Storpolitik ger avtryck i ny gödsellag

På tisdag går EU:s lagstiftare in i de sista planerade slutsamtalen om nya gödselförordningen. Det övergripande målet är att minska användningen av den ändliga mineralen fosfor i unionen. Frågan om gränsvärdena för den miljö- och hälsoskadliga tungmetallen kadmium är den sista nöten att knäcka.

Läs mer: Det tog nästan två år för ministerrådet att enas om en position

Det ska dock, enligt uppgifter till Altinget, ha skett mycket sedan lagstiftarna gick in i samtalen i april. Den ena linjen, som företräds främst av EU-parlamentet, ska bland annat ha fått släppa på sina krav om att gränsvärdet kontinuerligt ska sänkas framöver. Å andra sidan ställer de också då krav på att medlemsländerna fortsatt ska kunna sätta lägre gränsvärden för den egna marknaden. Det skulle bland annat gynna Sverige, som redan i dag har lägre gränsvärden än de som nu är under diskussion.

Ryskt beroende och Marockanska hot i vågskålen

Att det nu lutar mot att gränsvärdena stannar kvar på 60 milligram kadmium per kilo fosforsten ska bland annat vara ett resultat av geopolitiska avvägningar. Å ena sidan risken för ett ökat beroende av rysk import, då grannen i öst har de största fyndigheterna av fosfor med låg kadmiumhalt. Å andra sidan besvikelse hos grannar i syd, nämligen flera nordafrikanska länder, som står för stora delar av exporten till EU idag.

Marocko har hotat med att öppna sina gränser för migranter och flyktingar

Anonym förhandlare
Parlamentet

– Marocko har hotat med att öppna sina gränser för migranter och flyktingar om de inte får igenom att gränsvärdet ska ligga på 60 milligram, vilket är nivån som deras fyndigheter ligger på.
Det säger en förhandlare för parlamentet som föredrar att vara anonym på grund av känsligheten i samtalen till Altinget.

Investeringar verkar inte ha lockat

Hos förespråkarna för sänkta gränsvärden har de försökt att övertyga de nordafrikanska länderna genom att trycka på möjligheterna för investeringar i kadmiumrenande industrier. Det skulle ju också leda till miljö- och hälsonytta för de egna jordbruksmarknaderna, argumenterar de vidare. Men det spåret ser ut att vara dött.

– Såna investeringsmöjligheter har faktiskt funnits i 15 år. Tror att det finns tio olika EU-fonder för detta. Men vill man inte så vill man inte, säger parlamentsförhandlaren, som ser ut att representera den förlorande delegationen i kadmiumstriden.

Det är fortsatt inte klart om lagstiftarna kan komma överens på tisdag. Kommissionen är bland annat skeptiska till att det ska gå. Det börjar dock bli kritiskt att bli klara med samtalen, om förhandlingarna inte ska skjutas fram till efter EU-valet i maj.

– Visst, vi kan fortsatt vänta och se. Men i andra vågskålen ligger då risken för att vi inte får igenom ramverket för att öppna upp gödselmarknaden, vilket ändå är hela meningen med förslaget, säger parlamentsförhandlaren.

"Cirkulär marknad" ska reducera behovet av mineraler

Det övergripande målet är som sagt ändå att minska beroendet av mineralgödsel, som totalt dominerar marknaden, genom att skapa en europeisk marknad för alternativa gödsel. Urspungsförslaget bedömdes kunna leda till en 30-procentig minskning av importen. Men vägen dit är lång.

För svensk del så bedöms det för tillfället inte finnas särskilt stor potential att stå för nya material till en mer gemensam europeisk gödselmarknad. De flesta tillverkarna fokuserar främst på de lokala marknader där man verkar, enligt de personer som Altinget pratat med. Men hos bland annat intresseorganisationerna för organiska gödselproducenter så ser man fortsatt potential i förslaget.

Pappersbruk kan stå för nya material

Bland andra finska papperstillverkare har tryckt på för att delar av deras restprodukter skulle kunna spridas till en bredare europeisk marknad som en gödselprodukt. Och i Belgien och Nederländerna finns det ett intresse för att få aska från slamförbränning godkänt som en råvara till gödsel.
– De finns önskemål om att struvit, biokol och aska skulle kunna bli godkända råmaterial till gödselmedel i den kommande lagstiftningen, säger Johannes Eskilsson på Jordbruksverket som representerar Sverige i frågan på kommissionsnivå.
Frågan om avloppsslam i dess ursprungsform är annars tabu i denna förhandling, bland annat på grund av de olika standarder på renhållningsverken i unionen.

– Men det är i så fall i ett senare skede som frågan om struvit, biokol och aska skulle vara aktuellt, säger Johannes Eskilsson.

Det är nämligen inte särskilt många material och produkter som från grönt ljus vid en eventuell överenskommelse på tisdag. De frågorna ska enligt nuvarande plan avhandlas senare under ledning av kommissionen.

– Det ska dock redan vara tre-fyra material som står i kö för att behandlas i kommissionens arbetsgrupper, så det kan gå relativt snabbt, säger parlamentsförhandlaren.

Läs mer: Oklart om det blir en svensk kadmiumskatt

Artikeln har uppdaterats med tillägg i ett citat efter publicering, för att förtydliga vilka nya råmaterial som är aktuella.