Använd flaskhalsmiljarderna till energieffektivisering

De så kallade flaskhalsintäkterna uppstår när elpriserna skiljer sig mellan olika elområden och de uppgår i dag till 65 miljarder kronor. Nyligen gick Svenska kraftnät själva ut med att de bedömer att summan har vuxit till över 200 miljarder kronor om tio år. En del av dessa pengar borde användas till energieffektiviserande insatser.

Utöka användningsområdet för flaskhalsavgifter

Hur flaskhalsavgifterna får användas är reglerat genom EU:s elmarknadsförordning. I dag får pengarna bara användas för att öka eller upprätthålla överföringskapaciteten mellan elområden. Svenska kraftnät använder framför allt avgifterna till nätinvesteringar och reducerade tariffer.

Det är såklart nödvändigt med tanke på behovet av att modernisera elnäten, men vi menar att regeringen bör ge Svenska kraftnät i uppdrag att utreda möjligheten att utöka användningsområdet så att man även kan investera i energieffektivisering och flexibilitet. Dessutom skulle storskaliga satsningar för att använda energin på ett smartare sätt även minska belastningen på elnätet och gynna överföringskapaciteten.

Att utöka användningsområdet för flaskhalsavgifterna är inte någon ny företeelse. Under energikrisen 2022 gav regeringen Svenska kraftnät i uppdrag att ta fram en modell för hur flaskhalsavgifterna skulle kunna användas till högkostnadsskydd mot höga elpriser. Myndigheten tog fram ett förslag och ansökte om tillstånd hos Energimarknadsinspektionen, som godkände ansökan.

Energieffektivisera mera

Satsningar på flexibilitet och energieffektivisering är åtgärder som vi ofta kan få på plats relativt snabbt. Genom flexibilitetslösningar kan vi kapa effekttopparna, exempelvis kan elfordon laddas på natten när efterfrågan är låg och industrier kan få ersättning för att minska sitt effektbehov under timmar med hög efterfrågan. Detta optimerar användningen av nätet och minskar i sin tur kapacitetsbristen.

Genom att energieffektivisera skulle vi få lägre energianvändning totalt, vilket på lång sikt bidrar till lägre systemkostnad eftersom man behöver producera och distribuera mindre el. 

Energieffektivisering skulle även minska belastningen på systemet. Enligt Energimyndigheten kan vi de kommande fem åren frigöra cirka 25 terawattimmar genom energieffektiviseringar, det är lika mycket som kärnkraftverket i Forsmark producerar varje år. Det finns ingen anledning att förbruka mer el än vi behöver. Det logiska vore att först effektivisera energisystemet så mycket som möjligt.

Genom att energieffektivisera skulle vi få lägre energianvändning totalt, vilket på lång sikt bidrar till lägre systemkostnad eftersom man behöver producera och distribuera mindre el. Det skulle även avlasta elnätet genom att minska grundbelastningen, vilket kan ge lägre kostnader för nätutbyggnad och färre nätförstärkningar. Dessutom skulle vi få ett robustare energisystem, minska behovet av fossila backup-lösningar och få lägre elpris.

Det krävs storskaliga statliga satsningar

Energieffektiviseringar sker varje dag i liten skala när villaägare, bostadsrättsföreningar och fastighetsägare investerar i till exempel smart styrning samt effektiva värmesystem. Det är otroligt viktigt, men det sker i för liten utsträckning. Därför måste vi skapa bästa möjliga förutsättningar för att öka takten i de småskaliga investeringarna i energieffektivisering genom investeringsstöd. Men om vi ska nyttja den fulla potentialen i energieffektivisering räcker det inte med att enskilda individer gör investeringar.

Då krävs det även storskaliga statliga satsningar inom industri, kommersiella fastigheter och bostäder. Här skulle en del av flaskhalsmiljarderna kunna göra stor skillnad. Därför bör regeringen snarast ge Svenska kraftnät i uppdrag att utreda möjligheten att bredda användningsområdet för flaskhalsavgifterna och ta fram en modell för hur de kan användas för att möjliggöra investeringar i energieffektivisering och flexibilitet