Synen på GMO-odling splittrar S och MP

Efter flera års konflikter har stridsröken lagt sig något kring GMO-politiken i EU. Men under ytan bubblar fortsatt flera olösta frågor. Frågan om hur unionen ska ställa sig till att öppna för att odla genetiskt modifierade grödor är kontroversiell, och hittills har bara en gröda fått grönt ljus på den europeiska marknaden. Nya reformer på området syftar till att minska konfliktytan framöver.

Läs mer: Mer öppenhet ska bemöta kritik

Men i den grundläggande frågan  – huruvida GMO-grödor ska få odlas i EU – så råder det splittring bland de svenska EU-parlamentskandidaterna. Det visar svaren i SVT:s valkompass, som Altinget varit med och tagit fram. I fallet Miljöpartiet så är partilinjen tydlig:
”GMO ska vara strängt kontrollerat och styras av försiktighetsprincipen. Varje land ska ha rätt att säga nej. EU ska inte kunna tvinga på människor eller länder mat eller odlingar som de inte vill ha" skriver partiets företrädare.

Men MP:s klimat- och energipolitiska talesperson Lorentz Tovatt är av en avvikande åsikt tillsammans med fem andra kandidater, som antingen tycker att förslaget att tillåta odling i EU är ganska, eller mycket bra.
"Försiktighetsprincipen ska gälla, men EU ska inte i onödan sätta upp hinder för ny teknik som kan underlätta effektiv produktion som dessutom har potential att vara mer miljövänlig", svarar Tovatt, som står på partiets sjätteplats inför valet.

M-topp har helt motsatt position till partiet

GMO grödor är ofta kopplade till hög användning av bekämpningsmedel. Vi måste minska användningen av bekämpningsmedel.

Jytte Guteland
S-parlamentariker

Moderaternas toppnamn med ett miljöpolitiskt fokus, Jessica Polfjärd, har i motsats till de flesta andra kandidaterna i partiet ställt sig negativ i sitt svar inför att tillåta odlingen inom EU.

Partiet linje är att de är mycket positiva till förslaget. ”GMO-grödor kan innebära både bättre näringsvärde och vara miljö- och klimatsmarta genom att de är mer motståndskraftiga mot torka och angrepp. Kraven på livsmedelssäkerhet ska alltid vara höga.”

Polfjärd anser istället att förslaget är mycket dåligt. Men hon har dock inte motiverat sitt svar, och det har ingen av de två andra negativa M-kandidaterna heller. Polfjärd har inte kunnat ställa upp för en intervju med Altinget före publicering.

Efter publicering har Moderaterna hört av sig och meddelat att Jessica Polfjärd har tryckt fel i på frågan i sitt svar i valkompassen. Hon är inte negativ till att tillåta GMO-odling inom EU.

S-kandidater och KD-toppnamnen splittrade

En mer omfattande splittring förekommer i Socialdemokraterna. De tre första namnen på listan tycker förslaget är "ganska dåligt". Tredjenamnet Jytte Guteland motiverar sitt svar i valkompassen såhär:

"Varje tillstånd måste noga prövas och kontrolleras. GMO-grödor är ofta kopplade till hög användning av bekämpningsmedel. Vi måste minska användningen av bekämpningsmedel."

De tre efterföljande är däremot "ganska positivt" inställda till förslaget, och står därmed bakom den uttalade partilinjen (Se faktaruta). Evin Incir på femteplats säger dock att ”Varje enskilda tillstånd måste noga prövas och kontrolleras” såsom regelverket syftar till att fungera idag.

Erik Bergkvist på fjärdeplatsen villkorar också sitt stöd.
"Inte GMO i första hand, men gendesignade grödor bör tillåtas, de flesta länder vill detta idag. De är idag tillåtna utanför EU och kommer på sikt slå ut vårt jordbruk."

Liknande situation återfinns hos KD, där två av namnen på topp fem-listan förespråkar en mer restriktiv linje än partiet. Femtenamnet Birgitta Sacredeus anser till skillnad från partiet att förslaget är mycket dåligt.
"GMO-grödor kan ha fördelar, men också betydande långsiktiga risker. Kristdemokraterna vill därför tillämpa försiktighetsprincipen och gå mycket varsamt fram", svarar Sacredeus i valkompassen.

Källa: SVT:s valkompass

Gendesignsregler efterfrågas också på fler håll

Det talas också i valdebatten om behovet av andra nya regleringar. Bland annat efterfrågar vice ordföranden i jordbruksutskottet i parlamentet en egen reglering av gendesignade grödor. Nya genförändringstekniker, såsom Crispr-Cas9, har nämligen efter ett EU-domstolsbeslut fastställs höra hemma under befintligt GMO-direktiv.

Därmed riskerar ansökningarna om att odla grödorna att stranda i ministerrådets rådgivande organ, som vid de flesta tillfällena har haft svårt att vare sig ge grönt eller rött ljus till ansökningarna.

Förespråkarna efterfrågar därför kompletterande lagstiftning för att kunna reglera denna teknik i ett annat forum, med förhoppningen om att det därmed också ska underlätta för mer godkännanden i EU.

Hur ska länder kunna enas?

Samtidigt kvarstår också diskussionen kring hur besluten om GMO-odling ska fattas. EU-kommissionens förslag på hur problematiken ska lösas har dock fastnat i ministerrådet, och enligt en talesperson för ministerrådet ser det inte ut att komma någon kompromiss i frågan under de kommande månaderna.

Läs mer: Kommissionen vill att EU-länderna ska tvingas ut på GMO-banan

Test: Unik valkompass – bli matchad med partier från 17 länder

Fotnot: Artikeln är uppdaterad med anledning av ändringarna från Jessica Polfjärd (M).