Hultqvist säger ifrån om EU-armé

SÄKERHET. Det nygamla fransk-tyska förslaget om en EU-armé får ett blandat mottagande bland övriga EU-länder. Sverige och EU:s höga utrikesrepresentant avvisar tanken.

BRYSSEL. När EU:s försvarsministrar träffades på måndagen och tisdagen var en EU-armé och EU:s förhållande till Nato en explosiv fråga. De senaste veckorna har både Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Emmanuel Macron förespråkat att EU på sikt skapar sin egen armé.

Läs också: Merkel vill ha en EU-armé

Utgångspunkten är sprickan med USA under president Donald Trump. EU kan inte längre förlita sig på USA:s skydd utan måste ta ödet i egna händer, som Merkel sa.

Inget för Sverige

– Frågan var uppe på mötet. Jag markerade att det är ingen utveckling som vi från svensk sida önskar. Vi vill inte ha en EU-armé, sa försvarsminister Peter Hultqvist (S) till journalister efter försvarsministermötet.

– Den uppgörelse som finns mellan EU och Nato bör gälla i fortsättningen. Man behöver inte ha konkurrerande organisationer som sysslar med samma sak.

För Sverige är det en mycket viktig fråga, betonade han, inte minst för att behålla och vidareutveckla den transatlantiska länken till USA.

Flera andra försvarsministrar invände mot de fransk-tyska visionerna. På tisdagen var Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg inbjuden att delta i försvarsministermötet.

EU och Nato kompletterar varandra 

– Vi håller inte på att bygga en EU-armé. Det är ingen konkurrenssituation, sa EU:s höga utrikesrepresentant Federica Mogherini vid en presskonferens efter mötet.

Hon menade att EU och Nato kompletterar varandra. EU har andra verktyg och håller inte på att bli en militärallians.

– Många länder är medlemmar av båda organisationerna och det vore helt galet om de skulle ställa organisationerna mot varandra, sa hon.

EU:s roll är att höja ländernas försvarsförmåga, något som också kommer Nato till del. EU försöker se till att ineffektivitet och fragmentisering undviks, enligt Mogherini.

EU bra på rörlighet

Ett område där EU har haft större framgång än Nato är att förbättra den militära rörligheten. Fysiska hinder som tunnlar och broar hindrar personal och utrustning att snabbt röra sig mellan länder. Även juridiska hinder finns.

– Nato arbetade länge med militär rörlighet utan någon framgång. Förklaringen är enkel. Nato är en militärallians, sa den grekiske generalen Mikhail Kostarakos när han avgick som ordförande för EU:s militärkommitté.

Bredare grepp

Han anser att EU är bättre lämpad att ta ett bredare grepp. Då handlar det inte bara om att förstärka broar utan också om att lösa frågor om tull, skatter, juridiska frågor och till och med konstitutionella stötestenar, enligt Mikhail Kostarakos.

När EU anslår medel ur EU-budgeten till de stora transeuropeiska transportnäten (TEN-T) kan man även ta med militära behov i kravspecifikationen. EU ser också ökad militär rörlighet över hela unionen som en tillgång vid naturkatastrofer och andra civila krislägen.

Med tanke på Sveriges geografiska läge är det från svensk synvinkel viktigt att Norge får delta i projekt för att höja den militära mobiliteten.

Forrige artikel Konkurrenter till konstgödslet kan snart få grönt ljus Konkurrenter till konstgödslet kan snart få grönt ljus Næste artikel Sverige backar upp amerikansk försvarsindustri
De fem stora frågorna efter EU-toppmötet

De fem stora frågorna efter EU-toppmötet

ÅTERHÄMTNING. Dammet har lagt sig efter statschefernas stora budgetmangling. Men nya strider väntar när det ska klargöras hur väl långtidsbudgeten och återhämtningsfonden går i linje med miljö- och klimatmålen.