Svaga utsläppsmål – så vill Lövin öka takten

Ansvaret för unionens medlemsländer att dra ner utsläppen i byggnads-, transports-, avfalls- och de andra sektorerna utanför utsläppshandeln är färdigförhandlat. Men de nationella utsläppsminskningsmål som unionens lagstiftare enades om precis före julledigheten sätter inte något tryck på de flesta länderna att ställa om ytterligare.

Jämfört med den utsläppsminskning som redan skulle ske i det referensscenario som EU-kommissionen tagit fram, så behöver ansträngningarna inte öka mer än någon procent, enligt tyska Oeko-institutets analys.

– Omställningstrycket i den här lagen är litet. Vi var ett av de länderna som tryckte på, men vi fick inte mycket gensvar, säger Fredrik Hannerz (MP), politiskt sakkunnig hos klimatminister Isabella Lövin (MP) till Altinget. Han fortsätter:
– Många länder, bland annat Italien och Polen, har haft den grundläggande inställningen att det är skadligt för ekonomin att ta på sig ytterligare åttaganden om att minska utsläppen. Det har varit svårt att rubba dem med en annan syn på klimat och ekonomi. Det har också varit en del i förhandlingsspelet att ingen har velat lägga ut högre bud på bordet, de då menat att de riskerar att också få ta åt sig mer av ansvaret att dra ner utsläppen.

Den sista striden i förhandlingarna mellan EU-lagstiftarna handlade om vilken nivå som skulle bli startpunkt för utsläppminskningsbanan under den period då förordningen gäller, 2021-2030. Trots omfattande kampanjer från miljöorganisationer och kritik från parlamentet och även flera medlemsländer, som pekat på att kommissionens förslag skulle göra att många medlemsländer till och med kan öka utsläppen, så fick förespråkarna för en ambitiösare linje vika sig.

– Det blev en liten förbättring relativt kommissionens förslag, men inte så mycket som vi hade hoppats på. Parlamentets linje hade varit bättre och vi var ett av de länder som stödde den, säger Fredrik Hannerz.

Skog får ersätta utsläppsminskning

De länder som ser ut att lättast komma undan i den nya förordningen blir Grekland, Ungern, Kroatien, Bulgarien, Portugal och Rumänien. De behöver inte dra ner utsläppen något fram till år 2030, då de redan nu når sina mål.
Fem länder – Österrike, Belgien, Danmark, Irland och Luxembourg – har hittills haft svårt att nå upp till de mål som de ska nå fram till år 2020. Men efter att de bland annat nu fått igenom en lättnad som gör det möjligt att kunna räkna hem upptaget av kol från exempelvis nyplanteringar av skog, så ser utsikterna ljusare ut framöver för flera av dem.

Irländska jordbruksorganisationer uttryckte exempelvis lättnad efter utfallet, som gör det möjligt för dem att kunna ersätta åtgärder för att minska utsläppen i jordbruket med upptaget av 26,8 miljoner ton från nya skogsplanteringar. Det motsvarar mer än hälften av de utsläppsminskningar som landet behöver uppnå under perioden 2021-2030.

Omställningstrycket i den här lagen är litet.

Fredrik Hannerz
Politisk sakkunnig hos Isabella Lövin (MP)

Nationella miljöorganisationer kritiserar regeringen för vika sig för jordbruksintressena, rapporterar Irish Times, men ansvariga ministern pekar på målet att landet ska utvidga jordbrukssektorn, vilket gör att andra sektorer istället får stå för utsläppsminskningen. Liknande resonemang har också förts i andra jordbruksintensiva länder som Danmark.

Regeringen vill höja EU:s mål bakvägen

Nu har unionen fastställt de regler som ska gälla för att nå sitt 2030-mål till Parisavtalet. Men det står redan nu klart att nivån inte är tillräcklig, vare sig för att nå Parisöverenskommelsen mål, eller för att sätta unionen på en rak kurs för att nå de egna målen på 80 till 95 procents utsläppsminskning till 2050. Det menar bland annat forskarsamarbetet Climate Action Tracker, som analyserar FN-parternas insatser.

Läs mer: Klimatstrid om skogen klar i EU
Läs mer: Så stora är förändringarna i nya utsläppshandeln 

För svensk del ligger redan det egna utsläppsminskningsmålen inom de aktuella sektorerna högre. Förordningen fastställer att Sverige ska minska utsläppen med 40 procent relativt nivån 2005, medan det nationella målet är 59 procents utsläppsminskning fram till 2030.

Många miljöorganisationer och svenska regeringen ställer därför sitt hopp till att unionen kan enas om att höja ambitionsnivån när lagstiftningen ska ses över till år 2024. Klimatminister Isabella Lövin har bland annat utlovat att hon ska bjuda in likasinnande regeringar för att redan nu kraftsamla inför översynen.

– Nu är vi färdigförhandlade och kan lämna de låsta positionerna bakom oss. Vi vet att det finns flera länder, såsom Frankrike och Nederländerna, som vill höja ambitionen men som inte kunnat göra det under förhandlingaen. Nu finns det en chans att få med dem på att utöka åttagandena utöver de krav som finns i lagstiftningen, säger Fredrik Hannerz och fortsätter:
– Om vi får med några av de tyngre medlemsländerna på detta så påverkar det också det samlade resultatet, vilket också gör att det är enklare att höja den samlade ambitionen när det är dags att se över målen till 2024.

Finns det inte en risk att andra länder då bara lutar sig tillbaka?
– Vi har inte kommit hela vägen fram med de ambitioner vi hade i denna förhandling. Det här är ett nytt sätt att hitta vägar för att öka EU:s ansträngningar. Det behöver inte få det resultatet, utan kan istället leda till att de länder som går före också kan sätta press uppåt på de andra länderna.

Den svenska strategin välkomnas av Caroline Westblom på miljöorganisationssamarbetet CAN Europe, som är besviken på utfallet. 

– Det är så som vi måste jobba nu. Det blir ett ökat tryck på de enskilda länderna att gå vidare själva, eftersom den här lagen inte är i linje med Parisavtalets mål. Vi får se den här lagen som golvet, nu kan det bara bli bättre, säger Caroline Westblom till Altinget.