Hur ska biodrivmedelskakan räcka till alla?

FÖRDJUPNING. Det är skakigt på biodrivmedelsmarknaden. ”Alla” vill ha del av den. Men det går knackligt att få igång lokal produktion, vilket leder till ett stort importberoende bestående av ifrågasatta råvaror.

Sverige sticker ut i ett europeisk perspektiv med sitt fokus på biobränslena. Dels som den absolut största köparen på marknaden, men också som det land med störst tilltro till biodrivmedlena som en av lösningarna på klimatutmaningarna. Men satsningen dras med flera utmaningar. Av de runt 20 terawattimmar biodrivmedel som konsumeras så importeras runt 85 procent av råvarorna.

Samtidigt beräknas behovet öka med omkring 50 terawattimmar fram till år 2045. Det skulle i alla fall vara fallet om behovet från transportsektorn och de inlämnade färdplanerna i samarbetet Fossilfritt Sverige från delar av den svenska industrin möts, visar en rapport av Sweco som gjorts på uppdrag av Svenskt Näringsliv.

Men alla sektorer ingår inte ens i Sweco:s summa, bland annat inte jordbruket. Det behöver dock inte säkert betyda att efterfrågan kommer att öka ytterligare när sektorn läggs till.
– Delar av vår analys baseras på äldre underlag, och läget har förändrats sen dess. Det finns flera andra spår i dag som kan vara mer aktuella. Bland annat biogasen, elen och effektiviseringen. Var vi landar i slutändan är därmed inte klart, säger rapportförfattaren på Sweco, Emma Wiesner, som också kandiderar till EU-parlamentsvalet för Centerpartiet. 

Men budskapet är ändå tydligt. Fler vill ha del av biodrivmedelskakan. Det väcker också frågor kring hur kalkylen ska gå ihop. Under seminariet där rapporten presenterades var det flera politiska representanter, alltifrån M till MP, som menade att alla länder inte kan göra samma resa som Sverige vill slå in på.

Alla vill ha skogen – men de skulle ta det mesta själva

Frågan är dock om ens svenska aktörer kan gå den vägen. Många har pekat på skogen som en potentiell källa. Men där är potentialen inte alltför stor. I alla fall om industrin får bestämma.

– Vi har sagt i vår färdplan att det under vissa förutsättningar, såsom enskilda företags investeringsbeslut, skulle vara möjligt att producera tio terawattimmar biodrivmedel från skogssektorn år 2030 igenom att delar av våra restströmmar ställs om, säger Magnus Berg från Skogsindustrierna till Altinget.

Skogssektorn skulle också potentiellt sluka nära 70 procent av biobränslena från skogen, då de också är den största transportköparen i Sverige. Det finns dock andra potentiella råvaror att producera biobränsle på. Bland annat pekas det på jordbruksmark i träda och avancerade biobränslen från bland annat algodling.
Sammantaget gör branschföreningen Svebio bedömningen att 20 terawattimmar i närtid och upp till 50 terawattimmar på ett längre perspektiv kan produceras från lokala råvaror. De hänvisar bland annat till f3-rapporter som givit underlag till utredningen om FossilFri Fordonstrafik.

– Vi tror att det är fullt möjligt att kunna nå 2030-målet genom att till största delen använda biodrivmedel, säger Tomas Ekbom vid Svebio till Altinget.

Den nordiska produktionskapaciteten ser också ut att kunna växa rejält framöver. Produktionen av biodrivmedel skulle kunna fyrdubblas och nå 50 terawattimmar till år 2025 om alla projekt ros i hamn, enligt en sammanställning från Bioenergitidningen.

Graf: Transportsektorn i EU behöver också bli mer förnybar för att nå sina mål  (källa: EEA)

Politiken stör – eller?

Men importberoendet av råvaror ser ut att hänga kvar. Särskilt om man ser till att hela transportsektorn slukar nära 100 terawattimmar idag. På importsidan dominerar då för tillfället ren palmolja och palmoljeprodukten PFAD. Men båda råvarorna hänger löst, på grund av kritik mot de miljöeffekter som kommer till följd av produktionen. Den senare råvaran har också stött på hinder genom att miljökraven höjts genom ett beslut i riksdagen, vilket får effekt i halvårsskiftet.

Läs mer: Palmoljan pekas ut som ohållbar i ny lagstiftning

De politiska ställningstagandena är något som flera branschaktörer pekar ut som ett hinder för att skapa stabila förutsättningar för utökad produktion.
– Beslutet att höja kraven på PFAD har redan fått drastiska konsekvenser, och listan på hållbara råvaror i EU-politiken är levande och därmed inte helt säker. Det skapar osäkerhet för investerare när förändringarna kan ske så snabbt på råvarumarknaden, säger Anna Grönlund på Transportföretagen till Altinget.

Andra aktörer talar dock om att reduktionspliktens fokus på uppvisad klimatnytta på råvarorna ändå kommer att ge mer stabilitet. Men fortsatt anses hindren för att bygga upp fler nationella bioraffinaderier vara flera. Frågan kommer att utredas i ett Vinnovaprojekt där olika branschaktörer deltar, som Svebio drar igång i vår.

Utsläppsreduktionshandel kan vara på g

På styrmedelssidan pågår också flera andra parallella uppdrag. Bland annat kollar Energimyndigheten på vilka förutsättningar som ska gälla då den nedsatta energiskatten på höginblandningen av biodrivmedel ser ut att hänga löst på grund av förändrade riktlinjer för statsstödsreglerna i EU. Tillsammans med reduktionsplikten så finns det dock en möjlighet att skapa andra incitament för produktion av de oftast dyrare biobränslena.

– En idé som vi diskuterar är att föreslå en utsläppsreduktionshandel, säger Noak Westerberg på Energimyndigheten till Altinget.

Där skulle då exempelvis handlare av höginblandade bränslen kunna få ersättning av handlare som har en lägre inblandning av biobränslen, vilket skulle leda till att den högre kostnaden för biodrivmedel skulle fördelas ut på fler parter.

– Sammantaget skulle då prisskillnaden mellan de höginblandade och låginblandade bränslena minska, fortsätter Noak Westerberg.
Huruvida handelsförslaget faller ut återstår att se. Åtgärdspaketet ska presenteras i juni.

Trots den skakiga situationen på marknaden säger representanter för en annan storkonsument, Sveriges Åkeriföretag att det gäller att försöka sitta lugnt i båten.

Läs mer: Åkeribranschen vill ha kilometerskatt

– Just nu sker det en stor förändring på marknaden när så mycket biodrivmedel ska in till följd av reduktionsplikten. Det leder till att att det är skakigt för stunden. Senast jag kollade hade priset på HVO ökat med 11 procent, vilket är en jättestor kostnad för många åkerier som sagt att de bara ska köra fossilfritt, säger Tove Winiger på Sveriges Åkeriföretag till Altinget och fortsätter:
– Men jag försöker då säga till våra oroade medlemmar, som riskerar en PR-förlust om de nu inte får kalkylen att gå ihop med biodrivmedel när priserna stiger så kraftigt, att det gäller att se det ur ett systemperspektiv. Vi håller på att ställa om samhället här.

Åkerierna till köparna: Betala mer för fossilfritt

Sveriges Åkeriföretag skulle dock gärna se att fler åkeriföretag blev bättre på att marknadsföra sin fossilfrihet och på så sätt påverka kunderna, då det skulle göra det enklare att fortsätta driva på en efterfrågan på biobränslen. Och i en annan bransch ser köparnas sug fortsatt ut att vara omättligt. Även om priskänslighet är en faktor så är dagens tillgång på förnybart flygbränsle det stora hindret.

– Efterfrågan på den lilla mängden hållbart flygbränsle som produceras är riktigt stort, även om det kostar tre till fyra gånger mer. Men visst måste priset minska betydligt för att nya bränslen ska få verkligt genomslag, kostnaderna för drivmedel står för omkring en fjärdedel av ett flygbolags kostnader, säger David Hild på Svenskt flyg.

Frågan om kapacitet och råvaror är också något som Maria Wetterstrands utredning som ska presenteras den 1 mars studerar. Det är dock redan klart för branschen att det inte är aktuellt att köra på palmolja.
– Flygbranschen avstår redan idag så kallad Curde Palm Oil av hållbarhetsskäl. Vi vill inte byta ett ohållbart bränsle mot ett annat ohållbart bränsle, säger David Hild.

Läs mer: Utredningen ska belysa styrmedel som kan främja flygbränsleproduktion

Beslutskedja: Utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget

26/2
2018
26/2
2018
14/2
2019
4/3
2019
5/3
2019
7/3
2019
1/4
2019
26/6
2019
18/9
2019

Forrige artikel Offentlig sektor ska bli storköpare av elfordon Offentlig sektor ska bli storköpare av elfordon Næste artikel Liberalerna stuvar om på EU-listan Liberalerna stuvar om på EU-listan
  • Rapportera

    Lars Cornell

    Enkelt svar - den räcker INTE

    "Förnybar"-politiken skrämmer mig mycket. Klimathotet inte alls.
    http://www.tjust.com/2019/energi/energibalans-globe-6.jpg

    År 2050 kommer enligt FN 75%, i Afrika 90%, av alla människor att bo i megastäder på 1 – 40 miljoner invånare.
    Det finns inte minsta möjlighet att försörja dessa med endast ’förnybar’ energi. 2/3-delar av alla afrikaner saknar el.
    Den politiken kommer, om den fullföljs, att ta livet av många miljarder människor genom energibrist, svält, umbäranden och kyla.
    Det är cyniskt att strunta i det.