det dessutom att skapa en hållbar tillväxt, genom att samtidigt minska klimatutsläppen och öka tillväxten.

Kollektivtrafiken har inte återhämtat sig efter pandemin 

Efter pandemin har kollektivtrafiken haft svårt att återhämta sig, samtidigt som flera av regeringens beslut under senare år har gynnat bilresandet. OECD har nyligen pekat på hur politiken i Sverige har främjat bilresandet, bland annat genom sänkt reduktionsplikt och uteblivet färdmedelsneutralt reseavdrag. Samtidigt har kollektivtrafiken drabbats av minskade biljettintäkter och neddragningar i trafiken till följd av färre resenärer, vilket gjort att regioner minskat utbudet av kollektivtrafik och höjt biljettpriser vilket har en tydlig påverkan på människors vilja att resa med buss och tåg.

Färsk statistik från Trafikanalys visar att bilresandet ökade med nästan 12 procent mellan 2023 och 2024, medan det kollektiva resandet minskade med över 12 procent. Att införa ekonomiska incitament för att främja kollektivt resande är därför både klokt och nödvändigt.

Förslaget innebär att 50 procent av värdet på en periodbiljett eller motsvarande ersättning ska tas upp till beskattning, upp till 13 000 kronor per år.

Våra organisationer arbetar tillsammans för att minska klimatutsläppen, reducera trängseln på våra gator och vägar, göra transportsystem mer jämlikt och skapa hållbar ekonomisk tillväxt genom målet om att 4 av 10 motoriserade resor ska vara kollektiva 2030. Före pandemin, 2019, låg det kollektiva resandet på 32 procent. Under pandemin nåddes bottennivån 20 procent 2021. Därefter steg andelen sakta för att i samband med sänkningen av reduktionsplikten återigen sjunka till 27 procent. För att förslaget verkligen ska få genomslag krävs därför skärpningar: 

För att beskattningen ska bli mer rättvis och fler ska välja kollektivtrafiken framför bilen bör endast 25 procent av förmånsvärdet tas upp till beskattning.

Nivån på skattelättnaden för låg

Mer behövs för att beskattningen ska bli rättvis och få effekt. Om en anställd får elbil som förmånsbil skattesubventionerar staten den anställde med över 100 000 kr. Den som får elbil som löneförmån får ett helt paket av subventioner. Inte bara bilen subventioneras av staten, utan även jobbparkeringen, elen som laddas vid arbetsplatsen, installationen av laddboxen vid bostaden och resan till och från jobbet genom reseavdraget. Får personen i stället ett årskort till kollektivtrafiken så minskas skatten med maximalt 3 400 kr med regeringens förslag. Men eftersom regeringen även föreslår försämringar av reseavdraget för kollektivtrafikresenärer så kan personen i stället få en skattehöjning. För att beskattningen ska bli mer rättvis och fler ska välja kollektivtrafiken framför bilen bör endast 25 procent av förmånsvärdet tas upp till beskattning.

Tidsgränser för snäva

Kravet på att biljetten ska gälla i minst 30 dagar är för snävt. I en tid då regionala kollektivtrafikmyndigheter utvecklar nya, flexibla biljettlösningar – exempelvis pristak på enkelbiljetter eller dynamiska prissättningar – riskerar detta krav att hämma innovation. Skattelättnaden bör omfatta fler typer av biljetter för att möta olika resbehov och öka tillgängligheten.

För att förslaget ska få verklig effekt krävs att skattelättnaden blir mer rättvis, generös och flexibel. Vi ser nu fram emot att tillsammans med regeringen genomföra fler av förslagen i vårt program för 4 av 10. Det är så vi tillsammans bygger ett mer hållbart Sverige.

Läs också

Annons
Annons

Insikt

Annons
Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24red@altinget.sePrenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09adm@altinget.seOrg.nr. 556980-5269
Tillförordnad chefredaktör och Stf ansvarig utgivare Anton SällCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie Kindberg
Copyright © Altinget, 2026