"Otillräckliga" förslag för flyg- och lastbilsutsläpp på regeringens bord

Fullt utrullad bedöms växthusgasutsläppen minska med 24 procent med en reduktionsplikt i flyget till år 2030, relativt utsläppsnivåerna 2017. Det är en av slutsatserna från utredningen ”Biojet för flyget” som utredaren Maria Wetterstrand lämnade över till regeringen på måndagen.

Bland branschaktörer på marknaden tas förslagen emot positivt. Både Preem, Sas och Svebio ger tummen upp, även om den senare önskar höja kvotkraven.

Hos miljöorganisationerna är inställningen mer splittrad. Världsnaturfonden WWF ser mycket positivt på hela paketet av åtgärder som utredningen lämnar (se faktaruta), men höjer samtidigt ett varnande finger och trycker på att bränslena ”måste de vara hållbart producerade och inte innebära ett ökat uttag från skogen” skriver Ola Hansén på WWF till Altinget. Naturskyddsföreningens Jens Forsmark delar WWF:s perspektiv på att det krävs ”rejäla krav på att det är hållbara biodrivmedel”, men trycker också extra på att fler åtgärder krävs för att minska flygets klimatpåverkan.
– Utredningen är tydlig med att biobränslen kan stå för en mindre del av flygets klimatomställning. Det krävs också ekonomiska styrmedel så som flygskatt, borttagna subventioner och andra åtgärder som ger minskad efterfrågan på flygresor. Det finns de som försöker dribbla bort det perspektivet nu, säger Jens Forsmark till Altinget.

"Premierar de bästa i klassen"

Branschföreningen Svenskt Flyg  ser också positivt på åtgärderna som föreslås, bland annat för att det gör att produktionen av biojet-bränsle kan komma igång ordentligt. Bristen på bränsle är nu det största upplevda problemet för aktörerna.

– En reduktionsplikt undanröjer ju lite av de upplevda riskerna för bränsleproducenterna. Då kan ju förhoppningsvis investeringsbesluten komma till som gör att produktionen kommer igång på riktigt, säger David Hild på Svenskt Flyg till Altinget och fortsätter:
– Det är också positivt att kostnaderna med styrmedlet kommer på bränslet, då det stimulerar effektivisering i andra led för att sänka bränslekostnaderna. Det ger de bästa i klassen en fördel.

Biojet kan inte vara huvudspåret för att få ner flygets utsläpp

Jens Holm
Trafikutskottets ordförande (V)

Läs mer: Hur ska biodrivmedelskakan räcka till alla?

Delade meningar om flygskattens framtid

Svenskt Flyg anser också att regeringen bör fasa ut skatten i takt med att reduktionsplikten införs.
– Vi kan ha viss förståelse för att ha kvar skatten om inkomsterna hade gått tillbaka till sektorn för att man skulle kunna bidra till att ställa om, men som det är nu vill vi fasa ut skatten, säger David Hild.

Utredaren Maria Wetterstrand ställer sig personligen bakom att en flygskatt fortsatt behövs, bland annat då utsläppreduktionen som uppnås på 24 procent inte skulle vara tillräckligt relativt transportmålen till år 2030, där sektorn ska minska utsläppen med 70 procent.
– Men det är min personliga åsikt. Det ingick inte i uppdraget att ta in det styrmedlet i analysen, sa Wetterstrand på presskonferensen där rapporten las fram.

Riksdagsledamoten Jens Holm (V), ordförande för riksdagens trafikutskottet, delar Wetterstrands analys.
– Biojet kan inte vara huvudspåret för att få ner flygets utsläpp. Dels för att tillgången på råvarorna och produktionsmöjligheterna är begränsade. Dels för att det inte är en tillräcklig åtgärd om man ser till hur utsläppen ska dras ner i resterande delar av sektorn. Huvudspåret måste vara beteendeförändringar, att flytta över transporter från flyget till hållbarare transportslag, samt att minska transporterna i sig. Det är därför positivt att de också diskuterar ytterligare förslag på det området även om det kanske inte ingick i uppdraget, säger Jens Holm till Altinget.

Hos Moderaterna ser de också positivt på förslaget, säger talespersonen Jessica Rosencrantz.
– Moderaterna har länge drivit på för att främja biobränslen för flyget och vi har vid flera tillfällen också samlat en majoritet i riksdagen bakom detta.

Hur ser ni på möjligheterna att producera biojet i de mängder som efterfrågas?
– En grundförutsättning är att vi slår vakt om äganderätten som är avgörande för skogsbruket, tyvärr har den sittande regeringen agerat precis tvärt om. Som utredaren pekar på behövs det byggas upp produktionskapacitet och därför är det rimligt med en upptrappning längre fram i banan för reduktionsplikten.

En sak som Moderaterna tillsammans med resterande Allianskollegor kanske inte är lika glada över, är att differentierade start- och landningsavgifter avfärdas i utredningen. Detta eftersom det bland annat inte med "säkerhet går att avgöra om det är tillåtet enligt regelverket för flygplatsavgifter."

Läs mer: Kan Alliansens flygförslag genomföras?

Tyngre trafiken föreslås få fler morötter för att ställa om

Samma dag som flygutredningen hade sin deadline levererade också Trafikanalys ett utredningsförslag för hur den tunga trafiken ytterligare ska kunna ställa om.

Efter att ha utrett flera olika förslag så landar de i att lastbilsköpare framöver ska kunna få sänkta merkostnader för att välja el, gas eller etanollastbilar. Detta genom att 60 miljoner årligen från budgeten 2020 frigörs för att sänka inköpspriset med som mest 400 000 kronor.

Men hos köparna i Sveriges Åkeriföretag är de inte helt övertygade om miljönyttan med styrmedlet.
– Det är en ännu omogen nisch som skulle kunna nyttja detta och visst, styrmedlet skulle kunna stötta övergången. Men redan som det är så köper åkeriägaren de fordon som är anpassad till ditt uppdrag, och finns det inte infrastruktur så är det svårt att ta steget. Det är inte i första hand ekonomin som styr vid inköpsbesluten, utan marknadsförutsättningarna, säger Tove Winiger vid Sveriges Åkeriföretag.
Men för att det ska byggas infrastruktur så krävs det väl också att det finns några bränsleköpare?
– Visst, det är lite av ett hönan och ägget-problem.

Utredaren delar inte åkeribranschens perspektiv.
– Jag kan bara konstatera att drivmedelsproducenterna, åkeriföretagen och fordonstillverkarna gör olika marknadsbedömningar av läget. Det görs ju mångmiljoninvesteringar för att bygga ut infrastrukturen redan som det är, bland annat för gas, säger Gunnar Eriksson till Altinget.

Kan minska utsläppen med fem procent

Utredningen lämnar inte någon klimatnyttoanalys av förslaget, men Gunnar Eriksson gör bedömningen att växthusgasutsläppen skulle kunna reduceras med fem procent till följd av styrmedlet.
– Effekterna beror nämligen på en massa saker under resans gång, bland annat hur reduktionsplikten och andra styrmedel för den tunga trafiken faller ut.

Läs mer: Utsläppskrav på lastbilar ger liten klimatnytta

Hos oppositionen ser Jessica Rosencrantz (M) fram emot riksdagsbehandlingen av förslagen.
– Trafikanalys kommer med intressanta förslag för omställningen av den tunga trafiken som vi måste titta närmare på. 

Andra partier ställer sig frågande till att det endast är en bonus som föreslås. Trafikutskottets Jens Holm hade gärna också sätt att det ingår en malus-del i styrmedlet.
– Det är bra med en premie, men skattemedlen kan ju istället användas till vård, skola och omsorg, om sektorn själv hade stått för kostnaderna för styrmedlet, säger Holm (V).

Malus "hade inte funkat"

Men utredaren Gunnar Eriksson pekar på att utredningen kommit fram till att det inte skulle vara möjligt att använda sig av en straffdel.
– Analysen pekar på att aktörerna på marknaden, som skiljer sig från personbilssektorn bland annat genom att den är väldigt konkurrensutsatt, skulle flytta verksamheten utomlands för att undvika malus-delen.

Jens Forsmark på Naturskyddsföreningen tycker att det är tråkigt att det inte anses gå att få till ett självfinansierande styrmedel.
– Det är väldigt svårt att subventionerna fram ett hållbart samhälle, så utan en malus blir det så mycket svårare att skala upp styrmedlet som behövs, säger Jens Forsmark, som annars välkomnar ansatsen. Han fortsätter:
– Men vi har svårt att slänga in handsken att säga att det inte går. Vi skulle verkligen önska att det gick att hitta ett styrmedel som är mer en bonus-malus. Det andas en tydlig otillräcklighet att landa i den här slutsatsen.

För Jessica Rosencrantz del är den utsläppsminskande effekten den avgörande aspekten när förslagets framtid ska avgöras.
– Trafikanalys förslag måste analyseras närmre men en bärande princip för alla svenska klimatåtgärder måste vara att varje klimatkrona ska ge så stor utsläppsminskning som möjligt, skriver talespersonen i ett mejl till Altinget.

Nu på regeringens bord

Vad som händer nu med flygförslagen är oklart.

– Regeringen avser att gå vidare och först analysera dem, men sedan med målet att ha en reduktionsplikt för flyget på plats så snabbt som möjligt, sade miljö och klimatminister Isabella Lövin (MP) vid presskonferensen.

Den ovanligt korta utredningstiden på miljölastbilspremien var inledningsvis lagd där för att regeringen skulle kunna införa premien i budgeten för 2020. Men om det blir fallet är inte klart. Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) har inte återkommit med svar på Altingets frågor.

Artikeln har uppdaterats med Moderaternas svar efter urspunglig publicering.