Debatt

Därför gör regeringen fel som återförstatligar järnvägsunderhållet

Regeringen vill återförstatliga delar av järnvägsunderhållet. Detta trots att en utredning som tillsattes efter Socialdemokraternas valvinst 2014 visade att Trafikverket inte klarar uppdraget på egen hand. Det skriver Robert Röder, ordförande Föreningen Sveriges järnvägsentreprenörer (FSJ).

”Det är mer trafik på järnvägen än någonsin och då tilltar behovet av drift och underhåll”. 
”Det är mer trafik på järnvägen än någonsin och då tilltar behovet av drift och underhåll”.  Foto: Emma-Sofia Olsson/SvD/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Företagen som sköter underhållet av den svenska järnvägen har i många år tvingats hantera förenklade påståenden om brister i järnvägsnätet – och vem som bär ansvaret. Samtidigt är frågan så mycket mer komplicerad än så. Trafikverket är i grunden en beställarorganisation. Nu säger regeringen att Trafikverket även ska bedriva produktion. Men underhållsarbetet kräver en annan professionalism, kunskap och organisering.

Effektivare utan monopol

Banverket hade ansvar för underhållet av den svenska järnvägen fram till 2002. När monopolet skrotades blev underhållet snabbt effektivare. Till exempel finns en studie från VTI, Statens väg och transportinstitut, som visar att övergången från Banverkets regi till upphandling i konkurrens sänkte underhållskostnaderna med 11 procent – med bibehållen kvalitet.

Det kommer kosta miljarder för Trafikverket att försöka bygga upp en ny organisation. 

Järnvägsentreprenörerna producerar mer per anställd. Konkurrenstrycket har hela tiden tvingat företagen att leverera mer. Ur det perspektivet har skattebetalarna fått mer för pengarna.

När Riksrevisionen räknade på kostnaderna kom myndigheten fram till att underhållskontrakten på järnväg ökar från upphandlat pris till slutgiltig kostnad. Men kritiken som framförts mot rapportens slutsatser menar att såsom kontrakten skrivs är det normalt att de har olika utfall över tid. Till exempel kan mängden arbete öka i kontrakten och då är det naturligt att kostnaden stiger. Kostnadsöverskridandet är egentligen mer en budget- och planeringsfråga.

Inga företag kommer att satsa

Trafikverket har nyttjat underhållskontrakten för att bryta trenden med det eftersatta underhållet – samt öka punktligheten med riktade insatser i högtrafikerade spår. Det satsas i dag mer på drift och underhåll av järnväg. Det är mer trafik på järnvägen än någonsin och då tilltar behovet av drift och underhåll.

Trafikverkets uppdrag att återta visst underhåll i egen regi skapar stor osäkerhet i leverantörsledet. Det kommer att leda till att ingen ser marknaden som trovärdig. Inga företag kommer att våga fortsätta satsa på den.

Trafikverket behöver bli bättre i sin beställarroll så att de kan bedöma vad och hur tjänster ska upphandlas och följas upp. Det kan till och med finnas områden där det inte finns tillräckligt utbud så att marknaden kan tillhandahålla kompetensen. Då är det naturligt att tjänsten måste skötas i egen regi. För att få bättre kunskap och kontroll på anläggningarnas status och underhållsbehov skulle Trafikverket exempelvis kunna återta besiktningsverksamheten.

Varken effektivt eller praktiskt genomförbart

Återförstatligande av järnvägsunderhållet är varken effektivt eller praktiskt genomförbart. Det kommer kosta miljarder för Trafikverket att försöka bygga upp en ny organisation. Miljarder som kunde ha använts till att rusta upp järnvägen och komma ikapp med det eftersatta underhållet – samtidigt som man slår undan förutsättningarna för duktiga entreprenörer som vill vara med att rusta den svenska järnvägen med ökad kapacitet och bättre punktlighet.


Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget